Enligt Merrill Lynch senaste omgång av "Global Fund Manager Survey" verkar dock potentialen för en fortsatt uppgång vara större i Asien än i andra regioner. Hela 72 procent av fondförvaltarna i regionen svarade att deras aktiemarknader är undervärderade. Det är en betydligt högre andel än någon annanstans i världen. Dessutom är fondförvaltarna i Asien optimistiska när det gäller företagsvinsterna, netto 72 procent förväntade sig stigande vinster under de kommande 12 m
ånaderna.
Men trots att det finns goda nyheter finns det anledning att vara försiktig. Det verkar visserligen som att spridningen av lungsjukdomen SARS är på väg att upphöra, men det är inte säkert att hela den ekonomiska effekten av epidemin har visat sig ännu. Till exempel är det troligt att det tar flera månader för turismen att återvända till en normal nivå, vilket kan göra att turistmål som Hongkong, Thailand och Singapore fortsätter att drabbas ekonomiskt även om dödsfallen i SARS upphör. Dessutom kan SARS fortfarande få stora konsekvenser för Kina. Exporten kan påverkas och det finns tecken på att utländska företag har blivit mer avvaktande till direktinvesteringar i landet.
En annat viktigt men olöst problem är valutakurserna i Asien. Från ett brett nationalekonomiskt perspektiv anser många experter att valutor som den kinesiska renminbin och Hongkong-dollarn borde revalveras (stiga i värde mot andra valutor). Dessa länder har idag stora överskott i sin utrikeshandel, särskilt med USA, och ända har deras valutor fallit mot till exempel euron och svenska kronan i takt med att dollarn har försvagats (eftersom de håller en fast växelkurs mot dollarn). För att import och export ska komma i balans, anser experterna, borde valutorna i Asien stiga.
Obalansen bevisas av att centralbankerna i Asien har samlat 1.300 miljarder dollar i sina valutareserver. Det betyder att dessa länder skulle kunna ha ett avgörande inflytande på utvecklingen för dollarn och euron.
Långsiktig risk
På kort sikt gynnas företagen i Asien av att deras valutor är knutna till en fallande dollar, eftersom de nu lättar kan exportera till Europa och Japan. Men om valutorna i Asien stärks på sikt innebär det att priserna i lokal valuta riskerar att pressas nedåt. Eller med andra ord, den långsiktiga risken är att USA exporterar sina tendenser till deflation (fallande priser) till Asien, som redan lider betydligt mer av problemet.