Flyktingarna ger starkare krona och stigande boräntor

Starkare krona och stigande svenska räntor är två indirekta effekter som troligen blir en följd av ökad invandring. Välutbildade får lättare jobb, men arbetslösheten kan öka. En starkare krona betyder att import blir billigare, men samtidigt ökar risken att utlandsfonder faller i värde.

Jonas Lindmark 2015-12-10 | 15:54
Facebook Twitter LinkedIn

Många på aktiemarknaden underskattar de positiva effekterna på svensk ekonomi av den ökade efterfrågan som skapas av det stora tillskott som flyktingar i år ger till vår befolkning. Det är det argument jag minns bäst från en presentation som hos Carnegie Fonder i början på veckan, av Simon Blecher som förvaltar deras Sverigefond.


Logiken är att det stora antalet flyktingar som kommer till Sverige ger både ökad konsumtion och mer investeringar, så många typer av företag får ökad efterfrågan, de behöver anställa fler och effekten fortplantar sig. Att ökade statliga utgifter stimulerar ekonomin är normalt, men när pengarna främst går till att anställa fler i Sverige så blir ”multiplikatorn” större och konsumtionen ökar i flera led.


Handelsbanken håller med


Idag kom Handelsbankens konjunkturrapport, som innehåller ett liknande men betydligt mer detaljerat resonemang (länk ovan till höger). Deras chefekonom Jan Häggström är min favorit bland svenska prognosmakare, han överraskar ofta genom att tänka ett steg extra och brukar ha rätt om det som är viktigt.


Kärnan i resonemanget är att en brant ökning av arbetskraft och efterfrågan i Sverige ger risk för överhettning och att vår växelkurs mot andra valutor då pressas uppåt realt sett. Det kan ske synligt genom att stigande räntor gör att växelkursen stiger, och/eller genom att löneinflation gör att kostnaderna för svenska företag ökar. Mest intressant är Handelsbankens analys av två andra länder som haft en liknande ökning av arbetskraften: Tyskland och Spanien.


När Tyskland återförenades 1990 fick alla rätt till löner enligt avtalen i västra Tyskland. Det gjorde att många företag i öst la ned sin verksamhet och generösa försäkringsregler bidrog till att arbetslösheten där steg dramatiskt. Brant ökad konsumtion och investeringar gjorde att inflationen steg. Det tvingade fram höjda räntor och D-marken stärktes vilket slog mot exportföretagen. Först 2003 sänktes minimilönerna och därefter har tysk ekonomi utvecklats betydligt bättre.


Bubbla i Spanien


Spanien upplevde en väldigt stark ekonomisk utveckling från 2000 till 2008 och invandring bidrog till att befolkningen steg med 5 miljoner människor. Byggindustrin skapade merparten av de nya jobben, men den nya gemensamma valutan euro gjorde att inflationen i Spanien inte kunde påverka växelkurs eller räntor. Därför blev slutfasen helt annorlunda i Spanien, med en bostadsprisbubbla följd av ekonomisk kollaps.


Enligt Jan Häggström finns stora likheter med förutsättningarna för Sveriges ekonomi de närmaste åren. Precis som i Tyskland är arbetslösheten för högutbildade i Sverige väldigt låg. Detsamma gäller inrikes födda mellan 25 och 74 år, bara 3 procent arbetslöshet. Men över 12 procent av utrikes födda saknar arbete och enligt OECD är skillnaden i arbetslöshet mellan högsta och lägsta utbildning tre gånger större. Orsaken är att högutbildade i Sverige har relativt låga löner, medan lågutbildade har höga löner jämfört med i andra länder.


Välutbildade skulle gynnas av ökade investeringar och får då lättare jobb, men den svenska arbetsmarknaden är redan polariserad. Så länge byggbranschen har minimilöner kring 30.000 och handeln kring 20.000 är det svårt för lågutbildade att få jobb.


Starkare krona


När konsumtion och investeringar ökar är det istället troligt att löneinflation uppstår, samt att Riksbanken höjer räntorna så att svenska kronan stärks. Detta gör import billigare, vilket motverkar inflationen. Stigande svenska räntor bromsar konsumtionen både direkt och kanske indirekt, boende blir dyrare och om bostadspriserna faller tillbaka så minskar utrymmet att lånefinansiera konsumtion.


Starkare krona är också en troligen effekt av stark ekonomisk utveckling, eftersom den lockar hit utländska investerare och ger stigande aktiekurser. Import blir i så fall billigare, vilket motverkar inflationen. Billigare utländsk valuta skulle också vara en fördel vid semester utomlands, men ökar risken att utlandsfonder faller i värde omräknat i svenska kronor.


Xrisk Xvaluta

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings