Aktiefonder har inte ansvar för kärnvapen

4 maj var ”Pensionspengar går till kärnvapen” en av rubrikerna i Dagens Industri. Tidningen påpekar att svenska statens AP-fonder vid årsskiftet ägde aktier värda 4,7 miljarder kronor i företag ”med starka kopplingar till massförstörelsevapen” och antyder att en ökning av aktiernas marknadsvärde med 700 miljoner kronor på två år betyder att fler kärnvapen tillverkas.

Bakgrunden är att Sjunde AP-fonden, som förvaltar en stor del av PPM-pengarna, har valt bort flera utländska börsföretag med motiveringen ”Involvering i kärnvapen”. De fyra första AP-fonderna äger däremot aktier i dessa företag. Deras motivering är att enligt internationella avtal får USA, Storbritannien och Frankrike ha kärnvapen, så börsföretag i dessa länder begår inget brott när de levererar utrustning som vapensystemen behöver.

Fast det finns även ”etiska” fonder som väljer bort aktier i alla vapentillverkare, för att göra vissa kunder nöjda, så det kan verka logiskt att de statliga AP-fonderna som försöker bete sig etiskt borde avstå från aktier med kopplingar till kärnvapen. Vanliga fondsparare som läser nyheten i DI undrar nog ungefär så här: ”Hur kan svenska pensionsfonder få investera våra sparpengar i att bygga fabriker som tillverkar kärnvapen?”

Och följande steg i tankekedjan blir kanske: ”Mina aktiefonder, hur mycket kärnvapen innehåller de? Används mitt fondsparande till att öka risken för ett atomkrig?”

Inte sant

Men nyheten i DI är vilseledande. Av flera orsaker så är det inte sant att köp av vissa aktier skulle bidra till att det finns kärnvapen. Fondbranschen borde hjälpa DI och andra media att förtydliga flera faktauppgifter.

Till att börja med är det inte sant att AP-fonders eller andra aktiefonders pengar ”går till” att tillverka kärnvapen eller ens till företag som tillverkar produkter som behövs för att transportera kärnvapen. Pengar går åt andra hållet. Fakta är att om en AP-fond köper aktier i ett börsföretag, så går i snitt över 99% av pengarna till någon annan aktieägare. Ofta är det andra pensionssparare som säljer. Och när Sjunde AP-fonden äger aktier i ett börsföretag, då är det normala flödet av pengar också åt andra hållet, att företaget betalar utdelning till PPM-sparare och andra ägare.

Något liknade gäller för ökningen av marknadsvärdet med 700 miljoner kronor (18% på två år), den beror på stigande aktiekurser och innebär inget flöde av pengar till börsbolagen. Visst kan det förekomma att börsföretag ber aktiemarknaden om mer pengar genom en nyemission, men i så fall väljer många ägare att sälja sina teckningsrätter och de behöver alltså aldrig betala några pengar till börsföretag.

Regeringars ansvar

Det största enskilda innehavet som DI har med i sina tabeller är att Fjärde AP-fonden vid årsskiftet ägde aktier i amerikanska Boeing värda 255 miljoner kronor. Även de första tre AP-fonderna har Boeing som ett av de största innehaven. Och de flesta svenskar har någon gång suttit i ett flygplan tillverkat av Boeing, som är störst i världen på civila flygplan, men också världens näst största leverantör av försvarsmateriel. Det låter dramatiskt med ”näst största” men det beror på att storleken är mätt i pengar och militära flygplan är extremt dyra.

Ett argument som kan verka starkt är att ägarna har ett ansvar för det deras företag tillverkar. Men för det första så måste AP-fonderna i så fall stanna som ägare för att kunna bidra till förändring. Att inte äga aktierna ger definitivt ingen möjlighet att påverka.

Men fakta är också att den militära makten i ett land inte alls finns hos börsbolagens ägare. Anta att Boeings ägare skulle besluta att sluta tillverka militära flygplan, skulle det göra att militären i USA inte längre kunde köpa de flygplan som politikerna i USA har bestämt att de ska köpa? Nej, självklart skulle USA:s regering i så fall tvinga Boeing att sälja tillverkningen till någon annan, som skulle fortsätta tillverkningen av militärplan. Regeringar och deras väljare har hela makten över kärnvapnen och därmed hela ansvaret.

Lastbilar lika illa

Det som är dyrast i dagens militär är vapenbärare, främst flygplan, så ”vapentillverkare” är främst börsföretag som tillverkas vapenbärare. Men transporter behövs i krig så alltså är det lika illa att tillverka en vanlig lastbil, ett fraktfartyg eller något annat stort fordon, eftersom de också kan användas som vapenbärare. Alla typer av fordonstillverkare har med denna logik ”starka kopplingar till massförstörelsevapen”. Men Sjunde AP-fonden har inte svartlistat alla tillverkare av lastbilar, trots att lastbilar uppenbart behövs i krig.

För fondsparare som tycker att det är fel att dessa vapenbärare finns är huvudproblemet att regeringar i demokratiska stater med majoriteten av befolkningen bakom sig köper vapenbärare. Om det inte fanns några börsnoterade företag som tillverkade dem, så skulle andra privatägda eller statligt ägda företag tillverka dem. Det är inte aktieägarna som bestämmer vad stater spenderar statsbudgeten på. I en demokrati finns det yttersta ansvaret hos väljarna.

Sverige litar på Nato

84 procent av väljarna i USA anser att landet behöver kärnvapen i sitt försvar, enligt Rasmussen Reports. Om fondsparare i Sverige vill protestera mot detta via sitt aktiesparande, så tycker jag det vore mer logiskt att helt avstå från att köpa aktier i USA-företag än att enbart peka ut vissa företag som flygplanstillverkaren Boeing. Men samtidigt skulle det då bli ännu mer uppenbart hur meningslös handlingen vore. Varför skulle väljare i USA tänka annorlunda om kärnvapen för att svenskar äger färre aktier i deras börsföretag?

Fakta är också att Sveriges trygghet geopolitiskt vilar på att vi förväntar oss beskydd av Nato, som i sin tur skulle ha en hopplös situation militärt utan kärnvapen. Alltså är det uppenbart hyckleri när statliga AP-fonder avstår från att äga aktier i de börsföretag som levererar Natos vapenbärare, trots att Sverige hoppas på militärt beskydd av Nato.

Sverige är dessutom ett av de länder i världen som har störst vapenexport per invånare. Detta kunde förstås Sveriges riksdag stoppa eller begränsa, men det verkar inte majoriteten vilja.

Fondbolagen borde säga stopp

Huvudproblemet i en diskussion om AP-fonderna ska få investera i till exempel Boeing är som så ofta att särintressen kan använda manipulativa argument för att vilseleda okunniga journalister. I nästa skede känner politiker vart vinden blåser och hänger på, även om de har kunskap att förstå att AP-fondernas ägande saknar koppling till mängden kärnvapen i världen. De följs sedan av marknadschefer hos fondbolagen, som bryr sig mer om marknadsandelar än sanningen.

Jag ser därför en risk att vi i Sverige är på väg att få se samma typ av dumheter från fondbranschen som med koldioxid (mer om detta i ”Frågor och svar om Länsförsäkringars koldioxid”, länk ovan till höger). Tyvärr skulle det vara lätt att räkna ut ”Andel kärnvapen” i olika aktiefonder med samma metod som DI använder. Men istället borde Fondbolagens Förening säga stopp och övertala Sjunde AP-fonden att sluta sprida vilseledande information.

Xetiskafonder Xhållbarhet