Minpension behöver ge bättre prognoser

Prognosen för din framtida pension försvinner nu ur Pensionsmyndighetens årsbesked, det orangea kuvertet, som istället hänvisar till sajten Minpension. Men höginkomsttagare behöver hjälp att undvika statlig skatt och lättare kunna testa ändrade utbetalningstider.

Jonas Lindmark 2018-02-08 | 17:17
Facebook Twitter LinkedIn

Tidningarna har varit fulla av artiklar om den branta börsnedgången den senaste veckan. Men i ett längre perspektiv på 5 eller 10 år är den förändringen knappt synlig, den långsiktigt stigande trenden är fortfarande intakt. Världsindex för aktier har som mest bara backat 7 procent från toppen 23 januari till botten, måndag 5 februari. Dessförinnan steg världsindex mer än 100 procent på fem år.


För långsiktigt fondsparande, som premiepensionen hos Pensionsmyndigheten (PPM), spelar dessutom svängningar i det dagliga marknadsvärdet egentligen ingen roll. Det avgörande är slutresultatet, som för de flesta blir känt 10, 20 år eller ännu mer in i framtiden.


Men hur stor pension är det rimligt att jag förvänta mig att få? Vad är en bra prognos för slutresultatet av ett helt livs arbete och skatteinbetalningar?


Prognosen upphör


Svaret på de frågorna har hittills bland annat funnits i årsbeskedet från Pensionsmyndigheten. Men en större nyhet än börsraset den här veckan är myndighetens beslut att upphöra med prognosen för den allmänna pensionen, som tidigare har funnits överst på årsbeskedets förstasida. I årets orangea kuvert ligger istället en uppmaning att logga in på pensionsmyndigheten.se och se hur hela pensionen blir. Varför?


Ungefär en fjärdedel av PPM-spararna har inte vetat att det orangea kuvertet enbart innehåller information om den statliga pensionen, enligt Pensionsmyndighetens undersökningar. Att så många ger svar som visar att de inte minns att informationen om tjänstepension och annat pensionssparande skickas separat visar hur trögt det är att få alla att förstå, särskilt som myndigheten varje år på samma förstasida har tjatat om att de flesta även har tjänstepension.


Fast ytterligare ett skäl nämndes bara indirekt på presskonferensen, nämligen att banker och försäkringsbolag har utnyttjat Pensionsmyndighetens prognos för att skrämma människor med hur liten deras pension blir om de inte sparar privat. Därför har finansbranschen spenderat enorma belopp på reklam för privat pensionssparande under samma tidsperiod som de orangea kuverten skickas ut.


Tjänstepensioner via Minpension


För att fler ska få en korrekt bild har Pensionsmyndigheten gjort om sin sajt så att den som loggar in först får några frågor och sedan hamnar på en ny sida med prognoser för hela pensionen. Huvudnyheten är att prognoserna inkluderar den information om både tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar som finns hos branschens gemensamma tjänst Minpension.


När jag själv idag testade att logga in på Pensionsmyndighetens sajt så får jag det något förvånande beskedet att min pension första året kommer att bli 129 procent av min nuvarande månadslön. Det beror på att min största tjänstepensionsförsäkring är registrerad med avtalad utbetalningstid fem år, vilket vore dålig skatteplanering. Myndigheten vet förstås att pensionsförsäkringar ger rätt att ändra utbetalningstid när utbetalningarna ska påbörjas, så prognosen borde anta att jag vill ha en jämn fördelning av pengarna. Men det enda som går att variera i Pensionsmyndighetens prognos är pensionsåldern.


Och för att se vilka olika försäkringar det är som ingår måste jag klicka vidare till sajten minpension.se, där det även finns möjligheter att justera prognosen genom att välja antaganden om löneutvecklingen i Sverige och genomsnittlig avkastning på mitt pensionssparande. Inte heller där verkar det till en början gå att variera den planerade utbetalningstiden för mina tjänstepensioner, vilket gör prognosen uppenbart missvisande. Men under "Inmatning" finns faktiskt ett alternativ "Jag vill ta ut mina pensioner vid olika ålder och/eller uttagstider" som ger möjlighet att detaljplanera.


Fler behov


En så avancerad tjänst som Minpension borde dock vara tydligare med att den klarar att hjälpa till att planera pensionsuttaget för att nå fler vanliga behov.


Ett önskemål hos höginkomsttagare är att försöka undvika att betala statlig skatt på pensionen, för annars försvinner huvudpoängen med deras sparande i privata pensionsförsäkringar och eventuell löneväxling till högre pension. Under år 2018 innebär detta för de som fyllt 65 en pension strax under gränsen 41.200 kronor per månad. Yngre än 65 år har lägre grundavdraget och deras gräns för statlig skatt är 39.000 kronor i år. Dessa gränser borde Minpension visa automatiskt när pensionsprognosen hamnar nära eller över gränsen.


Ett annat behov är att ta ut mer pension under den första halvan av livet som pensionär, kanske fram till 75 års ålder, eftersom det är rimligt att förvänta sig att då vara friskare, mer aktiv och därmed ha större behov av pengar. De flesta som bytt jobb har flera tjänstepensioner och kan välja olika utbetalningstider för dem, vilket Minpension borde ge bättre information om.


Ytterligare ett behov som prognosverktyget borde informera om är vilka pensioner som faktiskt går att göra om så att de blir livsvariga (där de som lever länge får arvsvinster). Den största osäkerheten är just hur länge vi kommer att leva och därför behöver de flesta att mer än bara den allmänna pensionen är livsvarig.


Lägg till att Pensionsgruppen i riksdagen i december föreslog att den flexibla pensionsåldern för allmän pension ska höjas så att intervallet från år 2026 blir mellan 64 och 69 års ålder. Kortare tid att ta ut pensionen betyder att fler höginkomsttagare riskerar att betala statliga skatt på sin pension, vilket ger ett ökat behov att planera när olika delar av tjänstepensionen tas ut.


En rimlig förbättring av prognosverktygen hos både Pensionsmyndigheten och Minpension är därför att lägga in gränserna i skattesystemet och ge bättre möjlighet att hitta rätt pensioneringsplan genom att testa effekten av ändrade utbetalningstider hos tjänstepensioner.


Xmedia Xpensioneringsplan Xpensionssparande Xppm Xskatt

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar