Jag älskar en bra investeringsakronym. Det är inte ROIC eller EPS som gör mig glad, utan när en smart akronym bildar ett riktigt ord och fångar ett koncept som min dag förgylls. Därför blev jag väldigt road när jag hörde talas om TACO trade.
TACO, för den oinvigde, står för Trump Always Chickens Out. Robert Armstrong från Financial Times myntade begreppet med hänvisning till presidentens vana att backa från tullhot när börsen faller. För investerare innebär det att priser väntas återhämta sig efter tullrelaterade ras. Som strategi påminner TACO om BTD – Buy The Dip – en populär akronym i kryptovärlden (som ibland innehåller ett F i början).
Är TACO en rättvis beskrivning? Det beror på vem man frågar. För dem som ser Donald Trump som en mästare på förhandling är det inte att ”backa ur” – snarare är tullarna förhandlingskort i ett slags ”Art of the Deal”. För andra är han en kaosperson som hittar på i stunden, reagerar på motstånd och destabiliserar ekonomin.
Jag ser TACO som användbart i den mån det håller investerarna kvar på marknaden. Trade-delen gör mig mer nervös. Att handla runt volatilitet medför en hög grad av svårighet. Med detta sagt är en försäljning i panik en ännu sämre idé, och det finns fördelar med att använda marknadens tillfälliga ras som köplägen.
TACO fick mig att fundera över andra akronymer för investeringar från det senaste förflutna och den visdom de kan innehålla eller inte innehålla.
Investeringsakronymer över hela spektrumet
NINJA - No Income, No Job, No Assets. Eller på svenska: ingen inkomst, inget jobb, inga tillgångar. Du behövde ingen av de tre för att få ett rejält bolån under den amerikanska fastighetsboomen i mitten av 2000-talet. NINJA-akronymen förmedlade på lämpligt sätt fara. Men dess smygande undertoner är vilseledande. “Subprime”-utlåning, ofta i form av hypotekslån med justerbar ränta, var en välkänd metod. Fastighetspriser går bara upp, enligt den dåvarande konventionella visdomen, så låntagare kunde inte förlora. När NINJA-lånen paketerades i värdepapper som såldes i stor skala utlöstes den globala finanskrisen 2007-2009, utöver den stora recessionen.
Tyvärr kom NINJA-akronymen inte in i det kollektiva medvetandet förrän efter att krisen hade slagit till. Med undantag för några få smarta investerare som Michael Lewis porträtterade förstod vi inte faran med subprime förrän det var för sent. Bolånen blev mycket strängare efter krisen. Som någon som köpte fastighet 2006 och sedan igen 2013 kan jag personligen intyga hur standarderna skärptes.
TINA - There Is No Alternative. På svenska: Det finns inget alternativ (till aktier). TINA får poäng för att vara en hel mening och kännas nästan mänsklig – man kan se henne rycka på axlarna och säga: ”Du har inget val – köp aktier”. Som akronym tros TINA ha sitt ursprung i brittisk politik på 1800-talet. I sin inkarnation för investeringar på 2000-talet hade den dock nackdelen att den krävde en förklaring. TINA blev populärt under åren efter finanskrisen 2007-09 och är kopplat till en annan, mindre populär akronym - ZIRP (Zero Interest Rate Policy), som centralbankerna använde för att bekämpa deflation.
Som investeringsidé hade TINA viss validitet. TINA-faktorn bidrar till att förklara varför avkastningen på amerikanska aktier överträffade förväntningarna med råge under flera år. TINA visade också att obligationsräntorna inte hade någon annanstans att ta vägen än uppåt, vilket de gjorde på ett dramatiskt och smärtsamt sätt under 2022. Den "värsta obligationsmarknaden någonsin" var en massiv återställning för räntebärande tillgångar och ledde till förklaringen att "TINA är död“. Hon levde dock ett långt och fruktbart liv, vilket investerare i amerikanska aktier under de senaste 15 åren kan intyga.
FANG, FAANG, MAMAA, BATMAAN. Den ursprungliga FANG-akronymen går tillbaka till 2013 och hänvisar till en kohort av heta aktier av teknikövertalning - Facebook, Amazon.com AMZN, Netflix NFLX och Google. Den uppdaterade FAANG inkluderade Apple AAPL. MAMAA lade till Microsoft MSFT, tog bort Netflix och återspeglade Facebooks omprofilering till Meta Platforms META och Googles till Alphabet GOOGL. År 2023 kom de magnifika sju in i tidsandan, innan tillägget av Broadcom AVGO gav upphov till BATMMAAN: Broadcom, Apple, Tesla TSLA, Microsoft, Meta, Amazon, Alphabet, Nvidia NVDA. Som akronym hade den ursprungliga FANG ett slagkraftigt ljud och sipprade framgångsrikt in i den populära fantasin. Den gav till och med upphov till några tickers för börshandlade fonder och inspirerade utländska imitatörer: BATS i Kina och Europas GRANOLAS. Det finns en anledning till att de inte slog igenom.
FANG och dess efterföljare fångade något mycket verkligt. De återspeglade det dominerande investeringstemat i sin tid, värt biljoner dollar i marknadsvärde. Oavsett om man kallar företagen för “hyperscalers”, “plattformsföretag” eller “monopolister” går det inte att ifrågasätta deras avkastning. De har fångat bytet från artificiell intelligens och flera andra tekniktrender. Även om denna grupp har haft det tufft under 2025 har det varit fel att satsa mot den.
BRICS vs. PIIGS . Båda syftar på grupperingar av länder. Men medan det första var ett trendigt investeringstema, var det andra, en nedsättande term som har övergivits i stor utsträckning, en grupp som uppfattades som dysfunktionell. Jim O’Neil på Goldman Sachs myntade BRICS 2001 för tillväxtmarknaderna i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Sydafrika har ibland lagts till senare. BRICS-marknaderna hade flera år av högkonjunktur i början av 2000-talet, mycket tack vare Kinas ekonomiska tillväxt och den “supercykel” för råvaror som den ledde till. Som akronym väckte BRICS associationer till byggnation och fick snabbt fäste. Förvaltarna lanserade tillräckligt många BRICS-strategier för att Morningstar skulle skapa en kategori för fonder och ETF:er. Och BRICS blev till och med en mellanstatlig organisation som ville utgöra en motvikt till västledda institutioner.
PIIGS var en nedsättande term som syftade på de länder som stod i centrum för krisen i eurozonen 2009-14: Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Enligt mina efterforskningar på internet hade termen sitt ursprung i EU:s utvidgning på 1990-talet, men den kom in i investeringssfären efter att bubblorna på fastighetsmarknaden hade spruckit 2008, vilket ledde till bankkonkurser och skuldkriser. Akronymen återspeglade dess hånfulla avsikt. Konflikten mellan den skuldsatta periferin och mer skattemässigt disciplinerade nordeuropeiska ekonomier som Tyskland utgjorde ett mycket reellt hot mot den europeiska monetära unionen.
I efterhand kan man konstatera att både BRICS och PIIGS var något av motstridiga investeringsindikatorer. BRICS-marknaderna blomstrade under flera år före den globala finanskrisen. Men som jag har skrivit om har aktierna på tillväxtmarknaderna haft det mycket tufft under de senaste 15 åren. Indien har varit en ljuspunkt, men det breda tillgångsslaget har haft en mager avkastning i förhållande till USA. Kina har blivit en populär marknad att undvika, och Ryssland finns inte längre med på de flesta investeringskartor. Morningstar tog till och med bort sin BRIC-fondkategori 2024, tack vare fondlikvideringar.
PIIGS har också försvunnit från minnet. Grekland krävde flera räddningsaktioner och fick “omstrukturera” sin skuld 2012. Men Europa klarade sig, som det brukar göra i historien. Euron överlever. Vissa av PIIGS-länderna har till och med återhämtat sig på ett imponerande sätt. Spanien är en av de mest robusta ekonomierna i den utvecklade världen. Grekland har minskat sin skuldbörda rejält och har en god tillväxt. Samtidigt har Tyskland omprövat sin aversion mot skulder. Det finns inget permanent förutom förändring.
Kommer TACO att bestå som akronym?
TACO har blivit viralt. Från sin språngbräda i Financial Times tog den sig till en presskonferens i Vita huset, där den inte precis omfamnades av presidenten. Den har förekommit i The New York Times och på late night TV.
Huruvida TACO består som akronym är högst beroende. Riktningen på Trumps tullpolitik är det ingen som vet. Så småningom kommer marknaden att lära sig och anpassa sig och kanske sluta reagera på samma sätt. Det faktum att Morningstar US Market Index, som är ett brett aktieindex, steg med 6 % i maj kan bero på en alltför optimistisk bedömning av tullarnas effekter.
I februari skrev jag en krönika med titeln Varför du inte ska handla i handelskriget. Jag tittade på investeringsupplevelsen under 2018, då Trump började tillkännage tullar under sin första mandatperiod. Jag noterade att tullarna utlöste ett stort börsfall i början av 2018, som följdes av en återhämtning och sedan en nedgång som ledde till att Morningstar US Market Index sjönk med 5 % för året. Under 2019 steg aktiemarknaden med 31 %. Jag uppmanade investerare att undvika satsningar på politik, och avslutade: “Vem vet hur det nuvarande handelskriget kommer att utvecklas?”
Jag erkänner – efter börsfallen som följde på Trumps tullutspel den 2 april kände jag mig ganska naiv. Men med både aktie- och obligationsmarknaderna upp över 2 % i skrivande stund, känner jag mig mer trygg med rådet att inte agera för snabbt.
Kanske har några skickliga handlare tjänat pengar på att spekulera i politiska omsvängningar och köpa vid nedgångar. Men för de flesta av oss är det bäst att inte reagera på stora svängningar på marknaden. Oavsett om du sätter din tilltro till TACO eller bara till den börsens historia, tenderar tålmodiga långsiktiga investerare att bli belönade.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
