Vad räntornas avkastning betyder för europeiska banker

Räntorna stiger i takt med att centralbanker försöker få bukt på inflationen. Niklas Kammer, aktieanalytiker på Morningstar, förklarar vad detta betyder för den europeiska banksektorn och vilka banker som ligger före i den här miljön. Bland annat lyfter han fram en av våra svenska storbanker som en av europas mest högkvalitativa banker. 

Antje Schiffler 2022-07-11 | 8:50
Facebook Twitter LinkedIn

 

 

Viktigaste punkterna:

  • situationen för banker förbättras med stigande räntor, och institutioner med en "smal vallgrav" gynnas särskilt
  • på kort sikt råder stor osäkerhet kring en eventuell lågkonjunktur
  • Handelsbanken, Lloyds, UBS och ABN AMRO är favoriter

 

Antje Schiffler: Hej och välkommen till Morningstar. Med mig idag har jag Niklas Kammer. Han är aktieanalytiker för Morningstar, och han är här för att diskutera den europeiska banksektorn med mig idag.

Nu, Niklas, är den makroekonomiska situationen minst sagt utmanande. Hur påverkar det europeiska banker?

Niklas Kammer: Ja, det är sant, Antje. Banker är uppenbarligen nära knutna till de ekonomier de verkar i, och därmed blir utsikterna för de europeiska bankerna på kort sikt alltmer osäkra och allt mer volatila. I hela Europa ser vi inflationen stiga snabbt, främst på grund av en stram arbetsmarknad och högre energipriser. Och centralbanker har svarat på denna stigande inflation genom att höja räntorna över hela kontinenten med endast ECB som ännu inte har höjt sin inlåningsränta, men de kommer med största sannolikhet att göra det i juli.

Trots dessa kortsiktiga osäkerheter och potentialen för en recession i Europa ser vi vissa positiva effekter för den övergripande banksektorn. Så vi förväntar oss att när den nuvarande osäkerheten så småningom lägger sig och inflationen avtar, kommer räntorna inte att återgå till ett negativt eller nära 0-territorium igen, utan de kommer att förbli positiva. Och detta är en strukturell fördel för alla europeiska banker, men det är särskilt viktigt för banker som vi ser med vallgravar eller med en konkurrensfördel. Så i en negativ räntemiljö kunde dessa banker inte dra nytta av den billiga och stabila inlåningsbasen, som vi tror ger en bank en konkurrensfördel. Så, med räntemiljön som nu strukturellt förändras, förväntar vi oss också att dessa konkurrensfördelaktiga banker kommer att prestera bättre än sina jämförbara banker.

Schiffler: Tja, det är väldigt intressant. Men låt oss ta en titt på kort sikt. Vad förväntar du dig att se på kort sikt?

Kammer: Ja, det är också en mycket bra fråga, för jag har såklart redan berört inflationsbilden, men jag skulle också vilja betona, vilket är viktigare på kort sikt, att kreditcykeln sannolikt kommer att vända också. Så vi kommer ut ur den mycket godartade kreditmiljön. Vi har fått massiv stimulans från regeringar och även av centralbanker, vilket har hållit företag och hushåll flytande under pandemin. Men nu börjar vi se de första tecknen på att kreditkvaliteten försämras. Så, till exempel, om du tittar på skräpavkastningen ökar de, vilket visar att risken för fallissemang för företag uppfattas vara högre. Arbetslöshetssiffrorna är fortfarande goda, vilket tyder på att detaljhandeln går lite bättre fortfarande, eller så är det lite tidigare i cykeln. Men med stigande räntor kommer sannolikt även fler hushåll att se sin disponibla inkomst försvagas.

Så, vad betyder det för bankerna? Så, bankernas interna riskmodeller tar vanligtvis upp dessa indikatorer som jag just nämnde, bland annat, såsom BNP-tillväxtutsikter, till exempel, och detta tvingar bankerna att börja reservera nu på en framåtblickande basis för tuffare tider framöver. Så vi förväntar oss därför att fokus under nästa resultatsäsong, som ligger framför vår tröskel, kommer att röra sig mot tillgångskvalitet, kreditförlustreservering för osäkra fordringar och balansräkning mer generellt sett.

Schiffler: Och vad är din slutsats? Vilka europeiska banker kan klara sig bra i den här miljön?

Kammer: Ja, för tillfället gillar vi mest fyra smala vallgravsbanker som är ABN AMRO, Lloyds, Handelsbanken och UBS. ABN AMRO och Lloyds gillar vi av flera liknande anledningar. Båda bankerna har dominerande franchiseavtal på sina respektive marknader, och de kan räkna med en mycket stark och solid inlåningsbas. Deras lånebok domineras också av bolån, vilket har varit en stor motvind under lågräntemiljön de senaste åren. Men med tanke på de nya ränteutsikterna förväntar vi oss att båda bankerna kommer att gynnas oproportionerligt mycket.

Sedan gillar vi Handelsbanken som vi tycker är en av de högsta kvalitativa bankerna i Europa. Banken har en stark kreditkvalitetsrekord och har historiskt sett rejält överträffat sina kollegor när kreditcykeln blev sur, och vi förväntar oss att en liknande bild kommer att dyka upp den här gången. Och vi tror att Handelsbanken verkligen erbjuder en mycket bra riskjusterad uppsida för tillfället.

Och så, slutligen, gillar vi UBS på grund av dess tillväxtdrivkrafter som inte riktigt är knutna till den nuvarande mycket osäkra miljön, och tillväxtdrivkrafterna är främst tillväxten av förmögna individer på tillväxtmarknader och en åldrande befolkning globalt. En fördel för UBS är också att schweiziska banker ofta ses som en fristad i tider av problem. En sak att lyfta fram är dock att investerare kommer att exponeras för lite mer volatila resultat från UBS:s investeringsbanksenhet. Så de har viss investeringsbankexponering. Men totalt sett tror vi att kärnan i UBS, dess private banking-verksamhet, kommer att fortsätta att prestera bra i denna nuvarande miljö

Facebook Twitter LinkedIn

Securities Mentioned in Article

Security NamePriceChange (%)Morningstar Rating
ABN AMRO Bank NV16,47 EUR0,40
Lloyds Banking Group PLC60,66 GBX0,03Rating
Svenska Handelsbanken AB B130,70 SEK0,46
UBS Group AG30,55 USD1,26Rating

About Author

Antje Schiffler  är redaktör för Morningstar i Frankfurt.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar