Frågor och svar om Länsförsäkringars koldioxid

Även fondbolag vill utnyttja klimatmötet i Paris för att få uppmärksamhet. Det mest vilseledande och förvirrande jag sett är Länsförsäkringars påstående att deras USA-fond orsakar 5 gånger mer koldioxid än Sverigefonden. Är det bra att äga mycket utsläpp för att bättre kunna minska dem?

Jonas Lindmark 2015-12-03 | 15:45
Facebook Twitter LinkedIn

Länsförsäkringar Fondförvaltning offentliggjorde i fredags att de kommer att ”från och med nu mäta och redovisa det koldioxidavtryck våra fonder orsakar.” Tabellen i pressmeddelandet visar att fonden Länsförsäkringar Sverige Aktiv per 30 september hade lägst koldioxidavtryck, bara 1,34 kilo koldioxid per 100 svenska kronor investerat i fonden. Högst upp är Länsförsäkringar USA Aktiv med 7,42 kilo per 100 kronor.


Fem gånger mer koldioxid från USA-fonden? Detta tror jag är vilseledande och främst skapar förvirring. Därför har jag funderat på vad jag skulle svara om någon journalist ringde och frågade om ämnen. Ingen har ringt, men här är några troliga frågor och mina svar:


Stämmer det att aktiefonder orsakar så stora utsläpp av koldioxid?

– Nej. Fonderna existerar bara i IT-system som ägare av aktier. Förvaltarna sitter på kontor och flyger ibland. Men datorer och förvaltare orsakar väldigt små utsläpp av koldioxid i förhållande till de miljarder kronor som fonderna innehåller.


Däremot äger fonderna börsföretagen som har verksamhet som skapar stora utsläpp av koldioxid. Det är dock börsföretagens kunders efterfrågan av varor och tjänster som orsakar utsläppen, inte att företagen har ägare.


Länsförsäkringar anger måttet ”koldioxidavtryck per 100 kronor”. Betyder det att mängden koldioxid i atmosfären påverkas av vilket fond jag väljer för att sätta in 100 kronor?

– Nej. Börsföretagens verksamhet blir oförändrad och deras försäljning påverkas inte alls. Om en fond får ökade insättningar så köper den fler aktier, men börsföretag har ett fast antal aktier och säljaren är normalt någon annan investerare. Börsföretagen ger utdelning till sina aktieägare, men den påverkas inte av om en av Länsförsäkringars fonder köper lite fler aktier.


Fast det kan ju kännas bra att veta att mina sparpengar inte går till företag som gör stora utsläpp?

– Detta är en vanlig missuppfattning. Människor tror att de via fonder ”ger” sina pengar till börsföretag, så att företagen får mer pengar att investera. Men detta är ovanliga undantag, det sker bara när börsföretag gör nyemissioner av nya aktier. Normalt är antalet aktier oförändrat och säljare i 99,99% av alla aktieaffärer är någon annan investerare. Oftast är den tidigare ägaren en pensionssparare eller en kortsiktig spekulant. Verkligheten är därför att flödet av pengar går åt andra hållet, att företagen ger utdelning till aktieägarna.


Jo, men därför kan fondsparare vilja undvika att få utdelningar från koldioxidutsläpp. Det är väl bra att inte vilja tjäna på miljöförstöring?

– Ja, rent egoistiskt kanske det känns bra. Men börsföretagen finns redan, deras vinster påverkas inte av vem som får utdelningen. Pengarna finns kvar, oavsett vem som får dem. Det som kan påverka miljön är vad vi använder pengarna till nästan gång, för det de användes till förra gången har redan hänt. Våra möjligheter att påverka positivt minskar om vi tackar nej till pengar, så tvärtom är den logiska slutsatsen att försöka få så mycket utdelningar som möjligt och sedan försöka bidra positivt med hjälp av pengarna.


Men ägare har ansvar för företags verksamhet, så det är väl bättre att ha så lite ansvar som möjligt för koldioxidutsläpp?

– Frågan innehåller två retoriska glidningar, en blandning av helt olika ”ansvar”. Ägare har makt över sitt företag och därmed ett ansvar att använda sin makt på ett positivt sätt. Men ägarnas makt gäller bara det som sker i företaget, till exempel att kontrollera att verksamheten är laglig och att anställda behandlas väl.


Däremot har ägarna ingen makt över kundernas efterfrågan. Ta flygresor som exempel: Ägarna har makt att satsa på att köpa nya mer bränslesnåla flygplan, men det är kunderna som väljer om de ska köpa flygresor. Och skillnaden i utsläpp är mycket mindre mellan olika flygplan än skillnaden mellan om flygplanen stannar på marken eller flyger. Kunderna har alltså mer makt över utsläppen än ägarna.


Det andra retoriska knepet är att ”ansvar” för utsläpp är enbart negativt, medan ägarnas ”ansvar” innehåller både en positiv möjlighet och en risk att misslyckas. Ett företag kan ju öka eller minska sina utsläpp.


Nog är det möjligt att Länsförsäkringars fonder kan påverka positivt, att övertala de företag som har verksamhet som skapar mycket koldioxid att minska utsläppen?

– Först krävs att börsföretaget tjänar pengar på att minska sina utsläpp, för styrelsen och ledningen är tillsatta för att skapa ökat värde för aktieägarna. Skulle företagsledningen tvärtom medvetet förlora pengar på att minska utsläppen av koldioxid, då kan de bli stämda av ägarna. Och om det lönar sig att minska utsläppen, då är alla ägare positiva och Länsförsäkringar borde normalt inte behöva ingripa.


Men det är tänkbart att Länsförsäkringars argument är okända och att företagsledningen bara tar sig tid att lyssna på storägare. Då krävs att Länsförsäkringar äger så stor andel av aktierna att de har makt att påverka företagets ledning, främst genom att vara med och föreslå vilka personer som ska vara med i företagets styrelse.


Betyder det att det bästa för klimatet är att välja en fond som äger företag som producerar stora koldioxidutsläpp, till exempel USA-fonden?

– Ja, om syftet med valet är att försöka bidra till att påverka företagen i positiv riktning så ger det åtminstone en större hypotetisk möjlighet. Men förutsättningen är att Länsförsäkringar faktiskt spenderar resurser på att försöka byta ut styrelseledamöter och företagsledare i företag i USA till personer som arbetar mer aktivt med att hitta lönsamma möjligheter att ändra börsföretagens produktion så att utsläppen av koldioxid minskar. Detta skulle vara svårt för en liten svensk förvaltare. För fondsparare som vill påverka finns andra fondföretag som är betydligt större ägare i börsföretag i USA och som därmed har större möjlighet att påverka.


Så ditt råd är att välja stora fonder med stort koldioxidavtryck?

– Nej, även om alla svenska fondsparare tillsammans flyttade många miljarder kronor till fonder som äger börsföretag med stora utsläpp av koldioxid vore det orealistiskt att tro att ändrat ägande skulle ge sänkta utsläpp av koldioxid. Grundorsaken till utsläppen är efterfrågan på varor och tjänster, till exempel flygplan och flygresor. Även om, väldigt hypotetiskt, svenska aktieägare lyckades övertala ett amerikanskt flygbolag att sluta sälja flygresor och istället börja bygga järnvägar, så kommer kundernas efterfrågan på flygresor i USA att finnas kvar oförändrad och andra flygbolag kommer därför istället att sälja fler flygresor.


Vad tycker du är största problemet med att fondbolag ger information om fondernas koldioxidavtryck?

– Värst är att denna typ av väldigt abstrakt information troligen enbart blir vilseledande. En jämförelse av fonder med exakta tal ger intryck att jämförelsen är meningsfull, men i det här fallet kan jag inte se att fondsparare kan ha någon verklig nytta alls av tabellen.


Xetiskafonder Xfondreklam

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar