Det viktigaste i korthet
- Antalet nya fonder minskar drastiskt under 2025, men de är billigare än de fonder som läggs ned.
- Efter en boom av fondlanseringar under pandemin, ser trenden ut att vända tillbaka till färre nya fonder 2025.
- Den svenska fondmarknaden präglas av hård avgiftspress från sparare och en tydlig konsolidering bland fondbolagen.
Med ett genomsnitt på 30 nylanserade fonder per år de senaste 20 åren i Sverige ser 2025 ut att sticka ut ordentligt. Även med hänsyn till att året inte är avslutat kan årets blygsamma lansering av sju fonder tyda på ett trendskifte, vilket kan spegla en mer restriktiv produktstrategi eller marknadsförhållanden som gör att färre nya fonder startas i Sverige.
Konsolidering under 2010-talet, men trendbrott efter pandemin
Sett till de senaste 20 åren har fondmarknaden förändrats kraftigt, vilket även går att se i antalet nylanserade och nedstängda fonder. Från och med finanskrisen 2008 fram till 2019 översteg exempelvis antalet nedstängda fonder antalet nystartade på den svenska marknaden. Men under perioden 2012—2019 intensifierades trenden kraftigt. 2012 försvann exempelvis hela 82 fonder, medan endast 28 nya såg dagens ljus. Liknande mönster återkom 2015 och 2019 då 31 respektive 29 fonder lanserades medan 75 och 64 försvann från marknaden.
Men i och med pandemin år 2020 skedde en tydlig vändning. Antalet nya fonder översteg då för första gången på flera år antalet stängda. Under 2020 lanserades 60 nya fonder samtidigt som 36 avvecklades. Denna trend har fortsatt fram till 2024, med 2023 som rekordår — då nettot blev 36 nya fonder, ett resultat av 54 nylanseringar och endast 18 nedläggningar.
Åren efter pandemin speglades av stigande börser, ett uppsving i sparintresse och stora flöden till både tematiska och hållbarhetsrelaterade fonder, vilket kan förklara varför fondbolag lanserade en mängd nya fonder för att ta del av spararnas intresse. En trend som nu kan vara bruten.
Vänder trenden 2025?
Under första halvåret 2025 noteras ett tydligt skifte från boomen av fondlanseringar efter pandemin, när nu antalet nylanserade fonder krymper till ytterst blygsamma nivåer.
Endast sju nya svenskregistrerade fonder har lanserats, samtidigt som nio fonder försvunnit. Det innebär en negativ nettoutveckling och kan tolkas som att fondbolagen blivit mer selektiva med nya produkter, samtidigt som äldre fonder med höga avgifter eller svag utveckling successivt fasas ut.
En tydlig trend på den svenska fondmarknaden det senaste året är bolagsaffärer, med flera fondbolag som fusionerats. Carnegie har exempelvis köpt Didner & Gerge och Erik Penser, och har i sin tur köpts av norska DNB. Öhman fonder har gått ihop med Lannebo och Indecap har slagits samman med Prior Nilsson Fonder.
Konsolideringen på den svenska fondmarknaden innebär att vi kommer se svagare konkurrens och färre fonder i Sverige i framtiden säger Tomas Hellström, Sverige-vd på Odin Fonder i en kommentar. Han menar att det som driver denna utveckling är allt fler regleringar och en nedläggning av PPM-systemets fondtorg.
”Förlorarna kommer på sikt vara det aktiva ägandet samt kapitaltillgången för mindre och medelstora bolag. Motsatt effekt till det EU nu vill åstadkomma med en mer effektiv och likvid kapitalmarknad”, säger Hellström.
Nya fonder är billigare medan dyrare läggs ned
Utöver en förändrad fondbransch är spararnas intresse även vägledande för vilka fonder som överlever. I takt med att investerarna strömmar till billigare alternativ har nedläggningsgraden för dyrare fonder och aktieklasser ökat kraftigt.
Fondavgifter har minskat stadigt på den svenska fondmarknaden, och är bland de lägsta i Europa. Den genomsnittliga fondavgiften för aktiefonder uppgick till 0,86% år 2024, vilket är en minskning med nästan 9% på bara fyra år.
Skillnaden i förvaltningsavgift mellan nya och stängda fonder de senaste 20 åren är tydlig på den svenska marknaden:
- Genomsnittlig avgift för stängda fonder: 1,22 %
- Genomsnittlig avgift för nystartade fonder: 0,76 %
Fonder med hög avgift verkar således ha svårare att överleva på dagens konkurrensutsatta marknad.
Fler investerare efterfrågar billiga alternativ — ofta i form av indexfonder. Bland nystartade fonder är 12% indexfonder, jämfört med endast 3% bland de som lagts ned. Det speglar det globala skiftet mot passiv förvaltning där fondbolag som kan erbjuda bred exponering till låg kostnad har övertaget.
Utöver indexfonder har den stora trenden de senaste åren varit globalfonder, med den absoluta majoriteten av nysparandet som gått till denna kategori.
”Det driver upp koncentrationsrisken och valutarisken för många investerare utan att de är medvetna om det”, säger Tomas Hellström och konstaterar att det extrema fokus på USA, och i synnerhet Magnificent Seven, som vi sett de senaste åren även påverkar vilka fonder som lanserar på den svenska marknaden.
Få nya fonder 2025 — men billigare än de som lagts ned
Bland de fonder som stängts under 2025 låg den genomsnittliga löpande kostnaden på 1,41%. Flera fonder hade dock en avgift över 1,60%, med exempel som Fastighetsräntefonden Tessin, Handelsbanken Brasilien Tema och Lannebo Europe Green Transition. Den äldsta fonden som stängde under våren var Strand Förmögenhetsfond, precis innan dess 25-års jubileum. Strand Förmögenhetsfond fusionerades i början av maj med Strand Småbolagsfond.
Även Cicero Global, Fastighetsräntefonden Tessin, Handelsbanken Brasilien Tema och Lannebo Europe Green Transition har fusionerats in i andra fonder. Fonden med störst kapital var Handelsbanken Realränta, som förvaltade strax över 700 miljoner kronor.
I kontrast har de nya fonderna som lanserats i år en genomsnittlig löpande avgift på 0,97% — en skillnad på över 40 baspunkter. Exempelvis har Protean Aktiesparfond Norden en avgift på 0,80%, medan ODIN Nordic High Yield H NOK lanserades med endast 0,50% i förvaltningsavgift. Totalt tre har en prestationsbaserad avgift på 20%.
Gaia Microcap, som är en nordisk småbolagsfond med en löpande avgift på 1,80%, drar upp den genomsnittliga avgiften för gruppen. Fonden har även en betydligt högre avgift än snittet för aktivt förvaltade svenskregistrerade aktiefonder som ligger på 1,17%.
Bland de nylanserade fonderna hittar vi tre aktiefonder, två blandfonder, en räntefond och en konvertibel. Samtliga är aktivt förvaltade. Mest kapital har Protean Aktiesparfond Norden, med Richard Bråse vid rodret, lyckats få in. Fonden förvaltar enligt data från Morningstar strax under 590 miljoner kronor. Alfred Berg Optimal Plus är den som har minst förvaltat kapital, men data saknas för Finserve Orca Hedge och ODIN Nordic High Yield.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
