Hellre rätt jobb än rätt aktiefond

En annan vanlig missuppfattning är att problemet skulle vara att vi lever så mycket längre. Men enligt statistiken från SCB var den förväntade återstående medellivslängden för hundra år sedan ungefär 13 år hos 65-åringar, både för män och för kvinnor. Sedan dess har den återstående livslängden i snitt ökat till 18 år för män och 21 år för kvinnor. Alltså fem år längre liv för män och åtta år längre liv för kvinnor.

Bara 5 år längre liv för män som fyllt 65? Många tror nog att antalet år som pensionär har ökat mycket mer på hundra år. Fast det beror kanske på att så mycket annat har förändrats mycket mer – sjukvård, levnadsstandard och många andra områden har förbättrats enormt. Plus att det för hundra år sedan var mycket större risk att avlida långt innan 65-årsdagen.

Barnfamiljer mer ont om pengar

Varje gång jag får frågor om pensionssparande från journalister så brukar jag passa på att påpeka att det snarare är de svenska barnfamiljerna som har ont om pengar. Senare i livet har inkomsterna ofta hunnit stiga, samtidigt som det i första hand är barnfamiljer som behöver stor bostad, stor bil och mängder av nya kläder eller prylar. Därför är det i första hand efter 50 som det finns stort utrymme att pensionsspara. Men det avdragsgilla pensionssparandet är numera bara 1000 kronor per månad.

Gör karriär

Bästa sättet att få en bra pension är istället att göra karriär och nå en hög lön medan man arbetar. Ju högre upp i samhället du når, desto bättre villkor efter pensionsdagen. Men dessutom har tjänstesamhället och flexibel pensionsålder gjort det lättare för allt fler att fortsätta tjäna pengar efter 65.

Gränsen 7,5 basbelopp finns kvar och har blivit viktigare i takt med att fler svenskar når en högre inkomst (år 2011 är 7,5 inkomstbasbelopp = 390.750 kronor eller drygt 32.500 kronor per månad). För privatanställda arbetare höjs andelen av årslönen över 7,5 basbelopp som betalas i premie till tjänstepensionen under perioden 2008-2012 från 3,5 till 30 procent – alltså drygt åtta gånger mer pengar. Det är samma premie som högavlönade tjänstemännen födda 1979 och senare numera får. Men de flesta svenskar vet inte om vilken dramatisk ökning av tjänstepensionen de kan få om de tjänar mer än 7,5 basbelopp per år.

Samtidigt överdriver reklamen ofta behovet av privat pensionssparande. Trenden är en allt mer flexibel pensionsålder, redan har vi i Sverige möjlighet att ta ut statlig pension från 61 års ålder, men även rätt att fortsätta arbeta tills vi fyller 67 år. Att trappa ned och jobba deltid under några år i slutet av arbetslivet ger nog ofta bättre livskvalitet än att sluta tvärt på 65-årsdagen. Och möjligheten att till exempel skapa värden via gör-det-själv och försäljning av begagnade saker har ökat drastiskt tack vare internet.

Därför önskar jag att fler yngre skulle se igenom de hot som reklamen från banker och försäkringsbolag ofta skräms med och istället se fram med glädje mot pensionen. Får vi bara gåvan att vara friska som pensionärer, så kommer vi troligen att ha fler möjligheter än någonsin tidigare att leva ett lyckligt liv.

Rätt andel aktier

Men ändå är det förstås viktigt att göra ett klokt individuellt tjänstepensionsval – både andel aktier och förvaltare. ”Bry dig om din egen tjänstepension – för ingen annan bryr sig” är kanske lite för hårdraget. Men mer valfrihet de senaste åren har starkt ökat det egna ansvaret, plus att allt fler olika fackliga lösningar skapar förvirring.

Ett bra exempel på att skillnaderna har ökat mellan de olika typerna av tvångssparande som gäller breda grupper i Sverige är andelen aktier i det sparalternativ som ”icke-väljare” hamnar i. Hos PPM hamnar pengarna för de som är under 55 år i AP7 Aktiefond som tar en risk motsvarande upp till 150 procent av en normal globalfond. Ett extremfall åt andra hållet är privatanställda arbetare som får sin tjänstepension placerad hos AMF Liv, som enligt senaste rapport bara hade en aktieandel på 31 procent.

Individuellt

Vad som är rätt andel aktier i pensionssparandet är individuellt. Vilken andel som ger ett rimligt risktagande beror främst på ålder, inkomst, livsstil och börsutvecklingen.

Ålder – Det klassiska argumentet för lägre andel aktier i pensionssparandet är att återstående spartid är kort. De två branta börsrasen de senaste tio åren har visat att det är viktigt med lång framförhållning. Ett extremfall är att de som snart går i pension bör välja en fondförsäkring för att få en lägre aktieandel än de traditionella livbolagen ger.

Inkomst – De som har mer än 391.000 kronor i årsinkomst får dels en större del av sin pension från tjänstepensionen, eftersom den statliga pensionen har ett tak just vid 7,5 basbelopp. Dels betyder större avsättningar till tjänstepensionen ett större utrymme att prioritera låg risk, eftersom det är lättare att ändå uppnå en rimlig levnadsstandard.

Livsstil – Ensamstående utan ansvar för efterlevande har mindre att oroa sig för och kan därför kosta på sig att spekulera mer för att kanske nå en väldigt hög pension. Fast anställda i trygga branscher har också utrymme för en högre aktieandel, liksom de som har en privatekonomi med liten andel fasta utgifter.

Börsutvecklingen - Börsraset 2008 gjorde att främst de etablerade aktiemarknaderna i Europa och USA värderades lågt i ett längre historiskt perspektiv. Uppgången det senaste två åren är stor räknad i procent, men det är fortfarande en bit kvar upp till nivån för fyra år sedan. Dessutom ger räntebärande värdepapper fortfarande väldigt låg avkastning, vilket gör det rimligt att de som i dag har en hög andel aktier i sitt pensionssparande kommer att tjäna på det sett över de närmaste 10-20 åren. Däremot har riskerna på tillväxtmarknaderna blivit tydligare under början av 2011 och plötsliga större börsras är något aktiesparare måste lära sig att tåla. Dessutom är börsras en fördel för alla yngre som får fler aktier för pengarna. Tänk på att i ett långsiktigt sparande är det bara värdet den dag man faktiskt säljer som egentligen spelar roll.

[denna artikel skrevs 2011-03-10 och publicerades i Legally Yours nummer 2/2011]