Vill du flyga ballong eller helikopter?

Allt fler förvaltare gör mycket affärer och de mest aktiva snurrar sina portföljer över 30 gånger mer än de indexfonder som följer med dit marknaden blåser. SEB verkar gilla förvaltare som hanterar sin fond som en helikopter.

Jonas Lindmark 2009-07-03 | 14:39
Facebook Twitter LinkedIn

Varje år brukar jag göra en genomgång av alla aktiefonder och blandfonder hos svenska fondbolag som jag kan hitta rapporterar omsättningen av innehav under hela föregående kalenderår. ”Omsättningshastighet” är ett nyckeltal som (just hos fonder) definieras som det lägsta av summa köp och summa försäljningar under året i procent av fondens genomsnittliga förmögenhet.

Omsättningen är ett av de mest avslöjande nyckeltalen. Den ena extremen är långsiktiga förvaltare som letar bra företag och sedan behåller deras aktier år efter år, eller indexfonder som alltid behåller samma andelar som ett visst jämförelseindex. Detta ger lägre kostnader, men precis som i en luftballong måste kunden följa med dit vinden (marknaden) blåser.

Andra extremen är en förvaltare av en hedgefond som arbetar på samma sätt som de privatpersoner som brukar kallas ”day-trader”. De fokuserar på rörelser hos aktiekurserna enskilda dagar och vill ofta stänga positioner innan dagen är slut för att inte överraskas av oväntade nyheter under nätter och helger då marknaden är stängd. Likt en litet helikopter kan de göra tvära svängar, men nackdelen är större kostnader eftersom förvaltningen fokuserar på att byta innehaven i snabb takt – ungefär som en helikopter måste hålla propellrarna roterande för att inte krascha.

Nytt rekord

Slutsatsen i år är att de svenska förvaltarna fortsätter att bli mer aktiva. Under 2008 är det 36 procent (160 av 447) som rapporterar en omsättning över 100 procent. Det är nytt rekord - den högsta andelen i Sverige sedan rapporteringen började 1996. Andelen har ökat trots börsraset förra året, medan andelen med så hög omsättning föll kraftig under börsraset 2002 och nådde ett bottenrekord på 17 procent under år 2003.

En tänkbar förklaring till att andelen fonder som i snitt behåller innehaven kortare än ett år återkommande slagit nytt rekord de senaste fyra åren är att betydligt fler små fondbolag har startat fonder och de små förvaltarna har ofta en mer aktiv förvaltningsstil. En annan rimlig förklaring är att fler fond-i-fond, PPM-förvaltare och liknande numera byter fonder i stor skala.

Luftballong eller helikopter?

Men för dig som fondsparare är det värt att fundera på vilken typ av förvaltning du vill ha. Många av de förvaltare som har presterat bäst resultat sett över 10-årsperioder håller en låg omsättning och fokuserar på att hitta långsiktiga vinnare. Samtidigt är det frestande att välja någon av de förvaltare som den senaste tiden har lyckats manövrera bäst genom börsens luftgropar.

Tyvärr är de svenska fondbolagen väldigt dåliga på att förklara fondernas omsättningshastighet och varför den skiljer sig från konkurrenterna. Nyckeltalet står nästan alltid i det finstilta, helt utan förklaring. Dessutom brukar det anges med till exempel ”1,5” istället för ”150%” – rimligen för att kunderna inte ska förstå att det är hög aktivitet att byta hela fondens innehav en och en halv gång på ett enda år.

För att hjälpa fondspararna i Sverige har jag därför som vanligt letat upp vilka som ligger högst och lägst, samt vilka som ökat och minskat sin omsättning mest (se analysen ”Tabeller omsättningshastighet 2008”).

Krångligare

Men det har blivit krångligare för mig att samla in nyckeltalet, eftersom fondbolagen har blivit sämre på att skicka ut fondernas årsberättelser. Varje år brukar jag ringa eller skriva till de svenska fondbolagen och be att de skickar sina tryckta årsrapporter och allt färre verkar ha en färdig sändlista. I år var det bara 3 av 29 som hade skickat självmant till mig innan 1 juni: Lannebo, Simplicity och Swedbank Robur.

Dessutom är det allt fler som strular med att svara på mina brev. I år har varken Danske, Länsförsäkringar, Nordea eller Penser skickat någon årsberättelse för sina fonder, trots att jag skrev och bad om ett exemplar för över en månad sedan.

Fast värst är nog SEB. De skickade först en gammal katalog som heter ”Fonder… Vår/sommar 2008” där de färskaste uppgifterna gäller 2007. När jag upptäckte detta och skickade ett nytt brev, så fick jag till svar att årets upplaga inte kommer förrän i augusti eller september. Jag skrev tillbaka i går och påpekade att enligt fondlagen kapitel 4 paragraf 18 så ska årsberättelsen vara klar och finnas tillgänglig senast den 30 april.

Istället har jag fått leta på SEB:s hemsida på internet, där det finns enskilda faktablad för varje fond som innehåller fonden omsättningshastighet för kalenderåret 2008 (till skillnad från deras produktblad, som innehåller beräkningar baserade på löpande 12 månader).

SEB snurrar dubbelt så fort

Granskningen visar att precis som förra året utmärker sig SEB även på ett annat sätt, nämligen genom att många aktiefonder har mycket högre omsättning än motsvarande fonder hos andra fondbolag. Jämfört med Nordea och Robur så har SEB åter igen i snitt rapporterat dubbelt så hög snurr i sina fonder.

Fast precis som förra året är det väldigt stor spridning. Å ena sidan står SEB för hälften av de 40 fonder som har högst omsättningshastighet under 2008 (omsättning på 280 procent eller mer). Å andra sidan har hälften av SEB:s aktiefonder och blandfonder lägre omsättning än genomsnittet bland de svenska konkurrenterna. När jag letar i texterna hittar jag ingen förklaring någonstans varför vissa SEB-sparare får en förvaltning där innehaven i snitt bara behålls tre månader, medan andra får en förvaltning där innehaven i snitt behålls i många år.

Det som återstår för SEB:s fondsparare är att själva ta reda på om deras SEB-fond håller hög eller låg omsättningshastighet, samt att bestämma sig för om de hellre vill flyga ballong eller helikopter. De mest extrema fonderna finns med i dagens analys ”Tabeller omsättningshastighet 2008”.
Xförvaltare Xindexfonder Xomsättning

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar