Det viktigaste i korthet
- ECB sänkte räntan till 2,00 % i samband med att inflationen i euroområdet sjönk under målet för första gången sedan september 2024.
- Inflationsprognoserna för 2025 och 2026 reviderades ned, medan tillväxtprognoserna förblev oförändrade.
- Marknaden räknar nu med en paus i räntesänkningarna till hösten, beroende på hur handelskonflikten med USA utvecklas.
Europeiska centralbanken sänkte sin styrränta med 0,25 procentenheter till 2,00% på torsdagen, vilket var den åttonde räntesänkningen sedan juni 2024. Den väntade penningpolitiska beslutet kommer som euroområdets inflation sjönk till 1,9% i maj och föll därmed under ECB:s mål på 2% för första gången sedan september 2024, främst på grund av sjunkande energipriser och en inbromsning i tjänsteinflationen.
“Dagens räntesänkning var i det närmaste garanterad givet gynnsam inflationsdata som publicerades tidigare i veckan, som pekar på att en disinflationsprocess fortfarande pågår i euroområdet”, säger Grant Slade, internationell ekonom på Morningstar.
“I dagens uttalande från ECB bekräftades ECB:s ‘databeroende’ strategi för att fastställa sin policyinriktning. Detta återspeglar osäkerhet från ECB:s sida om huruvida ytterligare vaksamhet krävs för att verkligen vinna kriget mot inflationen, samtidigt som det lämnar flexibilitet för ytterligare penningpolitiska lättnader om de ekonomiska förhållandena i ett handelskrig skulle kräva det.”
Beslutet kommer en dag efter att ECB och EU-kommissionen gav Bulgarien grönt ljus för att ansluta sig till euron 2026, vilket gör landet till det gemensamma valutablockets 21:a medlem efter att Kroatien infört den gemensamma valutan 2023.
“I synnerhet baseras beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten - den ränta genom vilken ECB-rådet styr den penningpolitiska inriktningen - på den uppdaterade bedömningen av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen”, skriver ECB i sitt pressmeddelande.
“Inflationen ligger för närvarande runt ECB-rådets medelfristiga mål på 2%.”
Förändringar av ECB:s styrräntor
ECB inledde sin räntesänkningscykel i juni 2024 , tog en paus i juli och återupptog räntesänkningarna i september med 0,25 procentenheter i följd vid varje penningpolitiskt möte.
Från och med den 11 juni kommer ECB:s tre styrräntor att ligga på
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,00%.
- Huvudsaklig refinansieringsränta: 2,15%.
- Marginallånefacilitet: 2,40%.
ECB är den första stora europeiska centralbanken som fattar ett penningpolitiskt beslut den här månaden. Den 19 juni kommer Bank of England och Swiss National Bank att offentliggöra penningpolitiska beslut. Medan inflationen fortfarande är förhöjd i Storbritannien och BOE väntas behålla räntan, kämpar Schweiz mot deflation och SNB väntas sänka styrräntan till 0% mot bakgrund av en stark franc och att inflationen i maj sjönk till -0,1%.
Riksbanken väntas samtidigt lämna räntebesked den 18 juni, där marknaden lutar mot att vi kommer få se en räntesänkning efter en lägre inflationstakt än väntat och en svag ekonomisk utveckling. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve meddelar sitt penningpolitiska beslut samma dag, men förväntas allmänt ligga stilla trots ökande påtryckningar från USA:s president Donald Trump.
ECB reviderar inflationsutsikterna
ECB:s experter reviderade också sina ekonomiska prognoser. Personalen ser nu att den totala inflationen i genomsnitt:
- 2,0 år 2025 (jämfört med 2,3% i prognosen från mars)
- 1,6% år 2026 (från 1,9%)
- 2,0% år 2027 (oförändrat från mars)
“Nedrevideringarna jämfört med framtidsbedömningarna i mars, med 0,3 procentenheter för både 2025 och 2026, återspeglar främst lägre antaganden om energipriser och en starkare euro”, enligt pressmeddelandet.
ECB:s experter lämnade sina prognoser för den ekonomiska tillväxten i euroområdet oförändrade på
- 0,9% 2025 (oförändrat jämfört med prognosen i mars)
- 1,1% år 2026 (från 1,2%)
- 1,3% år 2027 (oförändrat)
“Den oreviderade tillväxtprognosen för 2025 återspeglar ett starkare första kvartal än väntat i kombination med svagare utsikter för resten av året”, enligt pressmeddelandet.
“Medan osäkerheten kring handelspolitiken väntas tynga företagens investeringar och exporten, särskilt på kort sikt, kommer ökande statliga investeringar i försvar och infrastruktur i allt högre grad att stödja tillväxten på medellång sikt.”
Med en ökning på 0,3% under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet växte euroområdets ekonomi snabbare än väntat för tre månader sedan, tack vare ökad privat konsumtion och tidigarelagd export till USA i väntan på amerikanska tullar.
Data för tillverkningsindustrin kom också in starkare än väntat. Industriproduktionen för första kvartalet ökade med 4,7%, främst drivet av en betydande amerikansk tidigareläggning av euroområdets varor inför högre tullar.
“Men även om man bortser från frontloading ser det ut som om tillverkningsindustrin i euroområdet har bottnat”, säger Carsten Brzeski på ING Bank.
“De senaste enkäterna visar på mer optimism om framtida produktion och bättre orderböcker. Lägre energipriser kommer säkerligen att hjälpa de mer energiintensiva producenterna och aviserade tyska finanspolitiska stimulanser samt europeiska försvarsutgifter har båda bidragit till orderböckerna och den allmänna optimismen.”
Och efter den massiva lageruppbyggnaden under pandemin finns det tecken på lageravveckling.
“Normalt är det kombinationen av lagerminskning och förbättrade orderböcker som kommer att öka produktionen i framtiden”, säger han.
Marknadens prissättning förändras vid räntesänkning i juli
Swapmarknaden har kraftigt reviderat sina förväntningar på en räntesänkning i juli och bedömer nu sannolikheten till endast cirka 20% sannolikhet jämfört med nästan säkerhet förra veckan. Detta markerar ett tydligt skifte i sentimentet, vilket tyder på att investerare tror att ECB kan komma att pausa efter den första åtgärden i juni.
Terminsränteförväntningarna för slutet av året har också stigit, från 1,53% till 1,58%, vilket indikerar en grundare lättnadsbana. Terminalräntan avser den punkt där en centralbank slutar sänka eller höja räntan under cykeln, och sammanfaller vanligtvis med att inflationen ligger på målet. Marknaden ser nu att det är mer sannolikt att ytterligare sänkningar kommer att ske under hösten eller i december snarare än under sommaren.
Mycket kommer att bero på hur handelskriget mellan USA och EU utvecklas, säger Felix Schmidt, seniorekonom på Berenberg Bank.
“Vi räknar med att de båda sidorna når åtminstone ett ramavtal i början av juli. Om så sker kommer en minskad osäkerhet i kombination med högre offentliga utgifter mot slutet av året, särskilt i Tyskland, att göra det möjligt för euroområdets ekonomi att återfå momentum senare i år, efter en svag period nu.”
Ytterligare räntesänkningar till en inlåningsränta under 2% under andra halvåret skulle kunna stimulera den reala ekonomin vid en tidpunkt då ytterligare efterfrågestöd kanske inte längre behövs. ECB-rådet skulle förmodligen föredra att inflationen tillfälligt ligger något under målet på 2% snarare än att riskera att inflationsmålet överskrids igen, säger Schmidt.
“Vi tror inte att ECB kommer att sänka sin inlåningsränta under 2% om inte handelskriget med USA eskalerar och ekonomin försämras som en följd av detta”, tillägger han.
När är nästa ECB-möte 2025?
- 24 juli 2025
- 11 september 2025
- 30 oktober 2025
- 18 december 2025
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
