2004 överraskar negativt

Svängningarna fortsätter. Överdriven pessimism under 2002 följdes av en överdriven börsuppgång under 2003. Nu är optimisterna åter i majoritet, vilket ger stor risk för negativa överraskningar under 2004.

Jonas Lindmark | 09-01-04 | E-mail Article

År 2003 utvecklades ungefär som jag trodde i början av året. Visst var det en överraskning att dollarkursen fortsatte falla lika mycket som under 2002. Och visst missade jag betydelsen av lungsjukdomen SARS när de första notiserna publicerades. Men det blev ett kort krig i Irak, en ny högkonjunktur i USA började tredje kvartalet och aktiefonderna utvecklades bra.

År 2004 är betydligt svårare att spå, tycker jag. Det enda jag känner mig ganska säker på är att majoriteten är för optimistisk och att det kommer negativa överraskningar framöver, som borde ge en svacka i börsutvecklingen. Oväntade nyheter inträffar varje år, därmed även i år. Ett tydligt exempel finns i dagens nummer av Dagens Nyheter, där huvudnyheten är ”Kontokort kan fälla skattefifflande svenskar” (länk till höger).

Årets första överraskning

För mig som har skrivit om privatekonomi och skattefrågor i många år i Affärsvärlden är detta en klar överraskning. I många år har rika svenskar på olika sätt försökt ”skatteplanera” genom att hitta lösningar som inte beskattas i Sverige, till exempel utländska kapitalförsäkringar. Genom åren har jag alltid varit skeptisk och varnat för att (1) skattereglerna ändras (2) det är lätt att gömma stora belopp utanför Sverige, men svårt att flytta tillbaka pengarna utan upptäckt.

Ett undantag som ofta har nämnts av skatteexperterna har varit kontokort. Genom ett internationellt kreditkort, kopplat exempelvis till ett bankkonto i Schweiz eller en fondförsäkring registrerad på någon liten ö, har man kunnat konsumera de pengar skattemyndigheten inte vet om. Jag har hållit med om att detta verkar riskfritt, men kontrat med att det är svårt att köpa en sommarstuga eller en bil med kontokort.

Men årets första överraskning för många tusen svenskar är att de kanske ändå kommer att åka fast. Enligt DN har Riksskatteverket (RSV) hittat cirka 100.000 kontokort kopplade till skatteparadis med transaktioner tillbaka till år 1998. De närmaste två åren kommer 30-40 personer på den nya Utlandsenheten hos RSV att jobba med att få in så mycket som möjligt av cirka 10 miljarder kronor i undanhållen skatt. RSV vill inte berätta hur de har gjort för att spåra kortköpen. Men jag gissar att de utnyttjat att man i Sverige måste visa legitimation vid nästan alla kortköp, samt att personnumret därmed ofta matas in i en databas. Snopet för alla som trodde att skattemyndigheten aldrig skulle upptäcka deras listiga ”skatteplanering”.

Lärdomar av 2003

Ett sätt att försöka spå vad som kommer att hända under år 2004 är förstås att lära av historien, vad som har hänt under liknande tidsperioder. Samtidigt finns en risk att förutsättningarna har ändrats, så jag tror att det allra viktigaste är att förstå varför 2003 blev som det blev.

Aktiefonder utvecklades osannolikt bra under 2003, särskilt räknat i dollar. MSCI:s världsindex (där 23 länder ingår) steg 31 procent och MSCI Emerging Markets Index (där ytterligare 27 länder ingår) steg 52 procent (se även ”Sverige nummer tretton under 2003”). Eftersom majoriteten av världens placerare tänker i USA-dollar eller en valuta knuten till denna, är det dessa ändringar i värdering som behöver förklaras när man analyserar år 2003.

Jag tycker att uppgången är häpnadsväckande stor, fastän jag var stark optimist i början av året (se "2003 bra år för aktier"). Men en stor del av återhämtningen under 2003 förklaras av de tre huvudorsaker jag pekade ut i mina analys av varför år 2002 blev så dåligt (se "Tre huvudorsaker till uselt 2002").

Orsak och verkan

Fast det är alltid svårt att säga något om orsak och verkan på aktiemarknaderna. Med miljoner köpare och säljare av aktier, som var och en håller hemligt hur de resonerar, kan ingen ge säkra svar på frågor om varför aktiemarknaderna rör sig som de gör. Men man kan ändå gissa vad som rimligen är de viktigaste orsakerna, baserat på en analys av vilken information som har varit känd vid olika tidpunkter och hur aktiemarknaderna har reagerat på ny information.

Till detta måste dock läggas en stor portion psykologi, där aktiemarknaderna rör sig dels beroende på irrationella känslor, dels beroende på spekulationer om hur andra investerare kommer att reagera känslomässigt på nyheter. Ett tydligt exempel är invasionen i Irak. Sannolikheten att en invasion i Irak skulle ske diskuterades mer än ett år i förväg (redan i samband med invasionen i Afghanistan), och de ekonomiska effekterna på de stora industriländerna beroende på krigets utveckling och längd var också noga analyserad. Redan hösten 2002 bedömde experterna att sannolikheten var hög men effekterna små. Alltså borde aktiemarknaderna inte ha reagerat särskilt mycket, om de var rationella. Men facit visar att aktiemarknadernas reaktioner var mycket starka, både när det stod klart att invasionen var oundviklig i början på mars och när motståndet i Bagdad visade sig svagare än väntat.

Tre huvudorsaker

De tre huvudorsaker jag pekade ut för ett år sedan är dollarn, jakten på fler Enron-skandaler och konjunkturen i USA. Flödet av nya Enron-liknande skandaler minskade drastiskt under år 2003, även om italienska Parmalat de senaste veckorna givit en påminnelse om att risken för bokföringsfusk finns kvar. En ny högkonjunktur började i USA under mitten av år 2003, vilket både syns i börsföretagens vinster och diverse framtidsprognoser.

Men ändå är min slutsats att det senaste halvårets börsuppgång beror på att majoriteten placerare är för optimistiska om framtiden. Världsindex i dollar är nu 5 procent högre än vid inledningen av år 2002, trots att aktier i både IT-bolag som Ericsson och många andra typer av tillväxtbolag med facit i hand var uppenbart övervärderade för två år sedan. Nu är det istället aktier i mer stabila företag och i mindre börsbolag som har stigit mycket kraftigt. Men risken är densamma, att överdrivna förhoppningar följs av besvikelse.

Det finns gott om argument för att den globala högkonjunktur som ser ut att ha börjat inte kommer att vara problemfri. Oljepriserna är höga, problemen finns kvar i USA:s ekonomi (trippel i underskott: bytesbalans, statsbudget och privat sparande), lågkonjunkturen är inte slut i Europa och Japan har många problem kvar. Även framtidshoppet Kina har stora problem, det visar veckans räddning av två banker, som kostar häpnadsväckande 45 miljarder dollar.

Min favorittidning, brittiska The Economist, varnar för att amerikanska aktier åter är för dyra. Beräkningarna varierar förstås, men med ett p/e på 29 för aktierna i S&P500 och ett p/e på 36 för Nasdaq så behövs det fortsatt hög vinsttillväxt för att försvara dagens aktiekurser. Och tyvärr visar de senaste årens utveckling att om börserna i USA faller så följer nästan alla andra aktiemarknader med nedåt.
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar