Idén att avkastningen borde bli högre om en heltidsanställd person välj ut fondförvaltare verkar ha övertygat många. Hösten 2003 lanserades fond-i-fond på allvar i Sverige och idag har de fått ansvar för 12 procent av sparkapitalet i de svenskregistrerade fonderna.
Dessutom går en ännu större del av nysparandet till fond-i-fond. 66 av 240 nystartade fonder registrerade i Sverige de senaste fem åren är fond-i-fond (27%). Och bland de nystartade som idag innehåller mer än två miljarder kronor är 8 av 27 fond-i-fond (30%). Att räkna ut deras andel av det svenska nysparandet exakt är knepigt just för att dessa fonder köper andelar i andra fonder (och köper både svenska och utländska fonder).
Ytterligare en förklaring är att Pensionsmyndigheten stoppade massbyten i december 2011, vilket gjorde att PPM-förvaltarna istället startade egna fonder och flyttade sina kundernas pengar dit. De hade erfarenhet av att välja fonder men saknade kompetens och system för att förvaltar direktägda aktier, så det var enklast för dem att starta fond-i-fond.
Dåligt resultat
Men resultatet för spararna har varit dåligt. Den kategori som innehåller flest fond-i-fond är ”Global, mix bolag” och bland dessa är det 12 som har funnits mer än fem år och därför har tillräcklig historik för en rättvis jämförelse. Tabellen nedan visar att de i snitt stigit 10,7 procent per år under 5-årsperioden fram till 31 augusti. Det är klart sämre än genomsnittet bland alla globalfonder i Europa, bara två fond-i-fond har %-rank under 50 och hälften är i den sämsta tredjedelen (%-rank är en platssiffra där 1 är bäst och 100 sämst).
| Lägre snittavkastning hos fond-i-fond | |||
| Fond-i-fond global, registrerad i Sverige |
Årlig avkastn 5 år % |
%-rank i kategori |
Årlig avgift % |
| Agenta Globala Aktier | 12,9 | 31 | 0,86 |
| Handelsbanken Offensiv 100 | 12,4 | 38 | 1,64 |
| Navigera Aktie 1 | 11,4 | 53 | 2,44 |
| Nordea Stratega 100 | 11,2 | 55 | 1,81 |
| Aktie-Ansvar FondSelect Global | 11,2 | 56 | 1,55 |
| Swedbank Robur Access Offensiv | 10,9 | 59 | 1,76 |
| Indecap Guide Global | 10,2 | 69 | 0,96 |
| SEB Strategi Global | 10,0 | 70 | 2,28 |
| Länsförsäkringar Offensiv | 9,4 | 77 | 1,95 |
| Nordnet Aggressiv | 9,3 | 78 | 1,55 |
| Sparbanken Global | 8,9 | 81 | 1,88 |
| SEB Private Banking Global | 8,6 | 83 | 1,64 |
| Snitt | 10,7 | 63 | 1,55 |
Vanliga aktiefonder som köper aktier direkt har klarat sig mycket bättre, i snitt har de tjugo svenskregistrerade fonderna i kategorin ”Global, mix bolag” som tabellen nedan visar nått en årlig avkastning på 12,7 procent de senaste fem åren. Bara tre av dem är sämre än snittet bland fond-i-fond. De vanliga globalfondernas %-rank är i snitt 36 vilket visar att svenska aktieförvaltare klarat sig bra jämfört med konkurrenterna i övriga Europa.
| Högre snittavkastning hos vanliga globalfonder | |||
| Aktiefond global, registrerad i Sverige |
Årlig avkastn 5 år % |
%-rank i kategori |
Årlig avgift % |
| AP7 Aktiefond | 17,7 | 2 | 0,15 |
| SEB Dynamisk Aktiefond | 14,5 | 11 | 1,25 |
| SEB Etisk Global | 14,0 | 18 | 1,51 |
| Danske Invest Global Index | 13,8 | 20 | 0,50 |
| DNB Utlandsfond | 13,7 | 22 | 1,25 |
| AMF Aktiefond Global | 13,5 | 24 | 0,40 |
| Swedbank Robur Global Mega | 13,5 | 24 | 0,55 |
| Danske Invest SRI Global | 13,5 | 25 | 0,56 |
| Folksams Tjänstemanna Världen | 13,3 | 27 | 0,43 |
| Swedbank Robur Ethica Global Mega | 13,2 | 27 | 0,77 |
| Swedbank Robur Global | 13,0 | 29 | 1,28 |
| Folksam LO Världen | 12,9 | 30 | 0,43 |
| SEB Stiftelsefond Utland | 11,9 | 46 | 1,41 |
| Gustavia Global Tillväxt | 11,7 | 48 | 2,28 |
| SPP Aktiefond Global | 11,5 | 50 | 0,31 |
| Folksams Globala Aktiefond | 11,1 | 57 | 0,73 |
| Handelsbanken Global Tema | 11,1 | 57 | 1,40 |
| Länsförsäkringar Global Aktiv | 10,6 | 63 | 1,58 |
| Länsförsäkringar Sverige & Världen | 10,6 | 64 | 1,53 |
| Skandia Världen | 9,7 | 74 | 1,40 |
| Snitt | 12,7 | 36 | 0,99 |
Fond-i-fonderna har alltså levererar 2 procentenheter lägre avkastning per år. Vad beror det på?
Högre avgifter är en viktig förklaring. Snittet ligger som synes i tabellerna på 1,55 procent per år för fond-i-fond, men bara 0,99 procent för vanliga aktiefonder. Dessutom finns risk att vissa fondbolag inte redovisat alla avgifter i underliggande fonder när de beräknat årlig avgift för sina fond-i-fond. Utöver de kostnader som redovisas i årlig avgift tar några fonder ut resultatbaserade avgifter och de är både högre och vanligare (4 mot 1) bland fond-i-fond.
Men skillnaden mellan 10,7 och 12,7 procent avkastning per år är för stor för att enbart bero på högre avgifter. En annan förklaring är att många förvaltare av fond-i-fond har trott på tillväxtmarknaderna och istället haft längre andel USA än världsindex, men de senaste fem åren har börsutvecklingen i Asien, Latinamerika och Östeuropa varit en stor besvikelse medan USA-fonderna är bland vinnarna.
Skillnader i risktagande skulle kunna vara förklaringen. AP7 Aktiefond har utvecklats allra bäst av globalfonderna de senaste fem åren och har en utväxling via derivat motsvarande ungefär 50 procent extra exponering mot världsindex. Men de övriga 19 aktiefonderna har i snitt lite lägre risk mätt som standardavvikelse än de 12 fond-i-fond. Och som jag tidigare har skrivit om var fond-i-fond ovanligt tydliga förlorare under börsraset 2008 (se ”Dumt ta högre risk via fond-i-fond”, länk ovan till höger).
Jag har återkommande utvärderat de breda fond-i-fond som försöker slå världsindex (senast i ”Fond-i-fond fortsätter att misslyckas”) och efter tolv år med dåliga resultat tycker jag att slutsatsen för spararna är tydlig: De flesta fond-i-fond är ett dåligt val.
Svag kompetens
Att de ansvariga förvaltarna av fond-i-fond så ofta misslyckas tror jag främst orsakas av att det finns för svag kompetens och för små resurser hos de flesta fondbolag som förvaltar fond-i-fond. Det kan verka som en lätt uppgift att välja ut fonder som ger bra avkastning, men faktum är att det kräver bredare kunskap än att förvalta en aktiefond. Visst slipper förvaltaren välja ut enskilda aktier, men det avgörande för alla globalfonders avkastning är valet mellan olika branscher och länder – ett val som en fond-i-fond också tvingas göra.
Lägg så till att fondväljare behöver utvärdera en stor mängd andra förvaltare för att skaffa kunskap om vilka fonder som troligen kommer att utvecklas bäst inom respektive kategori. Detta är en svår uppgift, eftersom det finns så många tusen fonder att välja på. Även vi på Morningstar, som sammanlagt har nästan hundra fondanalytiker, har svårt att peka ut de framtida vinnarna.
De extra kostnaderna är förstås en tydlig nackdel. När både fond-i-fond och underliggande fonder har avgifter blir den totala avgiftsbördan i längden tung att bära och som tabellerna ovan visar är resultatet mycket tydligt: Bara 3 av 20 vanliga globalfonder har lyckats sämre än snittet bland fond-i-fond. Bara 1 av 12 fond-i-fond har lyckats bättre än snittet bland aktiefonder. Oddsen verkar dåliga att tjäna på att välja en fond-i-fond jämfört med en vanlig fond.
Xfondavgifter Xfondifond
