Den preliminära inflationstakten enligt KPI för april 2025 var 0,3%, vilket var en nedgång från 0,5% i mars. Månadsförändringen för KPI från mars till april var 0,1%. Den ordinarie publiceringen för april sker den 14:e maj.
Det är en lägre KPI-inflation är vad samtliga storbanker, såväl som Riksbanken, förutspått. Samtliga storbanker såväl som Riksbanken hade förväntat sig en KPI på 0,5% i april, förutom Swedbank som hade förväntat sig en KPI på 0,4%.
Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var samtidigt oförändrad på 2,3%, vilket var mitt i prick för Riksbankens prognos – men lägre än storbankernas prognoser på 2,4-2,6%.
Det innebär att KPIF, som är Riksbankens målvariabel för inflationen och används som underlag för Riksbankens penningpolitiska beslut, nu kommit in över målet på 2% för den fjärde gången i rad sedan i maj ifjol. Men med en inflationstakt på 2,3% i april är inflationen inom räckhåll för målnivån.
”Inflationen var lägre än väntat i april – KPI exkl. energiprodukter och varianter var 0,14 procentenheter lägre än vår prognos, medan kärninflationen var ännu lägre än väntat, vilket tyder på att energipriserna – sannolikt på el – var något högre än prognostiserat”, skriver Swedbanks ekonom Carl Nilsson efter snabbsiffrorna.
”Frågan inför publiceringen av den fullständiga KPI-rapporten den 14 maj är om dagens lägre inflation än väntat var en tillfällighet på grund av överraskande påskeffekter eller en signal om ett bredare inflationstryck”, skriver Handelsbankens prognosansvarige, Johan Löf.
Globala handelskonflikten innebär stora inflationsrisker
Enligt Handelsbankens Löf är inflationsriskerna stora på grund av den globala handelskonflikten, men de har hittills bedömt att handelskriget kommer att vara en netto-deflatorisk kraft i Europa
”Uppgången i vissa ledande indikatorer för inflationen verkar för närvarande vara en falsk signal, som vi argumenterade för i vår prognos i april. Vår prognos har varit att efter påskens effekter i mars–maj kommer den underliggande inflationen att fortsätta stiga något och troligen nå en mer uttalad topp under tredje kvartalet i år, på omkring 3,3%”, skriver Löf.
Dock poängterar Löf att de ännu inte har tagit hänsyn till regeringens tillfälliga höjning av skattelättnaden för reparationer, ombyggnader och tillbyggnader (ROT) från maj till december 2025.
”Detta bör tillfälligt dämpa inflationen med några tiondelar, vilket ger en mer positiv bild av inflationsläget.”
Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad imorgon
Dagens data placerar kärninflationen strax under Riksbankens prognos, men den månatliga förändringen för KPI exklusive energi kom dock fortfarande in över målet på 2 %, och vissa inflationsindikatorer är något förhöjda, menar Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson och tillägger att Nordea står fast vid sin syn att Riksbanken kommer att behålla styrräntan oförändrad på 2,25% framöver. Även Handelsbanken förväntar sig en oförändrad styrränta vid morgondagens räntebesked.
När Swedbank blickar framåt ser de medvind från den starkare kronan och lägre råvarupriser – främst på olja – som kommer att ta ut en stor del av inflationen redan under andra halvåret 2025, och en mer normal korgeffekt nästa år kan pressa inflationen långt under målet i början av 2026.
”En framåtblickande inflationsanalys talar för en något mjukare penningpolitik, vilket vi förväntar oss kommer att ta form i form av räntesänkningar i juni och september”, prognostiserar banken.
Hur påverkar Riksbankens ränteändringar börsen och marknaden?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer räntorna på kontantsparande på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos centralbanken över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
