Schweiz står inför deflation och negativa räntor

Efterfrågan på landets valuta och obligationer har ökat kraftigt, vilket har satt press på den schweiziska centralbanken.

Antje Schiffler 2025-05-22 | 9:57
Facebook Twitter LinkedIn

illustration av en flagga med diagramikoner och tidsserielinjer.

Medan en stor del av den utvecklade världen fortfarande kämpar med förhöjd inflation, kämpar Schweiz med det motsatta problemet: deflation.

Landets roll som en säker hamn har intensifierats under de senaste veckorna. I en omsvängning av typiskt marknadsbeteende dagarna efter den 2 april svarade investerare på USA:s president Donald Trumps aggressiva handelsretorik med att dumpa både amerikanska statsobligationer och dollarn och flydde från vad som en gång ansågs vara klassiska säkra hamnar. I sin jakt på skydd mot volatilitet ökade efterfrågan på schweiziska tillgångar - framför allt francen och schweiziska statsobligationer. Schweiz tvååriga statsobligationer erbjuder nu negativa avkastningar, och investerare förväntar sig en återgång till negativa räntor i landet.

Samtidigt som detta har stärkt Schweiz rykte som en lågrisktillflyktsort har det också skapat ett dilemma för den schweiziska nationalbanken, som nu står inför den dubbla utmaningen att förvalta valutastyrkan, som skadar den exportberoende ekonomin, och att avvärja deflation när importen till Schweiz blir billigare.

Schweiz tvååriga statsobligationer erbjuder nu negativa avkastningar, och vissa investerare förväntar sig en återgång till negativa räntor i landet.

Schweiz räntor kan nå 0

SNB:s nästa möte den 19 juni kan bli avgörande. En räntesänkning med 0,25 procentenheter till 0% verkar trolig, med en verklig chans att negativa räntor snart återvänder.

SNB:s verktyg testas när dollarn försvagas

Hittills under 2025 har schweizerfrancen stärkts med mer än 7% mot US-dollarn, medan den har varit i stort sett stabil mot euron. Växelkursen USD/CHF föll från 0,8814 den 2 april till 0,8145 den 14 april, vilket överraskade investerare som normalt förväntar sig att dollarn ska stiga i tider av geopolitisk stress.

Ekonomer på UBS förblir pessimistiska om den amerikanska valutan på medellång sikt. ”Vi förväntar oss en förnyad försvagning av dollarn i takt med att den amerikanska ekonomin avmattas och fokus flyttas till USA:s stora underskott”, sade de den 12 maj.

“Sedan befrielsedagen har utsikterna för dollarn och amerikanska statsobligationer blivit mycket mer osäkra”, säger Martina Honegger-Romahn, ansvarig förvaltare för räntebärande värdepapper på Allianz Global Investors.

“Det är ovanligt att dollarn försvagas och statsobligationsräntorna stiger i tider av förhöjd risk, och det är också en ny situation för SNB.”

“När SNB tidigare brottades med problemet med en starkare franc kunde man intervenera på valutamarknaden mot den svaga euron. Nu är dock dollarn svag. SNB kan inte vinna här, eftersom valutamarknaden för dollar är för stor. SNB skulle därför inte ha något annat val än att sänka räntan ytterligare för att försvaga ytterligare inflöden till francen.”

Är Schweiz en valutamanipulatör?

Dessutom skulle centralbankens potentiella köp av utländsk valuta ytterligare expandera SNB:s balansräkning, konstaterar Valentino Guggia, ekonom på Migros Bank.

“Detta skulle kunna få politiska konsekvenser: SNB:s årsresultat skulle bli ännu mer exponerat för fluktuationer på finansmarknaderna”, säger han och lyfter fram utdelningar som en fråga.

“Under ett negativt år skulle stora förluster kunna driva SNB:s eget kapital till negativt territorium, vilket skulle kunna underminera institutionens trovärdighet. Dessutom skulle den amerikanska regeringen kunna anklaga Schweiz för att vara en “valutamanipulatör” med osäkra konsekvenser.”

Schweiz stämplades som “valutamanipulatör” av USA:s finansdepartement i december 2020, bland annat med hänvisning till landets stora handelsöverskott gentemot USA. Stämpeln togs tillbaka under Biden-administrationen i april 2021, som accepterade att pandemin hade skapat en särskild miljö där handelsflödena var snedvridna.

SNB är beredd att ingripa på valutamarknaden om det skulle behövas, tillägger Guggia, även om detta instrument bara har använts sällan på senare tid.

Schweiz på gränsen till deflation

Inflationssiffrorna för april bekräftade vad marknaderna hade misstänkt: Schweiz flirtar återigen med deflation. KPI kom in på 0,0% och drogs ned av fallande energipriser, en stark franc som sänkte importkostnaderna och en försvagad inhemsk inflationsdynamik.

“Inflationsriskerna är tydligt nedåtriktade på grund av den starka schweizerfrancen och fallande energipriser”, säger Guggia. “Dessutom dämpas den inhemska inflationen gradvis.”

Trots en stark BNP-tillväxt på 0,7% under första kvartalet 2025 visar den schweiziska ekonomin tidiga tecken på avkylning. Exporten förblev robust mellan januari och mars, men många ekonomer misstänker att detta återspeglar tidigarelagda leveranser inför tullarna. Sedan den 9 april har en amerikansk tilläggsavgift på 31% tillämpats på varor med schweiziskt ursprung, och läkemedel - Schweiz främsta exportsektor - är uttryckligen föremål för Trumps strävan att sänka de amerikanska läkemedelspriserna.

Räntan på schweiziska statsobligationer blir negativ

Räntorna på schweiziska statsobligationer har också reagerat på förändrade förväntningar. I början av maj föll räntorna för korta löptider under noll för första gången på flera år, vilket speglade efterfrågan på säkra hamnar och spekulationer kring en lättare penningpolitik; köp av obligationer driver upp priserna och pressar ned räntorna. Räntorna är nu negativa för löptider upp till fyra år, medan obligationer med längre löptider fortfarande är svagt positiva. Den 10-åriga räntan sjönk kortvarigt till 0,14 % den 7 maj, men har sedan dess återhämtat sig till 0,34 %.

Kommer SNB att sänka räntan den 19 juni?

SNB:s beslutsfattare har sitt nästa möte den 19 juni. Migros Guggia tror att centralbanken kommer att vara avgörande: “Vårt basscenario är en sänkning till 0% i juni. Utsikterna bortom det beror till stor del på utvecklingen av den amerikanska handelskonflikten, som starkt påverkar francens externa värde. För närvarande förväntar vi oss inte en återgång till negativa räntor.”

Men Allianz Global Investors räknar med att de negativa räntorna kommer tillbaka. “Vi förväntar oss en återgång till negativa räntor i september”, säger Honegger-Romahn.

“Beroende på hur dollarn och tullarna utvecklas kan en sänkning till under noll komma redan i juni.”

Marknaderna tar också hänsyn till att SNB har få möten, med bara fyra ordinarie penningpolitiska beslut per år. Det ökar risken för oplanerade interventioner om de finansiella förhållandena försämras.

“En akut nedskärning övervägdes strax efter befrielsedagen”, säger Honegger-Romahn. “Extraordinära beslut kan inte uteslutas.”

Sedan 2000 har SNB fattat räntebeslut utanför sin ordinarie mötescykel cirka 10 gånger.

För närvarande är både Guggia och Honegger-Romahn överens om att det är osannolikt med nödåtgärder på valutamarknaden. “Det skulle vara en signal om en verklig kris”, säger Guggia. “Där är vi inte än.”

Vad den starka schweizerfrancen innebär för investerarna

För investerare från eurozonen och USA understryker francens styrka kostnaden för säkerhet - den kan minska avkastningen för investerare som köpt tillgångar i andra valutor än francen. Dessutom kan den pressa vinstmarginalerna för schweiziska företag framöver, med potentiellt negativa effekter på deras aktier.

Schweiziska obligationer kan dock erbjuda diversifieringsmöjligheter för ränteinvesterare som söker säkerhet och kapitalbevarande i en alltmer volatil global miljö.


Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Antje Schiffler  är redaktör för Morningstar i Frankfurt.

© Copyright 2025 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar