Rädda investerare bakom raset

IT-aktierna har i snitt backat 40 procent i år, räknat i dollar. Detta kan omöjligt förklaras med lägre vinster, vilket betyder att aktiesparare i dag får bättre betalt för risken.

Jonas Lindmark | 23-10-08 | E-mail Article
Världsindex för aktier har backat 27 procent i år – men det är räknat i svenska kronor. Internationellt dominerar USA-dollarn, som stigit kraftigt sedan i somras. Räknat i dollar har världsindex i år rasat 38 procent (fram till 21 oktober).

IT-aktierna har fallit en aning mer. MSCI IT-index har backat 40 procent räknat i dollar. Med svenska ögon är nedgången för IT-fonderna sedan årsskiftet i snitt 31 procent, till den lägsta nivån sedan sommaren 2003. Av 29 IT-fonder hos PPM är det bara tre som har stigit de senaste fem åren.

Efter ett kraftigt ras behövs dessutom en större uppgång räknat i procent för att återvända till toppen. 40 procent ned betyder att IT-aktier nu bjuder på 67 procent extra avkastning. Är detta rimligt, eller är aktiemarknaden galen?

Sex års avkastning

Media skyller börsnedgången på ”finanskrisen”, men det räcker inte med lägre företagsvinster för att motivera en nedgång med 40 procent. För om framtidsutsikterna de närmaste nio månaderna återvänder till nivån vid årsskiftet så borde värdestegringen bli 67 procent – vilket motsvarar 6 år med en avkastning på 9 procent per år, med ränta på ränta. Sex års avkastning – så mycket sämre kan de förväntade framtida företagsvinsterna omöjligt ha blivit!

Dessutom var de problem som skapat dagens finanskris kända redan vid årsskiftet: fallande bostadspriser, växande kreditförluster och minskat förtroende för bankerna. För nio månader sedan ansåg dock många att risken var liten för en djup global långkonjunktur, en risk som nu blivit verklighet. Fast jag tror ändå att de flesta håller med om att skillnaden mellan ”risk” och ”verklighet” inte betyder att sex års sammanlagd vinst för alla företag i IT-branschen har försvunnit. Nej, det är inte företagens framtidsutsikter som ändrat sig så mycket.

Goda nyheter

Istället är det rädslan att förlora pengar som ökat, vilket betyder att det nu krävs en högre förväntad avkastning än tidigare för att locka investerare att köpa aktier. Skillnaden jämfört med den avkastning som går att få helt utan risk (statspapper med fast ränta) brukar kallas ”riskpremie”. Om det till exempel vid årsskiftet krävdes 7 procent förväntad framtida avkastning för att världens investerare skulle köpa aktier i stora IT-bolag som Microsoft, Intel och Google så krävs det nu kanske 10 procent förväntad framtida avkastning. Med en riskfri ränta i USA kring 4 procent betyder det i så fall att riskpremien har under 2008 har dubblats.

För alla svenskar som sparar långsiktigt till sin pension eller liknande sparmål långt in i framtiden är dubbel riskpremie goda nyheter. Nya pengar som sätts in i månadssparande, tjänstepension och PPM ger både fler aktier och högre förväntad avkastning framöver.

Bra betalt för risken

Avgörande för att se det positiva med årets ”rea” på börsen är att inse att verkligheten om 10 eller 20 år inte styrs av aktiemarknadens utveckling just 2008, inte heller av hur djup lågkonjunkturen blir 2009. Beviset för detta är att vi idag inte baserar våra beslut på hur aktiemarknaden utvecklades 1998 eller hur djup krisen i Sverige var 1992.

Med facit i hand är det uppenbart att rädslan som drev ned aktiekurserrna både 1992 och 2002 var överdriven. Osäkerheten om framtiden som skapades av den svenska valutakrisen och av hotet om invasion i Irak var tillfällig. Och det är när man får bra betalt för att ta risker som aktiesparande troligen lönar sig bäst.

[denna kommentar skrevs åt Computer Sweden 2008-10-22 och publicerades på Morningstar fredag 24 oktober]
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar