Spara inte bara, konsumera rätt också

Den här veckan har jag sålt mer än hälften av familjens svenska aktier och köpt en liten motorbåt (en Ryds 478GT, länk till höger).

Att jag skriver veckans krönika om denna omplacering beror på att det finns tre aspekter som jag tror är intressanta: Valet mellan att låna eller sälja aktier, valet av tidpunkt att konsumera sparandet, samt valet att lyfta fram gamla vinster och betala reavinstskatt.

(1) Att sälja aktier istället för att låna mer på huset.

Vi bor i en villa köpt för åtta år sedan, så den branta prisuppgången de senaste åren gör att vi skulle kunna öka storleken på våra bolån. Valet mellan att sälja aktier eller låna mer har jag diskuterat för ett år sedan i ”Aktiefonder är fortfarande dyra” (länk ovan till höger).

Men mer konkret så hade jag samma typ av valsituation för två år sedan. Våren 2003 fick min fru och jag vårt tredje barn och vi behövde en större bil. Vi hade månadssparat just för att kunna byta till en större bil, men de pengarna räckte bara till halva mellanskillnaden. Då var det ingen tvekan, vi valde att öka våra bolån.

Varför gör vi annorlunda nu? Svaret är förstås att Stockholmsbörsen har stigit med 75 procent sedan dess och de aktier jag nu sålt har i snitt mer än fördubblats. Valet mellan att låna mer eller sälja aktier för att finansiera konsumtionen bör rimligen styras av vad man tror om börsutvecklingen framöver. Att låna mer vore nästan samma sak som att köpa nya aktier med lånade pengar, en spekulation i att börsutvecklingen överträffar låneräntan.

Återigen är det ingen tvekan, börsuppgången har varit orimligt stor och jag har i snart ett år varit skeptisk till värderingen av Stockholmsbörsen. Många optimister verkar inte ta hänsyn till att det förr eller senare kommer en långkonjunktur och/eller andra förändringar som slår mot börsvärderingen (stigande räntor, starkare krona, fallande dollar, politiska kriser).

(2) Att köpa båt just i år.

Merparten av aktierna köpte jag redan i början på 1990-talet. Bästa investeringen är Ratos som på 13 år stigit med drygt 800 procent, vilket motsvarar ett snitt på 18 procent per år (plus utdelningar och avknoppningar). Mitt anskaffningsvärde för de aktier jag nu säljer hade inte alls räckt till en motorbåt med styrpulpet för 13 år sedan, men gott och väl till en kajak eller segeljolle. Men då var jag ungkarl och hade ingen bil, så det var naturligt att istället följa med vänner eller hyra båt när jag ville komma ut i skärgården.

Nu är läget helt annorlunda, vi är två vuxna och tre barn. Den avgörande förändringen den här sommaren är att våra två äldsta barn har lärt sig simma ordenligt och de är inte längre rädda för vatten. Därmed är inte längre långgrunda sandstränder mer lockande än klipphällar i havsbandet. Det är rätt tidpunkt att köpa båt.

Många rådgivare argumenterar för att istället prioritera pensionssparandet, för att ha råd att leva ett bra liv efter 65. Jag har flera gånger kritiserat detta och påpekat att det snarare är under den period i livet när man har barn som kostnaderna och behoven att konsumera är störst (se ”Dumt välja bundet pensionssparande”).

Dessutom finns många av de större investeringarna kvar resten av livet. Just köpet av en båt är ett ovanligt bra exempel, båtar är betydligt mer långlivade än bilar och behåller normalt både sitt värde och sin användbarhet i både 20 och 30 år. Genom att köpa en båt nu kan jag alltså räkna med att ha tillgång till en båt även när jag är pensionär.

Visst är det troligt att om pengarna hade fått stanna på aktiemarknaden, så hade vi kunnat köpa en mycket större båt om 20 eller 30 år. Men jag tvivlar på att jag kommer att vara intresserad av en mycket större båt. För att göra dagsutflykter i Stockholms skärgård när det är fint väder räcker det gott med en liten motorbåt. Sova gör jag hellre i en riktig säng och på semestern finns många alternativ att hyra (stugor, hotell och vandrarhem).

(3) Att betala en fjärdedel i skatt.

En trist aspekt är förstås att det kostar mycket skatt nästa år att köpa båten, eftersom anskaffningsvärdet på de aktier jag säljer är mycket lågt. Alternativet att ange 20 procent av värdet i dag som anskaffningsvärde gör att reavinstskatten blir 24 procent. I flera år har jag dessutom hoppats på en sänkning av den svenska kapitalskatten till EU-nivå (se till exempel ”Sänkt skatt på sparande i höst” som jag skrev innan senaste riksdagsvalet).

Men jag försöker vända även detta till något positivt. Istället för ett antal hundra aktier i datorerna hos VPC får jag nu använda 100 procent av insatsen och 70 procent av vinsten till att köpa en motorbåt – en tillgång som jag känner mig övertygad om kommer att ge mycket mer glädje åt mig och min familj. Livets mening är trots allt inte att undvika att betala skatt.

När jag pratar med bankfolk får jag dock ofta höra berättelser om människor som är beredda att göra de mest märkliga affärer och prioriteringar bara för att undvika att betala skatt. Kanske är det bättre att försöka vända på den mentala bilden – att inte se skattebetalningen som den mest onödiga kostnaden, att istället sträcka på sig och var stolt över bidraget till vård, skola och omsorg.

Skatt är bara en kostnad för individen, men för samhället är det istället en omfördelning av konsumtion mellan olika individer. Så jag sträcker på mig och hoppas att stat och kommun gör något vettigt med pengarna.

Konsumera rätt

En summering av mitt resonemang är att det viktigaste är att försöka fördela konsumtionen rätt över livet. En förutsättning är förstås att man passar på att spara pengar under de perioder då inkomsterna är stora i förhållande till behoven. Men pengarna är inte målet, de är bara ett medel för att uppnå andra mål.