Det viktigaste i korthet
- Svensk ekonomi är i lågkonjunktur och BNP minskade första kvartalet samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög.
- Inflationen är under kontroll, vilket öppnar för att Riksbanken kan sänka räntan inom kort.
- Hushållens konsumtion minskar och konsumentförtroendet är lågt – men exporten lyser upp i ett annars dystert läge.
Hur går det egentligen för svensk ekonomi? Det är en fråga som påverkar oss alla - oavsett om du är investerare, företagare eller löntagare. Ekonomins hälsa avgör allt från din köpkraft och bolåneränta till jobbmöjligheter och aktiemarknadens utveckling. När hushållen håller hårdare i plånboken, företagen skjuter upp investeringar och arbetslösheten stiger, får det direkta konsekvenser för både samhället i stort och den enskildes privatekonomi.
I tider av lågkonjunktur blir det extra viktigt att förstå vilka krafter som styr utvecklingen. Genom att följa centrala indikatorer som BNP, inflation, arbetslöshet, konsumtion och export får vi en bild av vart ekonomin är på väg. För investerare är dessa siffror avgörande för att kunna fatta välinformerade beslut, och för oss alla ger de vägledning kring vad vi kan förvänta oss av framtiden.
Vilka är de viktigaste ekonomiska indikatorerna?
Det finns flera indikatorer som kan bidra till att ge oss en bättre förståelse för var ekonomin och marknaderna står, men de kan inte perfekt förutsäga framtiden. Dessutom påverkas många av dessa mått av en mängd olika faktorer som kanske eller kanske inte pekar på en recession, så det är inte alltid enkelt att tolka uppgifterna.
Här är några av de nyckelindikatorer som ekonomer följer för att förstå hur svensk ekonomi faktiskt mår och vart vi kan vara på väg.
- BNP. Mäts kvartalsvis och visar värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige. En långvarig avmattning eller en direkt nedgång i BNP-tillväxten kan vara en anledning till oro. Den allmänna tumregeln är att två kvartal av kontraktion kan betraktas som en recession.
- Inflation. Inflation mäter prisökningar på varor och tjänster och påverkar räntor, löneutveckling och hushållens köpkraft. Inflationen tenderar att stiga under perioder av ekonomisk expansion. Det motsatta gäller vanligtvis under perioder av ekonomisk nedgång, men en ihållande hög inflation utan motsvarande ekonomisk tillväxt kan få konsumenterna att dra ned på sina utgifter.
- Arbetslöshet/sysselsättning. Hög arbetslöshet tyder ofta på lågkonjunktur, medan hög sysselsättning visar på en stark ekonomi.
- Ränteutvecklingen. Riksbankens styrränta påverkar bolåneräntor, investeringar, konsumtion och kronans värde. Hög inflation kan leda till att Riksbanken höjer räntorna för att begränsa den. Däremot kan centralbanken sänka räntorna för att uppmuntra till lån och stärka jobbtillväxten med risk för att höja inflationen.
- Konsumentförtroende och företagsförtroende. Enkäter från exempelvis Konjunkturinstitutet mäter framtidstro bland hushåll och företag. Förväntningar påverkar konsumtions- och investeringsbeslut innan faktiska förändringar sker.
- Konsumtionsutgifter. Konsumtionen driver en stor del av BNP i Sverige. Konsumenterna tenderar att dra åt svångremmen som svar på ekonomisk osäkerhet, vilket kan leda till lägre ekonomisk produktion.
- Export och industriproduktion. Sverige är en exportberoende ekonomi och global efterfrågan påverkar tillväxt och sysselsättning starkt.
- Konjunkturklockan. SCB:s konjunkturklocka illustrerar hur den svenska konjunkturen förändras över tid och ger en överblick av tillståndet i ekonomin som helhet.
- Utvecklingen på börsen. Även om aktiemarknaden och ekonomin inte alltid går hand i hand kan ekonomisk osäkerhet leda till att börsen faller.
Vi tar en närmare titt på var dessa olika indikatorer står just nu. Tänk på att det kan ta tid för data att komma ikapp vad som händer eftersom de flesta av våra traditionella ekonomiska data släpps minst en månad efter att de inträffade.
BNP lägre än väntat första kvartalet 2025
Uppgifter per den 31 maj 2025.
Bruttonationalprodukten är ett viktigt mått på ekonomisk hälsa. BNP är det monetära värdet av alla färdiga varor och tjänster som tillverkas i ett land under en viss period och används för att uppskatta ekonomins storlek. BNP-tillväxt år över år indikerar en sund ekonomi, medan en långsammare tillväxt eller en direkt nedgång kan ge anledning till oro.
BNP sjönk med 0,2% under första kvartalet 2025, jämfört med föregående kvartal, men ökade med måttliga 0,9 % jämfört med samma period året innan. Utfallet var något svagare än den preliminära beräkningen.
En nedgång i investeringar var den främsta orsaken till BNP-fallet första kvartalet. Privata investeringar (exklusive bostäder) föll med 5,1%, medan bostadsinvesteringar minskade med 1,1%. Även hushållens konsumtion minskade, men inte mer än väntat, trots att hushållens reala disponibla inkomster föll med 0,6 % jämfört med året innan.
”Sammantaget har BNP-tillväxten varit svagare än väntat. Riksbanken kommer att notera den tröga inhemska efterfrågan under första kvartalet. Dessutom är tillväxtutsikterna osäkra på grund av handelskonflikten och det svaga konsumentförtroendet. BNP-prognosen för helåret 2025 kommer att revideras ned kraftigt på grund av den svaga starten på året”, skrev Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea, i samband med BNP-siffrorna.
Inflationen lägre än väntat i maj
Uppgifter per den 5 juni 2025.
KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var oförändrad på 2,3% i maj från föregående månad. Det innebär att KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel för inflationen och används som underlag för Riksbankens penningpolitiska beslut, kom in lägre än förväntat, med storbankerna som förutspådde en inflationstakt på 2,4%-2,5%. Riksbankens prognos var å andra sidan mitt i prick.
”Med tanke på den väl uppförda inflationen och den sura ekonomiska situationen och utsikterna i Sverige bör Riksbanken vara redo att sänka styrräntan”, säger Johan Löf, prognosansvarig Handelsbanken, och tillägger att USA:s handelskrig även kommer att vara en nettoinflationsdämpande faktor i Europa under det kommande året.
Fortsatt hög arbetslöshet i Sverige – men stabilisering i sikte
Uppgifter per den 23 maj 2025.
Det finns flera sätt att se på hur den svenska arbetsmarknaden mår, vilket är kopplat till den övergripande hälsan i ekonomin, och antalet arbetslösa är en primär indikator. Den månatliga arbetskraftsundersökningen från SCB visar bland annat antalet arbetslösa, antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar i Sverige.
I april 2025 noterades det att arbetsmarknaden var fortsatt återhållsam och att arbetslösheten kvarstod på en högre nivå om 8,9%. Säsongsjusterat var siffran 8,5%. Sysselsättningen och sysselsättningsgraden var samtidigt oförändrade i april.
Anders Bergvall, senior ekonom Handelsbanken, ser arbetsmarknaden fortfarande som svag, men menar att det finns tecken på stabilisering.
”Dessutom har vissa framåtblickande indikatorer, såsom uppsägningar och anställningsplaner, normaliserats. Under de kommande månaderna förväntar vi oss dock att arbetslösheten ökar något, eftersom osäkerheten efter den senaste tidens handelspolitik i USA tynger den svenska ekonomin och vissa företag skjuter upp nyanställningar på grund av den höga osäkerheten”, skriver Bergvall.
Riksbanken väntas sänka styrräntan i juni
Uppgifter per den 30 april 2025.
Riksbankens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla prisstabilitet, vilket i praktiken innebär att hålla inflationen låg och stabil över tid. Mer konkret innebär det att Riksbanken ska hålla inflationen (KPI med fast ränta, KPIF) kring 2% per år, vilket är det inflationsmål som styr penningpolitiken.
I samband med den kraftiga inflationsuppgången 2022 svarade Riksbanken med att höja styrräntan till den högsta nivån sedan finanskrisen 2008. Sedan våren 2024 har Riksbanken gradvis lättat på den penningpolitiska bromsen då inflationstakten började närma sig målnivån samtidigt som svensk ekonomi försvagades. Inflationen hade sjunkit, men konjunkturen var fortsatt svag, vilket gjorde det lämpligt att lätta på penningpolitiken.
Vid det senaste mötet i maj valde Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad, men öppnade dörren för en sänkning i juni. Efter att ha varit oense en tid är nu storbankernas ekonomer och prognosmakare överens om att vi kommer få se en räntesänkning i juni.
Nordea ändrade sin prognos den 9 juni till att nu också förutspå en räntesänkning på 25 punkter i juni, vilket skulle ta styrräntan till 2,0%. Därefter ser de att styrräntan är oförändrad på 2,00% fram till och med december 2026.
“De viktigaste skälen till den ändrade prognosen är att BNP-tillväxten och inflationen är lägre än väntat. Vid sitt möte i maj öppnade Riksbanken dörren för en räntesänkning, och den senaste utvecklingen har tippat vågskålen till förmån för en lättnadsåtgärd i juni”, skriver Nordea.
Handelsbanken förutspår å andra sidan att Riksbanken sänker styrräntan i juni såväl som i augusti, vilket skulle ta styrräntan till 1,75%. Swedbank tror också på två räntesänkningar till, med den första i juni följt av en andra sänkning i september. SEB räknar dock bara med en till räntesänkning i juni från Riksbanken.
Deppiga konsumenter och hushåll i Sverige
Uppgifter per den 27 maj 2025.
Konjunkturbarometern, som publiceras av Konjunkturinstitutet (KI) varje månad, mäter läget i svensk ekonomi genom att sammanställa förtroendet hos företag och hushåll. Mätningen kan ge tidiga signaler om vändpunkter i ekonomin och om indikatorn exempelvis faller under 100 kan det tyda på svagare tillväxt, en låg investeringsvilja och ökad arbetslöshet.
Den senaste rapporten för maj pekade på en fortsatt dämpad tillväxt och hushållen ser sin egen ekonomiska situation som lika negativ som i april och är mer pessimistiska om den svenska ekonomin i stort än tidigare.
”Inflationsoro är en trolig förklaring, och hushållen fortsätter att uppfatta den aktuella inflationen som mycket hög”, skriver SEB och tillägger att trots förbättringen i den sensate indikatorn är hushållen fortfarande betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska situationen än normalt.
Trots de dystra hushållen är stämningen i näringslivet i stort sett i linje med det historiska genomsnittet med en indikator på 98,9 i maj.
Exporten en ljusglimt i svensk BNP 2025
Uppgifter per den 30 maj 2025.
Sverige är ett exportberoende land meden stor del av vår ekonomi, jobb och tillväxt som är beroende av försäljning utomlands. Totalt utgjorde export av varor och tjänster 56% av Sveriges BNP första kvartalet 2024, med varuexporten som står för lejonparten av denna siffra.
Exporten var en ljusglimt i BNP-statistiken för första kvartalet och var det enda området med betydande tillväxt efter en uppgång 1,8%.
Hushållens konsumtion
Uppgifter per den 30 maj 2025.
Hushållens konsumtion är en central komponent i den svenska ekonomin och påverkar både tillväxt och sysselsättning. Därför är förändringar i hushållens konsumtionsmönster viktiga indikatorer för ekonomins utveckling. Totalt utgjorde hushållens konsumtionsutgifter drygt 45% av Sveriges BNP första kvartalet 2025.
Därmed är konsumenternas pessimism oroväckande, med hushållens konsumtionsutgifter som sjönk 0,2% under kvartalet. Samtidigt minskade hushållens reala disponibla inkomster med 0,4% jämfört med föregående kvartal under första kvartalet.
”Hushållens sparande minskade därmed något under första kvartalet, men är fortfarande högt ur ett historiskt perspektiv. Framöver tyder det svaga sentimentet på att hushållen kommer att fortsätta att hålla hårt i plånböckerna under den närmaste framtiden och att en återhämtning i hushållskonsumtionen skjuts upp”, konstaterar Handelsbankens Bergvall och tillägger att en lägre styrränta skulle kunna ge ett visst stöd till hushållen, som för närvarande är mycket pessimistiska om de ekonomiska utsikterna, och även stödja den svaga arbetsmarknaden.
Svensk ekonomi i en lågkonjunktur
Uppgifter per den 15 maj 2025.
SCB:s konjunkturklocka visar konjunkturläget och riktningen i den svenska ekonomin. Den senaste publikationen visade fortsatt på lågkonjunktur där majoriteten av indikatorerna låg under sin långsiktiga trend.
Däremot kunde en ljusglimt skönjas då flera av indikatorerna som tidigare befunnit sig i recessionsfasen förflyttat sig till återhämtningsfasen.
Även Konjunkturinstitutet publicerar en rapport om konjunkturläget där de i rapporten i slutet på mars konstaterade att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur. Återhämtningen i ekonomin väntas fortsätta nästa år men lågkonjunkturen består och de prognostiserar att arbetslösheten är tydligt förhöjd ännu i slutet av 2026.
Källa: SCB
Stockholmsbörsen har tappat fart
Uppgifter per den 8 juni 2025.
Det är lätt att tro att aktiemarknaden och ekonomin alltid skulle röra sig hand i hand, men här är några anledningar till att de inte gör det:
- Aktiemarknaden representerar inte alla som deltar i ekonomin, och en betydande del ägs av de rikaste individerna.
- Börsen består oproportionerligt mycket av stora företag, medan småföretagen är en viktig drivkraft i den svenska ekonomin. De är inte bara flest till antalet utan sysselsätter också en stor andel av arbetskraften.
- Aktiekurserna speglar investerarnas förtroende för framtiden. Saker som konsumtion och sysselsättning är indikatorer på det rådande ekonomiska klimatet.
Aktiemarknaden kan spegla förändringar i ekonomin och vice versa, men den enas tillstånd ger inte nödvändigtvis en fullständig bild av den andras. Det är ändå värt att hålla ett öga på marknaderna när det dyker upp oro för recession.
Efter att USA:s president Donald Trump tillkännagav tullar i början av april sjönk Stockholmsbörsen snabbt under den kommande veckan, och Morningstar Sweden Index föll nästan 20% från sin högsta nivå. Kort därefter återhämtade sig marknaderna till följd av en 90-dagars tullpaus och svenska börsen klättrade som mest till +5% sedan årsskiftet, men har sedan dess tappat fart och indexet är nu upp 3,2%.
Hur ska vi tolka de ekonomiska indikatorerna?
Ingen enskild indikator berättar hela historien om hur svensk ekonomi mår, så vi bör inte titta på någon enskild datapunkt isolerat. Även att tolka BNP-tillväxten, som är den primära indikatorn på ekonomisk hälsa, kan vara svårt på kort sikt på grund av brus i data. Dessutom finns det nyanser som kan påverka hur vi tolkar det vi ser, och inte ens omfattande historiska data kan på ett perfekt sätt förutsäga framtiden.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
