För ett par månader sedan skrev jag artikeln ”Dåligt år för månadssparande”. Slutsatsen där (att månadssparande ibland innebär att man köper dyrt) är ännu mer aktuell i dag eftersom Generalindex har fallit ytterligare.
Många läsare som månadssparar har hört av sig med frågor. Mest intresserad är Bertil, som skickat en lång rad frågor. Jag tror att det kan vara fler som är intresserade, så jag gör härmed en ”omvänd intervju”:
Bertil: Hur lyckas man bäst med månadssparande – genom att ligga kvar i samma fonder är efter år, eller byta beroende på utveckling?
Svar: Jag tycker att det för
de flesta människor är vettigast att ligga kvar i samma fond. Det viktigaste skälet är att de senaste årens börsuppgångar gör att de flesta har stora obeskattade vinster i sitt fondsparande och mycket talar för att de nuvarande skattereglerna kommer att ändras inom några år. Då kan man förlora mycket på betala reavinstskatt i år fastän man inte behöver pengarna.
Skatteargumentet gäller förstås inte fondförsäkringar, där man betalar lika mycket skatt oavsett vilka affärer man gör.
Ett annat skäl är att även om man kanske (med hjälp av tur, skicklighet eller goda råd) kan öka avkastningen lite genom att byta, så är det inte värt allt besvär så länge sparbeloppet är litet. Antag att du har 10.000 kronor i en fond och att det är sannolikt att du får 5 procent högre avkastning det närmast året om du byter. Allt arbete med att ta reda på vilken fond du ska byta till, att genomföra själva bytet och att fylla i fler uppgifter när du deklarerar nästa gång ger 500 kronor i ”lön”. Det blir inte så mycket per timme.
Bertil: Finns det några fall där du tycker att man ska byta?
Svar: Det enda riktigt bra skälet att byta är om du upptäcker att du har fel risknivå på ditt sparande. Till exempel, om du har allt ditt sparande i en Sverigefond, vilket är ganska hög risk, och tror att du kommer att behöva pengarna nästa år då du planerar att köpa ny bostad eller ny bil. Då är det vettigt att flytta pengarna till en bred blandfond eller en ren räntefond.
Eller om du har svårt att sova på nätterna för att de tvära kasten i börsutvecklingen gör att ditt fondsparande vissa dagar minkar i värde med tusentals kronor. Då är det bättre att flytta till fonder med en jämnare värdeutveckling: globalfonder, blandfonder eller räntefonder.
Detta är också ganska vanligt att människor har månadssparat många år i en fond som givit hög avkastning, kanske i en allemansfond som de började spara i på 1980-talet. De senaste årens börsuppgång har gjort att kapitalet vuxit dramatiskt och nu kanske är en årslön eller två. Samtidigt har de kanske köpt större bostad och tagit stora lån. Då tycker jag att de ska fundera på att inte bara byta fonder, utan att verkligen minska risken i sin ekonomi genom att sälja fondsparandet och betala tillbaka en del av lånen. Det ökar tryggheten nästa lågkonjunktur.
Bertil: Ska man byta helt, alltså flytta det gamla sparandet, eller enbart flytta nysparandet?
Svar: Diskussionen ovan om chansen till lägre beskattning talar för att bara flytta nysparandet (fast åter igen så gäller detta inte i fondförsäkringar). Det är också lite enklare och innebär en mindre förändring, vilket kanske känns skönt.
Problemet med att bara flytta nysparandet är förstås att varje byte innebär fler fonder att hålla reda på och, om du bytt fondföretag, även värdebesked och årsrapporter från flera olika håll. En lösning på detta problem är att anmäla sig till en internetmäklare (i dag Etrade, Fondex och Fondmarknaden, men fler är på väg att starta). Då kan du samla alla fonder i en depå och få ett enda värdebesked. Dessutom är det lättare att byta fonder hos dessa fondmäklare.
Bertil: Om man ska byta, är det främst inriktning eller förvaltare?
Svar: Det är individuellt, det beror på varför man vill byta fond. Till exempel, om man upptäcker att ens Sverigefond har givit sämre avkastning än nästan alla konkurrenter de senaste tre åren, då är det naturligt att i första hand byta till en annan Sverigefond. Men om man, till exempel, har haft en Rysslandsfond och tror att oljepriset kommer att falla tillbaka ned i vår, då är det förstås naturligt att i första hand byta till en annan typ av fond.
Personligen tror jag att det är lättare att lyckas bra om man byter förvaltare, för jag tror att det är lättare att upptäcka vilka förvaltare som är duktiga än att spå vilka börser som kommer att ha den bästa utvecklingen framöver. Men framtiden är trots allt okänd, ingen kan säga säkert vilka de bästa fonderna kommer att vara.
Bertil: Vad finns det för för- och nackdelar med att byta?
Svar: som jag ser det är de största nackdelarna (som sagt ovan) att den som byter troligen betalar mer skatt och får mer besvär. Några säkra fördelar finns inte, bara en förhoppning att hitta en bättre marknad och/eller en bättre förvaltare.
Bertil: Vi har månadssparat fem år i en Sverige- och en Asienfond. Borde vi byta till en globalfond?
Svar: Fördelen med en globalfond är bättre riskspridning och därmed lägre risk. Personligen tror jag att Asienfonder har god chans att överträffa världsindex de närmaste åren, medan jag är mer tveksam till Sverigefonder.
Bertil: Vi har letat information om Sverigefonder och vaskat fram Didner & Gerge, Salusansvar Öhman och SPP. Vilken är bäst av dessa?
Svar: Jag tror mest på Didner & Gerge av dessa tre. Dock, för den som räknar med att låta pengarna stå kvar i samma fond i 10-20 år så tycker jag att SPP indexfond Sverige som bara kostar 0,2 procent per år är ett starkt alternativ (fast SPP Fonder är på väg att säljas, så det finns en risk att den nye ägaren höjer avgifterna).
Bertil: Fonder som växer kraftigt kan bli trögrörliga, gäller det dessa tre fonder?
Svar: Problemet gäller främst aktivt förvaltade fonder som placerar på en liten marknad, i detta fall Didner & Gerge och Salusansvar Öhman. Framför allt ska man vara försiktig med dra slutsatser från resultat som fonder presterat när de var mycket små (10-20 miljoner kronor) för förvaltaren får ett annorlunda jobb när fonden blivit hundra gånger större. Henrik Didner och Adam Gerge har själva berättat att de blivit mer försiktiga.
En indexfond, som SPP, har inga problem med storlek. Snarare kan de förvalta med lägre kostnader och göra fler smarta finjusteringar när de växer.
