Börsraset bra för månadssparare

Alla som kommer att sätta in mer pengar i aktiefonder tjänar på börsraset. Förlorare är de som behöver ta ut pengar i år – ofta pensionärer – så börsraset ger en omfördelning mellan generationer.

Jonas Lindmark 2008-01-24 | 14:12
Facebook Twitter LinkedIn

Låga aktiekurser är bra för köparna, men dåligt för säljarna. Detta är förstås en självklarhet, men mycket i medias rapportering kring de senaste veckornas nedgång verkar ha missat att majoriteten svenskar är vinnare.

Alla som arbetar eller kommer att arbeta i framtiden, en majoritet av svenska folket, kommer att få en del av sin lön insatt i pensionssparande. Lägre aktiekurser ger fler aktier per insatt tusenlapp – så alla som kommer att sätta in mer pengar i aktiefonder är alltså i det perspektivet vinnare på börsraset.

Särskilt tydligt är detta för månadssparare och PPM-sparare som löpande sätter in mer pengar. Ett klassiskt argument för regelbundet sparande är just att det då är en fördel om aktiekurserna faller i början av spartiden (men en nackdel om uppgången kommer tidigt).

Strunta i kurserna just nu

Men allt vi redan har placerat på börsen? Sparkapitalet har ju fallit i värde och gjort oss fattigare?

Nej, alla som ändå inte tänkt använda sitt sparande det närmaste året kan strunta aktiekurserna just nu. Detta gäller särskilt vid pensionssparande. Aktiekurserna långt in i framtiden beror inte på vad nivån råkar vara just nu. Det är verkligheten år 2028 (till exempel börsföretagens vinster och framtidsutsikter, räntor, människors risktagande och sparbehov) som avgör aktiekurserna när jag själv fyller 65. Och då är det antalet aktier vi äger – inte kursen i dag – som spelar roll.

Ett bevis är att ingen i dag bryr sig om vad aktierna kostade för 20 år sedan, i januari 1988. Då hade nyligen ”Black Monday” orsakat en rejäl nedjustering. Men den spelar förstås ingen roll för vad aktierna är värda idag. Alltså är det alltid en fördel för oss som sparar nu, ju billigare vi kan köpa aktier. Och så länge vi inte säljer våra aktier, så spelar det ingen roll om utvecklingen fram till år 2018 eller 2028 är rak eller krokig.

Fel köp sommaren 2007

Fast med facit i hand är det förstås uppenbart att det var fel att till exempel sätta in pengar i Sverigefonder för ett halvår sedan. I dag kostar andelarna i snitt 28 procent mindre. Visst hade det varit bättre att köpa i dag, när andelskurserna är lägre – men börsraset i sig är inte dåligt för den som ändå kommer att sätta in mer pengar. Det enda dåliga, med facit i hand, var beslutet att sätta in pengar när aktiekurserna stod som högst.

Dessutom är det viktigt att inse att även månadssparare riskerar att förlora pengar. Visst är det sant att man troligen får ett halvbra resultat om man månadssparar (eftersom man köper både billigt och dyrt), men risken att förlora de pengar man sätter in på toppen är fortfarande lika stor. Och sanningen är att den som månadssparar tar precis lika stor risk med de pengar som redan är insatta som den som gjort en engångsinsättning. För när fondernas andelskurser faller, så faller de lika mycket, oavsett hur insättningarna är gjorda.

Yngre vinner, äldre förlorar

Börsraset innebär en omfördelning mellan äldre och yngre, eftersom det i första hand är de under 65 år som sätter in pengar i pensionssparande och de över 65 år som tar ut. Även förmögenheter är koncentrerade till de äldre.

Vad som är en rättvis fördelning kan förstås diskuteras. Men de som fått stora värdeökningar på bostäder och aktier de senaste åren kan rimligen tåla den ganska lindriga börsnedgången det senaste halvåret – Stockholmsbörsen är i dag på samma nivå som genomsnittet under år 2006.

Tips efter börsraset

Att börsnedgången ännu så länge är liten historiskt sett beror på att framtiden ännu står och väger – mellan optimisternas förhoppningar att finanskrisen är tillfällig, och pessimisternas oro att det är en global tillgångsbubbla som nu spricker och ger en långvarig lågkonjunktur. Därför har jag några tips till både månadssparare och mer aktiva placerare:

(1) Om du försöker öka avkastningen i ditt fondsparande genom att byta fonder regelbundet, så fundera på hur säker du är om framtiden. Känner du dig säker, optimist eller pessimist, så är valet rimligen lätt. Annars är mitt tips att balansera sparandet, till exempel placera hälften i aktiefonder och hälften i räntefonder, samt vänta till osäkerheten om framtiden minskar.

(2) Om du månadssparar, så fundera på att öka insättningarna om börsnedgången fortsätter, men minska igen efter nästa börsuppgång. Erfarenheten både från år 2000 och 2007 är att även månadssparare har anledning att göra uppehåll med insättningarna om aktiekurserna stiger orimligt högt. Eller åtminstone minska månadssparandet på de aktiemarknader som har stigit mest.

(3) Om du behöver ta ut pengar ur ditt sparande, så fundera på om du är optimist eller pessimist om den ekonomiska utvecklingen globalt sett. Optimister bör rimligen undvika att sälja aktier just nu, medan pessimister bör passa på innan deras farhågor besannas.

Själv är jag (som vanligt) en skeptisk pessimist. I de aktiva PPM-portföljerna i Morningstars PPM-test (4-6) har jag det senaste året haft mellan 50 och 80 procent räntefonder. Men både 2006 och 2007 har jag blivit förvånad när ökad börsoro snabbt följts av branta återhämtningar – så jag kan ha fel igen.
Xköptips Xmånadssparande Xpensionssparande Xrisk Xspartid

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2021 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy