Minus 19% första PPM-året

Ett år efter starten har Morningstars PPM-portföljer i snitt tappat 19 procent. Samtidigt har de 20 populäraste fonderna i snitt fallit 31 procent och Robur Contura har rasat 60 procent.

Jonas Lindmark 2001-09-20 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn
Den 18 september förra året bytte Fondstar namn till Morningstar och samtidigt lanserades vårt PPM-test, där jag rekommenderar sex fondportföljer beroende på svaren på fem frågor (se länk). Många läsare har det senaste året hört av sig och undrat hur de sex portföljerna har lyckats. Är det någon idé att följa mina råd?

Fast det är ganska mycket jobb att ta fram alla fakta som behövs, så jag bestämde mig i våras för att vänta tills portföljerna fyllt ett år. Nu är det ett år sedan starten, så jag har ägnat en stor del av veckan åt att leta andelskurser och räkna avkastningar.


Många fallgropar



Innan jag kommer till resultaten vill jag påpeka att det finns många fallgropar vid en sådan här utvärdering. För det första så var det inte förrän under november som de flesta fick sina PPM-pengar placerade, och då hade börserna redan fallit en bit. För det andra så sattes nya pengar in i början på april, då börserna stod lågt. Det betyder att PPM-spararna i praktiken har fått en mindre dålig avkastning än den jag redovisar nedan. Dessutom tar det alltid minst ett par dagar innan ett fondbyte genomförs hos PPM. Men eftersom jag vill undersöka om mina råd var bra eller dåliga när det publicerades, så har jag granskat avkastningen från respektive publiceringsdatum.

En sammanfattning av resultaten finns i nedanstående tabell. Ovan till höger finns länkar till större tabeller som visar och kommenterar resultaten för de olika portföljerna under period 1, 2, 3 och 4 mer i detalj.

Resultat: 18 september 2000 -- 18 september 2001
Avkastning, procent sept - jan jan - mars april - juni juni - sept Totalt, %
Morningstars PPM-portföljer:
1 -1,9 -3,4 3,2 -9,0 -11,0
2 -6,4 -7,6 6,3 -19,2 -25,6
3 -7,2 -6,7 5,8 -18,4 -25,2
4 -3,5 -3,8 1,6 -5,0 -10,4
5 -13,6 -6,9 3,4 -6,9 -22,6
6 -11,9 -5,2 3,3 -8,5 -21,1
Genomsnitt -7,4 -5,6 3,9 -11,2 -19,3
Jämförelser:
MSCI World index, i kronor -8,7 -7,3 8,4 -18,2 -24,9
Generalindex -13,9 -19,0 -0,2 -19,4 -43,9
Premievalsfonden -13,5* -9,8 4,4 -19,6 -34,5
Premiesparfonden -7,2* -8,7 3,9 -17,6 -27,4
*MSCI World från 18/9 till starten 26/9 och 2/11.


I snitt har alltså de sex PPM-portföljerna backat 19,3 procent under det första året. Det är förstås trist att det är så många minustecken i tabellen, min enda tröst är att de flesta andra fonder har utvecklats ännu sämre.

Jag har jämfört med avkastningen det senaste året hos de 20 populäraste fonderna i förra höstens PPM-val (som fick 45 procent av de aktiva väljarnas pengar) och i snitt har de fallit 31 procent. Den allra populäraste fonden, Robur Contura som fick 5,8 procent av de aktiva väljarnas pengar, har rasat 60 procent på ett år.

Kanske tycker vissa att skillnaden är liten mellan att förlora 19 procent och att förlora 31 procent. Men att skillnaden är stor visar sig på vägen upp. Från 81 kronor är det 23 procent tillbaka upp till 100 kronor. Men från 69 kronor krävs en uppgång på 45 procent, nästan dubbelt så mycket. Detta brukar jag kalla ”högriskfondernas förbannelse”, att det är så svårt att ta igen stora förluster.

En annan intressant jämförelse är med Premiesparfonden (där de som inte valt fått sina pengar placerade) eller Premievalsfonden (det valbara statliga alternativet). Samtliga mina sex portföljer har som synes i tabellen utvecklats bättre än någon av dessa två. Fast att andra har valt ännu sämre fonder, eller att statens förvaltare hos 7:e AP-fonden har lyckats dåligt, det tycker jag är svaga bevis för att mina PPM-portföljer varit framgångsrika.


Världsindex mest rättvist


Nej, jag tycker att en jämförelse med världsindex är mest rättvis. Och MSCI:s världsindex har under det senaste året fallit 24,9 procent, vilket betyder att mina sex portföljer i snitt har lyckats sex procentenheter bättre än genomsnittet för världens aktier.

Förklaringen till att det gått bättre än världsindex är främst att jag gradvis har ökat andelen räntefonder och att jag vid två av tre tillfällen gjort detta när aktiekurserna tillfälligt hade gått upp. Till exempel ökade jag i portfölj nummer 6 från 0 till 25 procent räntebärande i januari och från 40 till 60 procent i juni. Och som synes i tabellen är det främst under de senaste tre månaderna som fyra av mina sex PPM-portföljer har lyckats riktigt bra jämfört med världsindex. Dessutom har jag helt undvikit IT-fonder och istället satsat på småbolag, Europa, Asien och Latinamerika.


Ofta helt fel fond


Fast varför har det ändå gått såpass dåligt, varför minus 19 procent? Huvudförklaringen är att jag valt en bred riskspridning, med placeringar i flera olika världsdelar, i samtliga portföljer. Det ger en jämnare värdeutveckling, men samtidigt finns det både vinnare och förlorare bland fonderna. Särskilt tydligt är detta i portfölj 1-3 där jag har valt fonder som ska hålla i många år, och därför främst letat efter fonder med låga avgifter.

Ett stort misstag är att jag för ett år sedan trodde att det främst var IT-aktier och amerikanska aktier som skulle få en dålig utveckling. Men istället har i stort sett alla aktier fallit i värde. Och USA-aktier har inte fallit mer än världsindex.

Ytterligare en viktig förklaring till den svaga utvecklingen är att jag till en början lyckades dåligt med förvaltarvalet, ofta valde jag rätt fondkategori men helt fel fond. Förklaringen tror jag är att jag baserade mina fondval på fondernas resultat när alla kurvor pekade uppåt. Men under det senaste året är det helt andra förvaltare som har lyckats bäst, och jag har under våren försökt rensa bort alla de fonder som faller lika snabbt som de steg.


Uppdatering om en vecka


Resultatet är ändå uppmuntrande, tycker jag. Därför kommer jag att fortsätta att uppdatera Morningstars PPM-portföljer. Nästa uppdatering kommer om en vecka.
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar