Känslor syns så starkt hos små barn. Vanliga vardagshändelser gör ofta barn gnistrande glada, svartögt arga eller bottenlöst ledsna. Därför är det extra frestande att ge presenter till barn, kopplingen mellan konsumtion och glädje är så tydlig.
Sparande är däremot sällan frestande för barn. Erfarenhet och inlärning krävs innan barn förstår fördelarna med att vänta.
Dubbel vinst
Men barnsparande kan samtidigt vara ovanligt lönsamt, i meningen att resultatet blir dubbel vinst. Dels finns möjligheten att barnet själv aktivt deltar i sparandet, till exempel genom att låta månadspengen stanna på kontot tills där finns tillräckligt mycket för att nå sparmålet, vilket kan ge kunskap som senare i livet håller stånd mot reklamens frestelser och kortsiktigt tänkande.
Dels är det troligt att den yngre generationen har mer nytta av extra pengar, eftersom de inte hunnit köpa så mycket ännu. Bland annat därför har det blivit vanligt att skriva testamenten där en stor del av pengarna hoppar över en generation och går till barnbarnen. Detta hänger nog ihop med att vi lever längre och att de närmaste arvingarna ofta är nära pension innan deras föräldrar dör, vilket betyder att de redan hunnit skaffa det mest de behöver.
Den senaste veckan har jag fått flera läsarbrev med frågor om barnsparande. Och det är nog fler som funderar kring detta, nu när allvaret börjar efter sommarlovet, så jag summerar svaren här:
– Behövs ett separat sparande för varje barn? Egentligen inte, en familj klarar sig bra med gemensam ekonomi. Det kan vara bättre att ha ett gemensamt buffertsparande och fokusera på det behov som är störst, samt klara av ett sparmål i taget.
Men månadspeng som sätts in på ett eget bankkonto hjälper till att lära ut hur pengar fungerar och barnen hinner lära sig av sina misstag medan beloppen är små. Ett eget sparkapital kan dessutom bidra till ökad trygghet och frihetskänsla, där avkastningen ger dubbel vinst.
– Vilket sparmål är viktigast för barnen? Barnsparande kan ha helt olika syften, som inte utesluter varandra. Mest närliggande är att lära barn hur pengar fungerar, vilket går bra med små belopp och underlättas om sparmålet ligger nära i tiden. Mycket större belopp krävs för att hjälpa till att köpa den första bostaden, vilket normalt kräver lång spartid och blir mer abstrakt.
Barn som lärt sig att tjäna pengar, spara och tänka ekonomiskt kan ha avgörande nytta av detta under resten av livet. Idag blir dessutom allt fler butiker kontantfria och betaltjänster som Swish används även i skolan, så spargrisen har blivit omodern (mer om detta i ”Barn behöver förstå moderna pengar”, länk ovan till höger).
Men ett stort eget sparkapital kan förstås bli helt avgörande. Om föräldrar eller släktingar har prioriterat att fixa handpenningen till den första bostaden så kan det ge bättre livskvalitet resten av livet (”Nytt perspektiv på barnsparande”).
– Ska jag ge bort eller behålla kontrollen? När arvs- och gåvoskatten försvann i januari 2005 blev det mer tveksamt att gradvis flytta över kapital till barn och barnbarn. Att skriva testamente och ge när pengarna faktiskt behövs fungerar lika bra och minskar pappersarbetet. Visst ger det mottagaren ökad frihet och trygghet att få pengarna i förväg, men samtidigt ökar risken att 18-åringen spenderar pengarna på en motorcykel eller en blöt charterresa.
Det går även att begränsa vad barnet kan använda pengarna till genom olika juridiska lösningar: förmånstagare i kapitalförsäkring, gåvobrev, presentkort och testamente. Banker och försäkringsbolag berättar gärna om alternativen. Men tänk på att säljarna har ett intresse av att låsa in pengarna för att kunna ta betalt under många år, så enklaste sättet att behålla din flexibilitet är att skriva ett detaljerat testamente som innehåller både din sista vilja och information om gåvor och gåvobrev (”Barnspara inte, skriv testamente”).
– Hur mycket tid är det värt att lägga på barnsparandet? Att var en passiv sparare som låter pengarna stanna kvar i samma fond ger nackdelar, främst ökad risk att avgifterna blir onödigt höga och att pengarna stannar i fonder som presterar dåligt. Fast fördelarna kan visa sig större, främst att passiva slipper ägna tid varje år åt svåra val.
– Vilken risknivå är bäst? Ambitiösa föräldrar börjar spara barnbidragen så fort spjälsängen är inköpt, när spartiden är lång. Men ett månadssparande får ändå tyngdpunkten på slutet av spartiden, eftersom insättningarna fyller på, vilket gör att avkastningen de sista åren får avgörande betydelse. Därför är det viktigt att antingen hålla ned andelen aktier i månadssparande genom att välja blandfonder, eller minska risktagandet mot slutet.
– ISK eller vanligt konto? De senaste årens höga avkastning från aktiefonder har lockat allt fler att byta till investeringssparkonto (ISK), som tack vare de låga räntorna har haft låg beskattning. Under 2018 är skatten på kapitalförsäkringar och ISK 0,45 procent av sparkapitalet. Sparande som under året ger mindre än 1,5 procent avkastning är därför bättre med normal skatt. Den traditionella kapitalbeskattningen är 30 procent av den faktiska värdeökningen det år som vinsten realiseras. De år som försäljningar gjorts blir dessutom inkomstdeklarationen lite krångligare. Men å andra sidan kan det komma sämre tider då aktiesparande faller i värde, vilket med normalt direktsparande ger avdragsgilla förluster medan ISK-kontot fortsätter att betala skatt varje år.
Xbarnsparande Xchecklistor Xskatt Xtestamente
