Det drastiska utflödet ur Östeuropafonder fortsatte under augusti. Totalt under de senaste fyra månaderna har 12 miljarder kronor netto tagits ut enligt månadsstatistiken från Fondbolagens Förening, motsvarande 16 procent av hela sparandet i slutet på april. Då hade Moskvabörsen börjat falla tillbaka och det största utflödet följde redan i maj. Under börsraset i augusti tog dock utflödet ny fart och inräknat värdeminskningen så har den samlade fondförmögenheten i Östeuropa minskat med 29 procent.
Mer ut ur landfonder
Uttagen ur alla typer av aktiefonder under augusti var i snitt 3,6 procent netto, men mer än du
bbelt så stort ur Östeuropafonder. Även andra kategorier har fått uttag av en stor andel av kapitalet, särskilt aktiefonder inriktade på Asien, Indien, Japan och USA. Tydligt är att fondspararna är mer lättrörliga mellan länder än mellan branscher, för uttagen ut branschfonder under augusti var bara hälften så stora, sett som andel av fondförmögenheten.
Som jag påpekade redan i juni (”Fokus på statliga problem”, länk ovan till höger), så verkar fokus har flyttats till problemen med svag statlig kontroll. Detta gäller inte bara EU-länder som Grekland och Portugal utan även många delar av ekonomin i Östeuropa.
Börsnedgången i till exempel Moskva, Warszawa och Budapest under augusti har rimligen inte så mycket att göra med utvecklingen i de enskilda länder – utan styrs av ett globalt flöde av kapital som växlat om från risktagande till säkrare placeringar. Men psykologiskt spelar det stor roll att Rysslandsfonderna nu i snitt har backat 20 procent sedan årsskiftet och 33 procent sedan toppen sommaren 2008. Ännu värre är det för Östeuropafonderna som inte placerar i Ryssland, de har mer än halverats i värde sedan toppen hösten 2007.
Oväntade nyheter
Historiskt har denna typ av marknad haft svårt att lyfta så länge avkastningen innevarande år har varit negativ. Nu syns tydligt att uppvärderingen under år 2006 och 2007 byggde på en överdriven optimism om möjligheterna för tillväxtmarknader att frikoppla sig från de etablerade industriländerna. Det gäller särskilt de nya EU-medlemmarna i östra Europa, som både via export och via arbetsmarknad är beroende av den globala konjunkturutvecklingen.
Under 2012 verkar det mer troligt att oväntade positiva nyheter kan ge ett uppsving. Små aktiemarknader med en stor andel utländska investerare är känsliga för plötsliga flöden och historiskt har svängningarna i aktiekurserna varit tvära även uppåt. Men oväntade händelser är förstås svåra att förutspå och tyvärr finns även risken att politiska problem ger ytterligare börsnedgång.
.jpg)
