Fler råd i media, men lika dåliga köptips

Den nya boken ”Lönsamma aktietips?” visar att många tidningar borde ha en mer ödmjuk inställning till att spå framtiden. Särskilt gäller det Dagens Industri.

Jonas Lindmark 2006-12-01 | 14:55
Facebook Twitter LinkedIn

Trots att Sverige är ett ganska litet land har vi många tidningar som skriver om aktier och börsföretag. Däremot är det ganska dåligt utbud av annan privatekonomisk information, särskilt efter att tidningen Sparöversikt lades ned förra året.

Under hösten har det dock tillkommit tre nya informationskällor på internet. I augusti startade Dina Pengar som är ett samarbete mellan Dagens Industri och Expressen. I september lanserade Avanza en hemsida som heter Placera Nu. Och den här veckan startar Pengar24 som är ett samarbete mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Alla tre kommer säkert att göra nytta för att sprida fakta och kunskap om sparande och ekonomiska sammanhang. Men det som svenska folket är mest intresserade av är tips om vilka placeringar som kommer att stiga mest i värde framöver. Och det är svårt att spå framtiden.

Ny bok

I förrgår lanserade Ekerlids Förlag boken ”Lönsamma aktietips? Verkligheten bakom tidningarnas och analytikernas råd” av Erik Lidén och Olle Rossander. De har gjort en grundlig undersökning av drygt 6000 tips som tidningar givit från 1995 till 2004 (Affärsvärlden, Aftonbladet, Aktiespararen, Börsinsikt, Börsveckan, Dagens Industri, Expressen, Finanstidningen, Göteborgs-Posten, Privata Affärer och Veckans Affärer).

Resultatet är att bara Börsveckan har lyckats ge köptips som tydligt utvecklats bättre än genomsnittet bland andra aktier med samma risknivå, medan Aftonbladet (inte särskilt förvånande) varit sämst. Tidningarna lyckas allmänt mycket bättre med säljråd än med köpråd, fast köpråd är mycket vanligare. Sämst bland de specialiserade ekonomitidningarna är Dagens Industri, som har lyckats dåligt med sina köptips under alla mätperioder (från 3 till 12 månader framåt).

DI föraktar fonder

Jag tycker att Dagens Industri har särskild anledning att ta till sig kritiken. Ända sedan jag började skriva om fonder år 1991 har jag irriterats av DI:s envisa budskap att privatpersoner tjänar mest på att själva köpa aktier, kombinerat med en föraktfull inställning till fonder och professionell förvaltning. Värst var detta i mitten på 1990-talet, då tidningen propagerade för att deras läsare istället för fonder skulle köpa egna aktier runt om i världen med hjälp av DI:s tips.

Men den negativa inställningen finns kvar och jag tycker att den åter har förstärkts det senaste året. Här är tre exempel under november: ”Nio av tio PPM-bjässar går sämre än börsen” påstår förstasidan den 2 november, vilket visar sig vara baserat på en jämförelse av de tio största PPM-fonderna med Stockholmsbörsen från botten 2003. DI glömmer att tala om att Stockholmsbörsen dessförinnan i tre år utvecklades sämre än flertalet PPM-fonder och att svenska aktier även har utvecklats dramatiskt mycket bättre än världsindex de senaste tre åren.

”Fondkunder flyr storbankerna” var en rubrik 15 november, som verkar vilja ge intryck av en utbredd panik. Men den baseras på att rekordstora uttag under börsraset i maj gör att aktiefonder hittills under 2006 haft något större uttag än insättningar (181 miljarder kronor jämfört med 166 miljarder). DI glömmer att nämna att poängen med fonder är just att få ut mer än man satt in, samt att det är naturligt att äldre fondbolag har fler gamla kunder som nu vill använda sina sparpengar.

”Korkat spara i fonder” är rubriken på en intervju 27 november med DI:s börskrönikör Björn Wilke som öser ovett över fondspararna: "Fonder är de lates alternativ att vara med på börsen och det är dyrt. Är man bekväm, lat och inte bryr sig så har man fonder” (länk ovan till höger). DI glömmer att nämna att nästan alla tjänster kostar pengar, samt att gör-det-själv tar tid och kan ge sämre resultat än om man anlitar proffs.

Frågan till Dagens Industri efter att ha läst ”Lönsamma aktietips?” är rimligen: Om DI dels ger dåliga tips, dels anser att professionella förvaltare är ett dåligt alternativ, vad ska tidningens läsare då göra? Prenumerera på Börsveckan? Eller kanske anlita en professionell förvaltare som bland mycket annat läser Börsveckan.

Ett par andra slutsatser är att undvika kortsiktiga affärer och att sprida riskerna på många aktier, eftersom effekten av dåliga köp därmed blir mindre. Fonder är ett enkelt sätt att sprida placeringarna utomlands och ett bekvämt sätt att spara långsiktigt.

En intressant fråga är förstås varför tidningarnas journalister så ofta lyckas dåligt. ”Lönsamma aktietips?” pekar ut sex förklaringar till dåliga köptips, men huvudförklaringen är att det finns många dåliga skribenter som inte klarar att skilja bra information från dålig (till exempel att enbart lyssna på företagsledningen). Börsveckans och Privata Affärers bra resultat kommer till stor del från en enda skribent: Björn Davegårdh. Jag skrev om problemet för drygt fem år sedan i ”Någon borde granska alla köptips” (länk ovan till höger) där jag påpekar att stjärnorna snabbt erbjuds jobb med dubbelt så hög lön på något ställe där de främst är till nytta för den nye arbetsgivaren.

Tre nya källorna till köptips – Dina Pengar, Placera Nu och Pengar24 – har som sagt startat under hösten. Men rimligen kommer de att vara ungefär lika dåliga som de etablerade tidningarna, eftersom deras journalister ofta är mer oerfarna än genomsnittet.

Även jag skyldig

Självklart är även jag skyldig till en mängd dåliga köptips. De senaste tre åren har jag varit mer eller mindre pessimistisk och argumenterat för att öka andelen räntefonder och att vänta på ett bättre köptillfälle. Och Japanfonder har fortsatt att vara förlorare i höst. Så länge många aktiemarknader fortsätter att stiga brant är dessa typer av riskspridning en onödig försäkring.

Fast ärligt talat är det inte rimligt att jag skulle ha särskilt mycket mer än 50 procent rätt när det gäller att spå marknader. Lite bättre har jag lyckats med att peka ut duktiga fondförvaltare (se till exempel ”Rätt förvaltare lönar sig bäst”). Där jag främst tycker att jag har gjort nytta är genom att presentera balanserade fondportföljer, samt genom att argumentera för sänkt andel aktiefonder under 2001 och 2002, samt ökad andel aktiefonder i början av 2003.
Xböcker Xköptips Xmedia Xrådgivare

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings