Vi tror på en öppen debatt kring hållbarhet och sparande och är ödmjuka inför det faktum att vi kan ha olika åsikter i sak. Därför vill vi gärna bemöta kritiken från Jonas Lindmark. Förutsättningarna för att företag ska växa påverkas delvis av efterfrågan på aktiemarknaden. Det stämmer att det är företagen och deras kunder som ger utsläpp av koldioxid, men eftersom det är aktieägare som står bakom företagen så vet vi också att det är investerare som möjliggör detta.
En individs klimatavtryck kan mätas genom att ta hänsyn till indirekta och direkta faktorer. De indirekta utsläppen kontrolleras inte direkt av individen men de går att påverka. Att köra bil är ett exempel på en direkt påverkan, och att minska sin köttkonsumtion är en indirekt påverkan, likaså sparandet. Argumentet ”Avyttring av aktier bidrar inte till förändrad klimatpåverkan eftersom aktierna bara byter ägare”, är ett liknande argument som används av de som förnekar köttets klimatpåverkan när de säger ”Att undvika köp av kött i livsmedelsaffären bidrar inte till någon förändrad klimatpåverkan eftersom köttet då bara konsumeras av någon annan”. Ingen kan lösa klimatkrisen på egen hand, det krävs kollektiva åtgärder. Att spara hållbart är inte det enda, men det är en av sakerna vi bör göra.
Vi vill även framhålla att:
• Det är inte Nordea Fonder som står bakom undersökningen utan Nordeas hållbarhetsavdelning.
• Vi lyfter inte fram Nordeas fonder utan presenterar ett illustrativt exempel som bygger på antaganden och statistik.
• Det framgår tydligt att mätningen berör det personliga klimatavtrycket som uppstår genom val av fonder – vi kvantifierar inte hur de faktiska utsläppen minskar över tid.
• Nordeas räkneexempel bygger också på en vedertagen metod och är ingenting som Nordea uppfunnit.
• En närmare beskrivning går att finna i en rapport från MSCI som beskriver fyra olika metoder för att mäta en portföljs klimatpåverkan – relativt i antal ton CO2 per miljon USD investerad, absolut i antal ton CO2, relativt i antal ton CO2 per miljon USD i försäljning och ett viktat genomsnitt i den relativa intensiteten.
• Ett annat räkneexempel, som visar på klimatpåverkan från vårt totala sparande i Sverige finns granskad i en rapport från Världsnaturfonden. Att klimateffekten från sparandet kan vara stor är en mening som även delas av andra organisationer än Nordea.
Vår ambition har varit att lyfta frågan om individens möjlighet att påverka klimatet i positiv riktning och vår förhoppning är att svenska investerare och pensionssparare i högre grad beaktar dessa frågor framöver, oavsett vilken kapitalförvaltare de väljer.
Karim Sayyad
Research Analyst
Nordea | Group Sustainable Finance
