Kolla fondens kategori först, sedan stjärnbetyget

Vissa kategorier är smala, med samma jämförelseindex för de flesta fonder. Andra innehåller många udda förvaltare som främst har risknivån gemensamt. Därför är det viktigt att först se efter hur enhetlig fondkategorin är, innan du drar slutsatser av Morningstar Rating.

Jonas Lindmark 2019-03-07 | 16:14
Facebook Twitter LinkedIn

Fondförvaltare som hör av sig till mig har nästan alltid samma sak på hjärtat: De tycker att de har hittat något konstigt i hur fonderna placeras i Morningstars kategorier, ofta att deras fond borde vara i en annan kategori. Eller också vill de protestera mot att fonder med annorlunda innehav är placerade i samma kategori som deras fond. Ett gemensamt ”det är orättvist” pyser fram mellan raderna.

 

Förklaringen till det stora intresset är att grupperingen av fonder styr inte bara sökningen och fondernas stjärnbetyg, utan även hur människor tänker när de väljer fonder. Kategoriseringen påverkar därför hur stor förmögenhet fonderna får, och därmed ofta även förvaltarnas löner.

 

Morningstars gruppering av fonder har dock två helt olika syften, även om både i grunden handlar om att hjälpa fondspararna lyckas bättre. Det första syftet är att skapa en mer begriplig struktur i det enorma utbudet av fonder, för att hjälpa människor hitta fondtyper som passar deras sparbehov. Det andra syftet är att ge möjlighet att göra hyfsat rättvisa jämförelser av en viss fond med liknande konkurrenter, till exempel Morningstar Rating.

 

Och tyvärr drar dessa syften åt motsatt håll när det gäller antal kategorier. För att skapa överblick vore det bättre med kanske max 30 kategorier. För att ge helt rättvisa jämförelser skulle det inte ens räcka med 900.

 

Hela Europa

 

Morningstar har nämligen gemensamma kategorier för fonder i hela Europa och stora delar av Asien, vilket ger fördelen att det är lättare att hitta många liknande fonder att jämföra med och att jämförelser därmed blir mer rättvisa. Den relativa betygsskala som används för våra fondbetyg (där 10% får fem stjärnor) behöver dessutom minst 20 fonder med tre års historik för att fungera bra.

 

Nackdelar är att antalet fonder är väldigt stort och att enhetliga regler hindrar lokala undantag. Enbart i Europa finns över 40.000 fonder, med i snitt fyra andelsklasser per fond. Av dessa är 29.000 valutasäkrade fondklasser, som ger avkastning utan påverkan av ändrade valutakurser mellan fondens originalvaluta och fondklassens valuta.

 

Ett exempel är en fond som äger obligationer i USA-dollar och förvaltas för att ge högre avkastning än konkurrenterna räknat i dollar, men där SEK-andelsklassen ger samma avkastning räknat i svenska kronor (nästan, men lite lägre på grund av extra kostnader). Valutasäkringen görs med hjälp av derivatkontrakt (som i snitt är en dold kostnad). I praktiken, sett till kundens upplevelse, är valutasäkrade andelsklasser helt separata fonder med både helt annorlunda avkastning och annorlunda risk.

 

Den stora mängden olika placeringsinriktningar gör att Morningstar har drygt 300 kategorier för fonder i Europa, men det betyder ändå att det i snitt finns över 200 fonder eller valutaklasser i varje kategori. Och detta trots att vi försöker hålla ned antalet kategorier, så att det är möjligt att få överblick.

 

Men kompromisser krävs. Å ena sidan får enbart liknande investeringar ingå i en kategori för att det ska vara rimligt att sätta fondbetyg. Å andra sidan ska kategorierna fungera för sökningar även när du inte vet exakt vilken typ av fond som är bäst för dina behov.

 

Fondsparare behöver därför kolla även annan information om fonderna för att upptäcka vad som skiljer dem åt och vad som förklarar deras resultat. För att välja rätt är det viktigt att försöka avgöra om orsaken till framgång eller misslyckande är en tillfällig trend (till exempel att bankaktier förra året utvecklades dåligt) eller en mer permanent skillnad (till exempel att hög andel småbolag långsiktigt har varit en fördel, men ger samtidigt större risk).

 

Udda förvaltare

 

Fondförvaltarna själva har ett annat perspektiv, de vill ofta att deras fond utvärderas enbart jämfört med andra fonder som har samma jämförelseindex och samma frihetsgrader. Ta som exempel Sverigefonder, de använder många olika jämförelseindex och det finns mer än ett dussin udda inriktningar. Om varje udda profil skulle få en egen kategori krävs det alltså över ett dussin kategorier för Sverigefonder, några med en enda fond i.

 

Men det knepiga är att avvikelser och undantag finns även i de flesta andra kategorier. För en svensk kan det verka som att till exempel Japanfonder är en enhetlig grupp, de placerar ju allihop på Tokyobörsen. Men liknande möjlighet till specialisering finns förstås där, och återigen skulle förvaltarna nog föredra minst ett dussin kategorier.

 

Andra kategorier har ännu större andel udda förvaltare, som främst har risknivån gemensamt. Det gäller särskilt blandfonder, där stor frihet för förvaltarna ofta är ett av säljargumenten. Morningstar har valt att ändå ge blandfonder Morningstar Rating, med argumentet att vi har grupperat dem baserat på andel aktier och därmed risktagande. Så länge du som fondsparare vet om att blandfonder kan ha väldigt olika innehåll är det fortfarande vettigt att på ett överskådligt sätt kunna se vilka som har lyckats bäst historiskt.

 

När det gäller hedgefonder har vi dock valt att inte ge Morningstar Rating. Det beror främst på att dessa fonder ofta har som mål att inte förlora pengar i en viss valuta, samtidigt som de är från länder med olika valuta, vilket gör att ändrade valutakurser ofta får avgörande effekt på jämförelser av både avkastning och risk.

 

Lösningen

 

Som fondsparare gäller det därför att tänka på att Morningstars kategorier bestäms av en kompromiss mellan ett rimligt antal och rättvisa jämförelser. Vid sökningar gäller det att leta i flera liknande kategorier, till exempel finns det över tio olika kategorier för Europafonder. Och vid jämförelser inom en kategori gäller det att även kontrollera vilka avgörande skillnader som finns mellan fonderna, till exempel genom att jämföra fondernas placeringsinriktning och använda Morningstars verktyg X-Ray för att genomlysa vilka likheter och skillnader som finns i innehaven.

 

Syftet med jämförelser är ofta att försöka hitta den fond som kommer att lyckas bäst i framtiden. Lösningen kan vara att komma ihåg att enstaka händelser och tillfälliga trender kan ha avgjort avkastningen ett enskilt år utan att de har någon betydelse för framtiden. De positiva egenskaper som i första hand går att upptäcka i förväg är låga fondavgifter och förvaltare med lång erfarenhet och stabila prestationer. Och detta påverkas inte av fondens kategori.


Xfondbetyg Xfondkategorier Xvaluta

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar