Det viktigaste i korthet:
- Stark tillväxt väntar försvarsindustri i takt med historiska satsningar på försvaret i både Europa och Sverige.
- Samtidigt som ESG ifrågasätts står svenska institutioner fast vid sitt omställningsarbete.
- Svensk ekonomi hålls tillbaka av hushållens försiktighet och global osäkerhet.
I skuggan av geopolitisk oro, hushållens pressade ekonomi och en amerikansk president som håller omvärlden på tårna var tre teman återkommande under seminarier och paneldiskussioner under Almedalsveckan: stärkt försvar, Sveriges ekonomiska läge och hållbarhet.
Defence-tech är det nya svarta
NATO-medlemskapet och den tilltagande geopolitiska oron satte tydlig prägel på Almedalen och lyftes i flera seminarier - oavsett tema. Stora satsningar är att vänta i både Europa och Sverige, med den svenska regeringen som förra veckan presenterade en ny försvarsstrategi som omfattar 300 miljarder kronor.
Detta är den största försvarsupprustningen sedan kalla kriget och svensk försvarsindustri står därmed inför en historisk tillväxtfas. En tillväxt som investerare bör notera.
Detta innebär inte bara ökade inköp av vapensystem, utan även större satsningar på infrastruktur, logistik, reservdelsförsörjning och civil-militär integration. Flera av Sveriges största försvarsrelaterade bolag, som Saab SAAB B och MilDef MILDEF, nämndes som nyckelspelare i denna upprustning medan försvarsbolagen själva gjorde det tydligt att de är redo att rusta.
”Vi har väldigt mycket som vi kan göra i Sverige. Det finns ett internationellt beroende, men det är viktigt att se till över vilken förmåga vi har i Sverige för att skapa en rådighet”, sa Lena Gillström, vd BAE Systems Bofors.
Som investerare kan man få exponering mot försvarssektorn på olika vis, antingen direkt genom försvarsaktier eller genom att investera i ETF:er och fonder med tydligt försvarsfokus.
”Defence-tech är det nya svarta”, klargjorde Jonas Nyvang, vd och grundare Stilfold i en paneldiskussion och syftade på det påtagliga intresset för försvarsbolag från investerare.
Men att investera i ett försvarsbolag enkom för att få exponering mot sektorn är inte särskilt klokt, det gäller att även väga in andra parametrar såsom aktiens värdering. För tillfället anser Morningstars analytiker att Saab är övervärderad, medan Thales HO, Leonardo, BAE Systems BA. och Rheinmetall RHM handlas till mer attraktiva värderingar.
På temat försvar kom även en annan fråga ständigt på tal. Är det hållbart att investera i försvarssektorn och hur ska man som investerare tänka kring detta? Institutionella investerare har löpande omvärderat ESG-profilen för försvarsaktier i takt med att säkerhet betraktas som ett hållbarhetsmål i sig. Detta har varit tydligt i svenska fonders ägande i försvarsjätten Saab, där bolaget tidigare exkluderats men numera går att skönjas i flera portföljer efter uppluckrade exkluderingsregler.
ESG under press – men svenska investerare står fast
På temat hållbarhet blev det även tydligt att ESG fortfarande är en central prioritet för både institutionella investerare och pensionsfonder. ESG är inte bara ett tillägg till investeringsstrategin, utan en integrerad del av den och ses som en strategisk drivkraft för långsiktigt värdeskapande. Men ESG som begrepp anses av vissa vara för brett och med en allt större skeptisism mot ESG från inte minst USA har området ifrågasatts på senare tid.
En trend som även går att se i de globala fondflödena, där det globala hållbara fonduniversumet noterade sitt sämsta kvartal någonsin under första kvartalet 2025, med nettoutflöden på 8,6 miljarder USD. Men frågan är om det är en trend som kommer hålla i sig eller inte, och om det amerikanska ESG-bakslaget kommer sprida sig över Atlanten.
”Vi känner ingen oro som man har i USA, där du kan bli stämd eller där man ser kapitalförvaltare som BlackRock som har klivit tillbaka från att ha haft en ganska hög profil på ESG-frågor till att backa från den”, sade Frans Lindelöw, koncernchef och vd Skandia, i en panel och tillade att Skandia i stället har ökat sina hållbara ambitioner.
Enligt Skandias Lindelöw får vi i Europa inte heller bli för påverkade av USA.
”Just nu tror jag att vi pratar mer om Trump och vad som sker än vad amerikanerna gör. Vi har nästan blivit lite besatta av USA. Vi får inte ta för mycket intryck av vad som händer där - det är en annan verklighet än den vi har i Europa och vi måste fortsätta med vår klimatomställning”, sade han.
Svensk ekonomi: Försiktig återhämtning i sikte men global turbulens oroväckande
Den geopolitiska oron var även framträdande i diskussioner om svensk ekonomi, som står och stampar med framför allt svenska hushåll som håller tillbaka tillväxten.
Aino Bunge, vice Riksbankschef, pekade under flera seminarier på att den svenska ekonomin trots turbulens har god motståndskraft, tack vare låg statsskuld och en välfungerande finansmarknad. Hon varnade dock för att hushållens efterfrågan och arbetsmarknaden signalerar viss svaghet, samt att handelskrig och höjda amerikanska tullar kan sätta press på inflation och tillväxt.
“Min största oro för svensk ekonomi framåt handlar om omvärlden. Jag tycker svensk ekonomi har goda förutsättningar, vi har bra statsfinanser, vi har ekonomin och innovativa bolag”, sa Aino Bunge i en intervju.
Med Riksbankens senaste räntesänkning från förra veckan färsk i minnet präglades flera scensamtal om vi kan få se fler framöver.
”Det tar längre tid att få igång konsumtionen än vad vi har förstått. Även om inflationen går ned är priserna höga vilket hushållen märker av. Riksbankens sänkning med en kvarts procentenhet var bra, men frågan är om det räcker med tanke på hur världen ser ut”, sade Lena Sellgren, analyschef på Business Sweden.
Enligt Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital, är vi på väg in i en annan global miljö med tullar, krigshot och osäkerhet vilket gör hushållen blir nervösa och håller igen konsumtionen. Han menar att resultatet kommer bli ett ökat försiktighetssparande som kommer att färga ekonomin under överskådlig tid.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
