Mer optimism hos fondsparare i Sverige än i USA
Flödet till aktiefonder har inte alls återhämtat sig lika brant i USA som i Sverige, vilket talar för att vara försiktig med att tro att positiva flöden ska fortsätta lyfta den globala aktiemarknaden.
I dag kom ett pressmeddelande från Fondbolagens Förening som berättar att oktober gav ett rekordstort inflöde till fonder (när man bortser från de månader då den årliga insättningen gjorts hos PPM). Aldrig tidigare har svenska folket frivilligt satt in så mycket pengar netto i fonder en enskild månad.
Liksom tidigare i år gick merparten under oktober till aktiefonder, netto 12 miljarder kronor. Insättningarna brutto i aktiefonder på 31 miljarder är årshögsta, men uttagen var också klart över snittet, vilket visar att det till stor del är byten som ligger bakom de stora bruttovolymerna.
Svenska ekonomijournalister kommer förstås att dra stora växlar på detta, men det är viktigt att notera att optimismen är större i Sverige än i USA.
Svaga inflöden i USA
I en analys i lördagens New York Times påpekar branschanalytikern Mark Hulbert att inflödet i år till USA-fonder från amerikanska investerare har varit oväntat svagt. Bara 7,8 miljarder dollar netto har satts in under börsåterhämtningen från 9 mars till årshögsta 19 oktober. Under den föregående börsuppgången från 2002 till 2007 var insättningarna över 250 miljarder dollar netto. Och utflödet från oktober 2007 till mars 2009 var nästan 200 miljarder dollar netto. Dessutom vände inflödet under sommaren till ett utflöde på 14 miljarder dollar netto under september och de första två veckorna i oktober.
På kort sikt behöver detta inte vara något problem eftersom känslostämningen ändå avgör, men på längre sikt verkar fundamentet för en fortsatt börsuppgång i USA vara svagt. När amerikanska fondsparare den här gången inte har lockats att satsa mer pengar på aktier under börsuppgången, så visar det enligt Mark Hulbert att de flesta fortfarande är skeptiska till att investera i aktier.
Chockade av två börsras
Hulberts slutsats tycker jag är rimlig och min gissning är att förklaringen är att en majoritet fortfarande är chockade av det branta börsraset under 2008, som var betydligt brantare räknat i dollar (eftersom svenska kronan samtidigt försvagades). De senaste tio åren har fondsparare i USA upplevt två börsras som båda var så branta och djupa att de enligt den mest använda ekonomiska modellen (modern portföljteori och historisk standardavvikelse, plus antagande att avkastningen är normalfördelad) inte borde inträffa mer än en gång på 200 år.
Svenska fondsparare verkar samtidigt inte ha påverkats lika mycket av erfarenheten 2008. Kanske för att förra årets nedgång var mindre räknat i en försvagad krona. Kanske för att börsåterhämtningen här i Sverige har varit betydligt kraftigare. MSCI USA-index har bara stigit 19 procent hittills i år fram till 9 november, medan MSCI Sweden har stigit 63 procent (kronan har samtidigt stärkts, så båda uppgångarna är mindre ur svenskt perspektiv).
Många brända hindrar uppgång
Men Sverige är trots allt ett litet land, medan USA-börserna står för ungefär en tredjedel av den globala aktiemarknaden. Det talar för att vara försiktig med att tro att positiva flöden ska fortsätta lyfta den globala aktiemarknaden. Visst finns säkert fler länder som upplever inflöden till aktiefonder likt i Sverige. Men fortfarande är många investerare brända av de två börsrasen, även i andra världsdelar än Amerika, vilket ger stor risk att deras vinsthemtagning kommer att hindra ytterligare börsuppgång.
Liksom tidigare i år gick merparten under oktober till aktiefonder, netto 12 miljarder kronor. Insättningarna brutto i aktiefonder på 31 miljarder är årshögsta, men uttagen var också klart över snittet, vilket visar att det till stor del är byten som ligger bakom de stora bruttovolymerna.
Svenska ekonomijournalister kommer förstås att dra stora växlar på detta, men det är viktigt att notera att optimismen är större i Sverige än i USA.
Svaga inflöden i USA
I en analys i lördagens New York Times påpekar branschanalytikern Mark Hulbert att inflödet i år till USA-fonder från amerikanska investerare har varit oväntat svagt. Bara 7,8 miljarder dollar netto har satts in under börsåterhämtningen från 9 mars till årshögsta 19 oktober. Under den föregående börsuppgången från 2002 till 2007 var insättningarna över 250 miljarder dollar netto. Och utflödet från oktober 2007 till mars 2009 var nästan 200 miljarder dollar netto. Dessutom vände inflödet under sommaren till ett utflöde på 14 miljarder dollar netto under september och de första två veckorna i oktober.
På kort sikt behöver detta inte vara något problem eftersom känslostämningen ändå avgör, men på längre sikt verkar fundamentet för en fortsatt börsuppgång i USA vara svagt. När amerikanska fondsparare den här gången inte har lockats att satsa mer pengar på aktier under börsuppgången, så visar det enligt Mark Hulbert att de flesta fortfarande är skeptiska till att investera i aktier.
Chockade av två börsras
Hulberts slutsats tycker jag är rimlig och min gissning är att förklaringen är att en majoritet fortfarande är chockade av det branta börsraset under 2008, som var betydligt brantare räknat i dollar (eftersom svenska kronan samtidigt försvagades). De senaste tio åren har fondsparare i USA upplevt två börsras som båda var så branta och djupa att de enligt den mest använda ekonomiska modellen (modern portföljteori och historisk standardavvikelse, plus antagande att avkastningen är normalfördelad) inte borde inträffa mer än en gång på 200 år.
Svenska fondsparare verkar samtidigt inte ha påverkats lika mycket av erfarenheten 2008. Kanske för att förra årets nedgång var mindre räknat i en försvagad krona. Kanske för att börsåterhämtningen här i Sverige har varit betydligt kraftigare. MSCI USA-index har bara stigit 19 procent hittills i år fram till 9 november, medan MSCI Sweden har stigit 63 procent (kronan har samtidigt stärkts, så båda uppgångarna är mindre ur svenskt perspektiv).
Många brända hindrar uppgång
Men Sverige är trots allt ett litet land, medan USA-börserna står för ungefär en tredjedel av den globala aktiemarknaden. Det talar för att vara försiktig med att tro att positiva flöden ska fortsätta lyfta den globala aktiemarknaden. Visst finns säkert fler länder som upplever inflöden till aktiefonder likt i Sverige. Men fortfarande är många investerare brända av de två börsrasen, även i andra världsdelar än Amerika, vilket ger stor risk att deras vinsthemtagning kommer att hindra ytterligare börsuppgång.
