Europafonderna steg under juni och juli, men under första halvan av augusti har de följt med nedåt i en brant global börsnedgång. Utlösande verkar vara upptrappningar av konflikterna i Mellanöstern och Hongkong. Bakgrunden är dock en generell försvagning av världshandeln.
Tysklands ekonomi har slutat växa, BNP minskade under andra kvartalet med 0,1% jämfört med föregående kvartal. Främst är det exportindustrin som har problem, exporten har minskat 8 procent jämfört med samma period förra året. Förklaringen verkar vara följderna av hot om försämrade villkor för internationell handel, främst Brexit i slutet av oktober och det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina.
Börsnedgången har smittat av sig även på andra marknader. Ett tydligt exempel är att räntekurvorna för statspapper i både Storbritannien och USA har ”inverterat” (så att de långa räntorna är lägre än de korta), för första gången sedan finanskrisen för tio år sedan. Detta har historiskt varit ett tydligt tecken på att sämre tider är på väg, för normalt ger obligationerna med längst löptid istället kompensation för ränterisken (risken att plötsligt stigande inflation gör att räntor bundna under lång tid blir en dålig affär).
Boris hotar med hård Brexit
Det tydligaste hotet mot Europas handel är den ökade risken att Storbritannien väljer en ”hård” Brexit, och 31 oktober lämnar EU helt utan avtal. Boris Johnson valdes 24 juli till ny ledare för det konservativa partiet och har tagit över efter Theresa May som premiärminister, till stor del på grund av vallöften att försöka tvinga EU till ett bättre utträdesavtal genom att vägra skriva under det resultat av förhandlingarna med EU som parlamentet under våren sagt nej till tre gånger. Företrädare för EU har dock i snart ett år hårdnackat svarat att en omförhandling inte kommer att ske.
För fondspararna är detta dystra nyheter. I snitt har de svenska Europafonderna 22 procent investerat i Storbritannien, plus att många företag i resten av Europa främst har britter bland sina utländska kunder. Därför är det häpnadsväckande att den branta återhämtningen under årets första fyra månader både på Londonbörsen och på aktiemarknaden generellt i Europa har bestått, trots att framtidsutsikterna på flera sätt tydligt har försämrats. Börserna i New York har visserligen stigit ännu mer, men och USA är mindre beroende av handel med omvärlden än Storbritannien och många andra länder i Europa. Och nedgången under första halvan av augusti är bara ett litet hack i kurvan.
Hösten kommer troligen att fortsatta att präglas av osäkerheten, med tvära kast i värdeutvecklingen. Politiska förhandlingar har en inbyggd logik som gör att parterna har ett intresse av att vänta med överenskommelser till sista möjliga tidpunkt, dels för att sätta press på motparten, dels för att försöka bevisa för väljarna att ingen möda har sparats. Nackdelen är risken för missförstånd och misslyckande ökar. Lägg därtill att det finns tre grupper i det brittiska parlamentet – Remain, soft Brexit och hard Brexit – och att ingen av dem har majoritet. Därför är risken stor att Boris Johnson kommer att misslyckas, att Storbritannien lämnar EU utan avtal, vilket troligen skulle fördjupa lågkonjunkturen i Europa.
Xeuropafonder Xrisk
.jpg)
.jpg)
