Bättre tider i USA
Ett nytt stimulanspaket, fallande dollarkurs och rekordlåga räntor är huvudargumenten för att nästa högkonjunktur i USA börjar i sommar.
De flesta nationalekonomer har länge varit överens om att det krävs ökad BNP-tillväxt i USA för att lyfta konjunkturen globalt. Dels är USA en så stor del av världsekonomin, dels har de andra stora ekonomierna, EU och Japan, så stora interna problem att de knappast kommer att klara att dra resten av världen med sig uppåt.
Visst finns det argument för att den dystra utvecklingen i USA kan fortsätta. Företagens investeringar visar små tecken på att öka och det inhemska sparandet är för lågt, kombinerat med ett beroende av kapitalinflöden från utlandet för att bekosta underskott i både statsbudgeten och utrikeshandeln.
Men dessa problem är inga nyheter, utan har redan bromsat tillväxten i USA ett par år. De senaste månaderna har det dock tillkommit flera nya argument för en uppgång i både den ekonomiska aktiviteten och aktiekurserna.
Valet hösten 2004
Politikerna i USA, både president Bush och i kongressen, måste skapa en känsla av att bättre tider senast om ett år, annars kommer de att få det svårt i valet hösten 2004. Därför har förhandlingar pågått hela våren om ett stimulanspaket för att försäkra sig om att det snart blir högkonjunktur. Den här veckan fattades beslut om ett mycket omfattande stimulanspaket, som kostar 210 miljarder dollar redan det första året. För att ge motsvarande stimulans i Sverige skulle till exempel barnbidraget behöva höjas från 950 kronor per månad till ungefär 2.500 kronor per månad.
Den snabba och framgångsrika invasionen av Irak och erövringen av Bagdad, har rimligen redan givit en positiv psykologisk effekt. Den är kanske inte så stor på genomsnittsamerikanen som man tror om man mäter utrymmet i TV och andra media. Men lägre oljepriser har obestridligt givit USA-ekonomin stimulans motsvarande förra årets hämmande inverkan. Och konsumenternas framtidstro har stärkt, det visar både enkäter och annan statistik. Det senaste exemplet på det sistnämnda kom igår, då ny statistik visade att husförsäljningen i USA ökade oväntat starkt under april.
Fallande dollar
En mer övergripande och långvarig inverkan har den fallande dollarkursen, från toppen kring 11 kronor hösten 2001 har dollarn backat kraftigt det senaste året och kostar just nu omkring 7,80 kronor. Många svenskar kommer säkert ihåg den dramatiska effekten på svensk ekonomi av att kronan föll i november 1992. En viktig skillnad är att svensk ekonomi och svenska börsföretag är mer känsliga för ändrade valutakurser, eftersom utrikeshandeln står för en större del av ekonomin. Men även i USA gynnas många företag när importerade varor blir dyrare och de får mer betalt för sin export.
Mer direkt påverkan på New York-börserna har stigande vinster. Tidigare har många oroat sig för att de främst beror på kostnadsbesparingar, men den senaste statistiken visar att vinsterna även stärkts av stigande intäkter och höjda priser. Första kvartalet var bättre än väntat för många USA-företag, vilket troligen var huvudorsaken till att aktiekurserna steg kraftigt under slutet av april. Ökade volymer och bättre marginaler är avgörande, både för en långsiktig vinstuppgång och på sikt draghjälp till BNP-tillväxten via ökade investeringar.
Ytterligare räntesänkning
Ett av de främsta argumenten för en återhämtning i USA har länge varit stimulansen av rekordlåga räntor. Mycket talar för ytterligare en sänkning på nästa räntemöte i centralbanken Fed, 24-25 juni. Baserat på marknadsräntorna i USA i fredags var sannolikheten 70 procent för en sänkning med ytterligare 0,25 procentenheter till en styrränta på 1,0 procent, alternativt 35 procent sannolikhet för en sänkning ned till 0,75 procent. Stimulanseffekten av låga räntor kommer med en fördröjning på upp till ett år, så det är först det senaste halvåret som de stora räntesänkningarna hösten 2001 har börjat verka med full kraft.
Även teknisk analys talar för en fortsatt börsuppgång. S&P500-index steg igår från 933 till 951 och bröt därmed för andra gången i maj igenom ett ”motstånd” på nivån 935 som funnits sedan i november. Jag tror inte att ren teknisk analys kan säga något på lång sikt, men kortsiktigt räcker det med att det finns många som tror på teknisk analys för att dessa prognoser ska bli självuppfyllande. Och redan det faktum att USA-börserna, räknat i dollar, nu har stigit 9 procent sedan årsskiftet räcker nog för att locka fler att tro på fortsatt uppgång.
Sannolikheten ökat
Slutligen gillar jag det enkla argumentet att lågkonjunkturen i USA nu har hållit på så länge. Detta argument ser jag fortfarande som det viktigaste, jag skrev om det första gången i höstas (se till exempel ”Tre års baksmälla i USA räcker”, länk ovan till höger).
Allt flera börsaktörer verkar hålla med om att sannolikheten den senaste tiden har ökat för bättre tider i USA senare i år. Åtminstone tycker jag att det är den mest rimliga tolkningen av att aktiemarknaderna har stigit så kraftigt under andra kvartalet. I ett längre perspektiv är dock aktiekurserna fortfarande nära botten, särskilt räknat i svenska kronor. Det talar för att det fortfarande är ett bra tillfälle att investera i aktiefonder, innan förhoppningarna om en ny global högkonjunktur har hunnit bli verklighet.
