Kommer ECB att sänka räntan igen 2025?

Sänkningen i juni var den åttonde sedan lättnadscykeln inleddes ett år tidigare. Totalt har ECB halverat sin styrränta från 4% till 2% på drygt ett år, vilket är en av de snabbaste övergångarna från åtstramningar till lättnader bland de större centralbankerna, både vad gäller takt och omfattning.

ECB:s tre viktigaste styrräntor

• Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,00% (per den 11 juni)
• Huvudsaklig refinansieringsränta: 2,15%.
• Marginallånefacilitet: 2,40%.

Med en inflation i euroområdet som är tillbaka nära målet på 2% och lättnader i lånekostnaderna tror många analytiker att ECB kan vara nära sin slutränta - den nivå där penningpolitiken varken stimulerar eller begränsar ekonomin.

Men geopolitisk instabilitet och oförutsägbar amerikansk handelspolitik försvårar utsikterna.

I slutet av juni speglade swapmarknaderna förväntningar om ungefär ytterligare en räntesänkning från ECB fram till årsskiftet, med september som det mest troliga datumet. En sänkning i juli framstår som alltmer osannolik eftersom investerare förväntar sig att ECB inväntar större klarhet om USA:s handelspolitik under president Donald Trump och nästa omgång av ECB:s tjänstemannaprognoser, som väntas i september.

Nuvarande prissättning implicerar endast en liten chans för en sänkning i juli, medan cirka 0,14 procentenheter är inprisade för september. I december ligger den implicita inlåningsräntan på cirka 1,70%, vilket indikerar att marknaderna räknar med en full sänkning framöver, men inte mycket mer än så.

Kommer ECB att sänka räntan till en neutral nivå?

Michael Field, chefstrateg på Morningstar för de europeiska marknaderna, tror att ECB redan kan vara nära sin slutdestination för denna räntesänkningscykel. Han noterar att inflationen väntas ha stigit med 2% i juni och att den har legat relativt stabilt på eller runt centralbankens målnivå.

“Detta skulle tyda på att banken har hittat en jämviktsnivå för räntorna. Visst kan det bli lite småjusteringar, men jag skulle inte förvänta mig några större sänkningar eller höjningar om inte de ekonomiska förhållandena ändras väsentligt under andra halvåret.”

Field tillägger att ett diagram över räntorna i de stora centralbankerna under de senaste två åren visar på en stark diskrepans. “Räntorna i Storbritannien och USA ligger fortfarande över 4%, medan vi i EU ligger på halva den nivån. Jag tror inte att man fullt ut har förstått hur snabbt och hårt ECB har sänkt räntorna under det senaste året.”

Carsten Roemheld, kapitalmarknadsstrateg på Fidelity, ser ett visst manöverutrymme. “Vi räknar med att ECB sänker räntan ytterligare en eller två gånger fram till slutet av året och att inlåningsräntan därmed kommer ned till 1,5%”, säger han. “Med tanke på den fortsatt svaga ekonomiska miljön och de nuvarande inflationsförväntningarna verkar en sådan strategi motiverad för närvarande.”

“Detta skulle dock placera inlåningsräntan under den så kallade “neutrala” räntan, som fortfarande antas ligga runt 2%. Det skulle innebära en mer expansiv policyhållning - i tydlig kontrast till USA, där vi förväntar oss en mer restriktiv hållning med stabila styrräntor fram till årsskiftet.”

Nedskärning i september mest sannolikt, men inte säkert

Bastian Freitag, räntechef i Tyskland på Rothschild & Co Wealth Management, ser ytterligare en räntesänkning som det mest troliga scenariot, men säger att det är osäkert om det sker i juli eller september.

“Vi tror att det är möjligt med ytterligare en sänkning med 25 punkter i september, efter att nya prognoser publicerats. Men det kommer till stor del att bero på hur tullar, tillväxt och inflation utvecklas”, sade han till Morningstar.

Han noterar att ECB:s senaste kommunikation, inklusive kommentarer från direktionsledamoten Isabel Schnabel, tyder på att ECB kan komma att ta en paus i juli och invänta uppdaterade makroprognoser.

I ett tal den 24 juni betonade ECB:s chefekonom Philip Lane behovet av flexibilitet och försiktighet. Bankens uppgift att föra tillbaka inflationen till målet är i stort sett slutförd, men nya geopolitiska och handelsrelaterade osäkerheter kräver en försiktig, databeroende och flexibel penningpolitik. “Som ett resultat av detta är det inte möjligt att exakt styra den framtida räntebanan”, sade Lane.

ECB-chefen Christine Lagarde upprepade denna hållning den 23 juni och betonade att ECB kommer att fastställa sin räntepolitik från möte till möte, utan att i förväg binda sig vid någon särskild räntebana. Framtida beslut, sade hon, kommer att vägledas av inflationsutsikterna, den underliggande prisdynamiken och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.

ECB:s stabs prognoser juni 2025

Inflation:

• 2,0 % år 2025 (jämfört med 2,3 % i mars)
• 1,6 % år 2026 (jämfört med 1,9 %)
• 2,0 % år 2027 (oförändrat)

Tillväxt (BNP):

• 0,9 % år 2025 (oförändrat)
• 1,1 % år 2026 (jämfört med 1,2 %)
• 1,3 % år 2027 (oförändrat)

Iran-Israel-konflikten och handelskriget skapar osäkerhet kring inflationen

Även om inflationen ligger nära målet har den senaste tidens geopolitiska chocker ökat volatiliteten i utsikterna. Konflikten i Mellanöstern verkar vara pausad för tillfället och priset på Brentolja, som hade stigit med cirka 20%, har återgått till nivåerna i början av juni, vilket lättar på inflationstrycket.

Enligt Deutsche Bank Research innebär en varaktig ökning av oljepriset med 10 USD per fat att det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) ökar med cirka 0,25 procentenheter inom två till tre månader och med 0,4 procentenheter på 12 månaders sikt. I ECB:s juniprognoser hade en nedgång i oljepriset på 10 USD räknats in, vilket potentiellt skulle kunna utmana den förväntade disinflationsbanan.

Högre energipriser utgör också en negativ utbudschock och minskar därmed tillväxten. För varje ökning med 10 USD per fat stiger euroområdets oljeimporträkning med cirka 40 miljarder euro, vilket motsvarar en BNP-förlust på 0,25 procent.

Hur påverkas investerare av räntesänkningar?

Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, särskilt de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.

Samtidigt kommer räntorna på kontantsparande på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.

När är de återstående ECB-mötena 2025?

- 24 juli 2025

- 11 september 2025

- 30 oktober 2025

- 18 december 2025

Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.