Vid sitt tredje penningpolitiska möte för 2025 den 8 maj väntas Riksbanken lämna styrräntan oförändrad, men den framtida vägen är mer osäker.
Riksbanken sänkte styrräntan för första gången i maj 2024 sedan den rekordsnabba räntehöjningscykeln tog fart våren 2022. Totalt har Riksbanken levererat sex räntesänkningar sedan toppen ifjol, vilket tog styrräntan från 4,0% till 2,25%. Men i takt med en ökad turbulens på den globala marknaden med tullkrig, Europa som storsatsar på eget försvar och valutakurser som rör sig kraftigt befinner sig Riksbanken i en svåranalyserad situation — kommer vi få se fler räntesänkningar i år eller inte?
Styrräntan i Sverige
• Ligger för närvarande på 2,25%
• Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad vid mötet i maj
• Följande räntebesked är 18 juni, 20 augusti och 23 september.
Svaga tillväxtutsikter kan öppna upp för fler räntesänkningar
I samband med en turbulent omvärld som stökar till utsiktsprognoser för svensk ekonomi har nu bilden över hur Riksbanken kommer agera under året ändrats. Prognosmakare och ekonomer, som tidigare var överens om att vi inte skulle få se några fler räntesänkningar under de närmaste åren, är nu oense.
Swedbank förutspår exempelvis att Riksbanken inte kommer sänka räntan nästa vecka, men att en sänkning kan komma i sommar. Enligt storbanken finns det nu goda argument för att åter sätta fokus på att stötta tillväxten genom att stimulera hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar med en lägre styrränta men att det ännu saknas data som bekräftar en snabb inbromsning i svensk ekonomi.
“Om utvecklingen under maj fortsätter att vara svag kan Riksbanken lätt motivera en sänkning av styrräntan även om räntebanan från mars inte innehåller någon sannolikhet för sänkning. Det finns en risk att de inväntar hårda data för BNP, konsumtion och sysselsättning innan de känner sig övertygade om att en sänkning behövs. Dessa data kommer inte att vara tillgängliga redan i juni vilket talar för att sänkningen dröjer till i augusti, men det beror också på hur snabb och stark avmattningen blir”, skriver Swedbank i en analys.
Även SEB, Danske Bank och Nordea förutspår att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad, men att vi inte kommer få se några fler sänkningar framöver. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson instämmer att den övergripande inflationsbilden helt enkelt inte är någon miljö för räntesänkningar, men lyfter att Riksbanken troligtvis kommer betona de mer osäkra konjunkturutsikterna.
“Turbulensen i vår omvärld har gjort avtryck hos svenska hushåll och konsumentförtroendet försämrades påtagligt i april. Centralt blir hur länge osäkerheten består. Den bästa gissningen är att läget i omvärlden stabiliseras framöver, i alla fall vad gäller handelskonflikten. Då bör hushållen repa sig och återhämtningen vinna kraft”, resonerar Nordeas Isaksson.
Handelsbanken konstaterar även att Riksbanken inte kommer att behöva låsa sig vid specifika tull- eller BNP-antaganden vid nästa veckas penningpolitiska möte eftersom inga nya prognoser publiceras, men räknar samtidigt med att Riksbanken kommer att dela deras bedömning av att tillväxtutsikterna har försvagats.
“Detta måste vägas mot en inflationstakt som sannolikt kommer att ligga över målet under resten av året, tillsammans med förhöjda inflationsförväntningar”, skriver Handelsbanken som nu tror på en sänkning 18 juni, som sedan följs av ytterligare sänkningar med 25 punkter både i augusti och september. SBAB tror även att vi kommer få se en räntesänkning under året, men tror till skillnad från Handelsbanken endast på en ytterligare sänkning i augusti.
Inflationen väntas vara på fortsatt förhöjda nivåer i april
Snabbsiffror för inflationstakten i april publiceras en timme innan Riksbankens penningpolitiska möte inleds den 7 maj. Riksbankens slutgiltiga besked kommer sedan meddelas dagen efter, medan de slutliga inflationssiffrorna kommer onsdagen den 14 maj.
“Det finns en del påskeffekter som spelar in i april. Till exempel höjdes förmodligen priserna på utrikes resor kraftigt, vilket de normalt gör under högtider. Dessutom har sannolikt priserna på hotellövernattningar och hyrbilar också stigit, och kanske mer än beräknat. Detta innebär att riskerna är förskjutna uppåt för vår KPIF-prognos”, skriver Nordea inför inflationssiffrorna.
Även SEB påpekar den sena påsken som en viktig drivkraft, men räknar också med att livsmedelspriserna ökar något i april, främst på grund av högre priser på kaffe.
“Vi förutspår att priserna på andra livsmedel kommer att sjunka tillfälligt på grund av påskhelgen. Framöver räknar vi med att inflationstakten bromsar in under andra halvåret i år, men fortsatt höga prisplaner är en uppåtrisk på kort sikt. En tillfällig höjning av ROT-avdraget kommer tillfälligt att sänka inflationen med 0,2-0,3 procentenheter mellan maj och december”, skriver SEB i en analys.
Hur påverkar Riksbankens ränteändringar börsen och marknaden?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer räntorna på kontantsparande på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos centralbanken över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
