För dålig infrastruktur

Hög inflation ger höjda räntor och har gjort att Indienfonderna är bland årets förlorare. Flaskhalsar i ekonomin finns både i infrastrukturen och juridiskt, så se upp med lockande nyckeltal.

Jonas Lindmark 2011-12-20 | 16:08
Facebook Twitter LinkedIn

Förlorarna under 2011 är främst landfonder inriktade på högriskländer i Östeuropa: Polen, Turkiet och Ukraina. Men där finns också Indienfonderna, som i snitt backat 35 procent hittills i år (fram till 19 december).


Bakgrunden är stark optimism och en väldigt brant värdeökning under en lång rad år. Under de senaste tio åren så har Morningstars fondindex för kategorin stigit 58 procent eller mer under fyra kalenderår: 2003, 2005, 2007 och 2009. Trots börsraset under finanskrisen och det senaste årets branta nedgång så har avkastningen (med ränta på ränta) i snitt varit 13 procent per år de senaste tio åren. Förhoppningarna som orsakat den branta uppgången för aktier börsnoterade i Bombay är knutna till övergången från utvecklingsekonomi till industriland och den höga tillväxten som tidvid uppstår hos företag och vinster under övergången.


Flaskhalsar


Men investerare långt bort i Europa och USA har lätt att glömma bort de många fundamentala problemen i indisk ekonomi. Den höga tillväxten i vissa sektorer har skapat flaskhalsar på flera håll, som avslöjas av den stigande inflationen. Konsumentpriserna har i år i snitt stigit 9 procent och centralbanken RBI har gradvid höjt styrräntorna för att bromsa. Otillräcklig utbyggnad av vägnät och annan infrastruktur är ett välkänt problem, men även den juridiska infrastrukturen har brister i form av korruption och regleringar. Regeringspartierna beslöt nyligen att tillåta utländska stormarknader att etablera sig i Indien, men drog tillbaka lagförslaget när lobbyister och representanter för lokala detaljhandlare i parlamentet protesterade.


Andra tydliga brister i indisk ekonomi avslöjas av det statliga budgetunderskottet, underskott i bytesbalansen med omvärlden och ökad mängd dåliga lån hos bankerna. Därför har valutan rupee fallit i värde, vilket har ökat på börsnedgången omräknat till svenska kronor. Politiskt finns också osäkerhet, med viktiga val det närmaste året. Lägg därtill den långvariga militära konflikten med Pakistan.


Indienfonderna blev heta i Sverige hösten 2007 och många förlorade pengar under finanskrisen. Efter årets stora nedgång ger en titt på utvecklingen de senaste fem åren intrycket att Bombay-börsen nu är billig. Men då är det vikigt att veta om att värderingen var hög redan i början av 2007 och att framtidsutsikterna nu inte är lika självklart positiva, främst för att inflationen har ökat. När penningvärdet faller med 9 procent per år så gör det att en stor del av de vinster som börsföretagen rapporterar är ”luft” som inte gör någon nytta för svenska investerare. Därför är det viktigt att inte okritiskt acceptera de nyckeltal (t ex p/e-tal) som mäklarfirmor och fondförvaltare rapporterar, och vara försiktig med att jämföra dessa med värderingen i t ex Sverige där inflationen är väldigt låg. Lockande jämförelser kan vara baserade på orealistiska prognoser eller orättvisa utgångspunkter.


Breda bättre


För vanliga långsiktiga fondsparare är det bättre att sprida riskerna via bredare fonder, där förvaltaren kan göra mer nytta genom att även flytta sparpengarna mellan länder. Även om man tror att välståndet i Asien kommer att växa snabbare än resten av världen och att aktieägarna i befintliga företag gynnas av detta, så ger breda Asienfonder samma fördel, men mindre exponering om problemen i Indien blir akuta.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2023 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings