Håll koll på andelen Ryssland

Vissa Östeuropafonder investera inte alls i Ryssland, men de som gör det har i snitt 63 procent på Moskvabörsen. Om syftet är att tjäna på EU:s utvidgning österut, så är det bättre med en jämnare fördelning mellan länderna.

Jonas Lindmark | 20-06-12 | E-mail Article

Rysslandsfonderna började året bra, men är förlorare de senaste tre månaderna med en nedgång på i snitt 19 procent (fram till 18 juni). Även i ett längre historiskt perspektiv har svängningarna varit ovanligt tvära, med dramatiska ras 2008 och 2011 och en mycket brant värdeökning däremellan. Totalt sett är Rysslandsfonderna tillbaka på samma nivå som för sju år sedan.


Detta är rimligen en viktig förklaring till att intresset har ökat för bredare Östeuropafonder, som minskar den ryska aktiemarknadens starka beroende av energibranschen genom att sprida pengarna i grannländer där andra branscher dominerar. Men de sju svenska Östeuropafonder som både investerar i Ryssland och i övriga länder i regionen hade per 30 mars i snitt 63 procent placerat på just Moskvabörsen. Skillnaderna är små, Handelsbanken ligger lägst med 59 procent och Simplicity högst med 69 procent ryska aktier.


Därefter följer Turkiet med i snitt 12 procent och Polen 10 procent. Övriga länder har små andelar, Tjeckien och Ungern 3 procent, Österrike 2 procent och övriga länder under 1 procent. Den som köper de vanliga Östeuropafonderna får alltså nästan två tredjedelar placerat i just Ryssland. Riskspridningen blir inte särskilt bra.


Andra möjligheter


Några andra möjligheter finns dock för fondsparare som vill ha hjälp av en svensk fondförvaltare med fördelning mellan länder i Östeuropa, men vill undvika att placera så stor andel i Ryssland. SEB och Swedbank har även Östeuropafonder som inte placerar i Ryssland. Nordea och FIM har fonder som enbart placerar på ”nya” tillväxtmarknader i Östeuropa. Dessutom finns fonder som fokuserar på mindre regioner, Baltikum eller Balkan. Fast de sistnämnda placerar också i snitt mer än hälften av pengarna i ett enda land, Turkiet.


Svängningarna i värdeutvecklingen är mindre i de fonder som avstår från Ryssland och värdeutvecklingen hittills i år har varit bättre. Fast i ett längre perspektiv har återhämtningen efter börsraset 2008 varit svagare och övriga Östeuropa har långt kvar upp till tidigare toppnoteringar. Osäkerheten kommer nog tyvärr att fortsätta vara stor det närmaste året, eftersom beroendet av euroländerna är stort, men för placeringar på lång sikt är detta ingen nackdel för chansen att nå ett bra slutresultat. Lägre aktiekurser betyder att börsföretagen har lättare att överraska positivt och fortfarande finns stora fördelar för Östeuropa av att vara en del av den gemensamma marknaden inom EU.


Skillnaden i landfördelning är som sagt stor mellan Östeuropafonderna, så innan köp är det klokt att kontrollera hur fondens innehav är fördelat. Om argumentet för att investera är att tjäna på EU:s utvidgning österut, så är det bättre med en jämn fördelning mellan länderna. Ett sätt att åtstadkomma detta är att placera i två fonder: en mindre andel i en ren Rysslandsfond och resten i en Östeuropafond som enbart fördelar pengarna i resten av regionen.

Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar