Sänkt skatt på sparande i höst

Kapitalskatten kommer att sänkas efter riksdagsvalet i höst. De ekonomiska argumenten har blivit allt starkare och efter valet är sänkningen ”politiskt möjlig”.

Jonas Lindmark 2002-03-22 | 10:51
Facebook Twitter LinkedIn
Vi svenskar har enligt riksskatteverket ungefär 500 miljarder kronor undangömt utomlands, som vi inte betalar skatt på. Det skulle kunna vara en miljon människor som har gömt en halv miljon vardera.

Fast jag gissar att det snarare är 100.000 ”rika” som har gömt undan fem miljoner var. Men baserat på läsarnas frågor vet jag att även allt fler ”vanliga fondsparare” funderar på om de kan undvika att merparten av avkastningen försvinner i skatt. Och det vet politikerna också.

Ekonomiska argument

Dessutom finns det – även i en värld där alla snällt betalar kapitalskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt – flera

starka ekonomiska argument för att sänka kapitalbeskattningen. Det viktigaste är att sparande i dag är kraftigt missgynnat, för nettot som spararen får behålla (efter avgifter, skatt och inflation) är i många falla obefintligt. Av en nominell ränta på 4 procent går 1,2 procentenheter i kapitalskatt, 1,5 procentenheter i förmögenhetsskatt och det som återstår täcker inte avgifter och inflation. Realt sett var det lika illa när den senaste stora skattereformen beslutades 1990, men då var inflationen betydligt högre och räntorna en bra bit över 10 procent, vilket gjorde att förmögenhetsskatt och avgifter inte upplevdes som lika betungande.

Resultatet är att sparkvoten i dag är negativ, om man räknar bort vårt politiskt och fackligt beslutade tvångssparande, alltså olika typer av pensionssparande. Vi svenskar konsumerar mer än vår disponibla inkomst. Och vi finansierar det med att sälja våra tillgångar till utlänningar, vilket tillsammans med kapitalflykt och riskspridning betyder att utlänningar snart helt kommer att dominera ägandet av svenska företag. Dessutom bidrar detta till att trycka ned kursen på den svenska kronan, vilket gör oss fattigare när vi köper importerade varor eller semestrar utomlands.

Ett minimum, som jag är övertygad om att även de ekonomiska experterna inom (s) inser är nödvändigt är att göra en EU-anpassning av kapitalskatten och sänka från 30 till 20 procent. Dessutom är det rimligt att slopa dubbelbeskattningen av aktier (skatt både i bolaget och hos ägaren) så att aktieägande inte missgynnas jämfört med räntesparande.

Slutligen finns det skevheter och inlåsningar i de nuvarande skattereglerna som enbart gynnar banker och försäkringsbolag, så att de kan ta ut orimligt höga avgifter på fondsparande. Dels gynnas fondförsäkringar med lägre skatt, vilket ger inlåsning hos ett institut och högre avgifter. Dels bromsar ”flyttskatten” (reavinstskatt även när man bara byter fond) konkurrensen mellan fondbolagen.

Sänkning kommer i höst

Det är svårt att spå politiska beslut i detalj, de beror på så många faktorer. Och det är extra svårt att spå ändringar i skattesystemet, eftersom politikerna håller locket på ända tills överenskommelsen är klar. Men jag tror att alla ekonomiskt kunniga politiker, även inom (v), i dag innerst inne är överens om att kapitalbeskattningen borde sänkas. Frågan är när en sänkning är ”politiskt möjligt”.

De experter jag talat med är överens om att, nästan oavsett hur valresultatet blir, så är en reform av kapitalbeskattningen direkt efter riksdagsvalet i höst det mest sannolika. Om fördelningen enligt de senaste opinionsmätningarna står sig, så blir det inte en borgerlig majoritet efter valet. Men om borgarna överraskar och vinner, så genomför de säkert en reform som liknar den 1994 (det viktigaste då var att reavinstskatten halverades till 15 procent).

Att (s) får egen majoritet efter valet verkar inte heller så troligt, så därmed återstår det mest sannolika, att (s) regerar med hjälp av stöd från ytterligare ett parti. Mycket tyder på att växande konflikter med (v) och (mp) gör att (s) väljer att regera med ”hoppande majoriteter”, vilket betyder att de kommer överens med olika partier i olika frågor. Och i skattefrågor har de troligen lättare att komma överens med något av de borgerliga partierna än med (v).

Fyra år kvar plus låga räntor

Den första orsaken till att (s) troligen vill genomföra en skattereform så snart som möjligt efter valet i höst är att det då är fyra år kvar till nästa val. Och (s) vill så långt möjligt undvika att bjuda (v) på argumentet ”de gynnar de rika” även om numera helt vanliga villaägare tvingas betala både kapitalskatt, förmögenhetsskatt och högre fastighetsskatt.

Den andra orsaken är att det gäller att passa på medan räntorna är så låga som de är i dag. En sänkning av kapitalskatten innebär nämligen med nödvändighet att även ränteavdragen måste sänkas (annars blir möjligheterna till skatteplanering orimligt stora). Och medan räntorna är låga kostar det mindre att kompensera lägre ränteavdrag med lite lägre fastighetsskatt.

Egentligen vore det rimligt att sänka fastighetsskatten lika mycket, för rent logiskt motsvaras den av ränteavdragen. Men det finns argument emot, dels att fastigheter ger mycket större intäkter (cirka 30 miljarder kronor per år) än nettot av kapitalskatt och ränteavdrag. Dels att fastigheter inte kan fly utomlands. Notera också att nivån på fastighetsskatten inte påverkar sparandet, mer än marginellt genom att den påverkar byggandet, istället har nivån främst effekt på fastigheternas värde.

Lyft fram reavinster och undvik högre avgifter

Vad innebär då ovanstående för vanliga fondsparare? Jo, precis som jag skrivit några gånger tidigare (se länken ”Skatt” uppe till höger) så är den viktigaste slutsatsen att det troligen lönar sig att vänta med att sälja med vinst, men samtidigt att det troligen är lönsamt att passa på att lyfta fram reaförluster. Och de som i dag funderar på att välja en viss lösning av skatteskäl (till exempel en fondförsäkring eller sparande i ett skatteparadis) bör kontrollera noga hur mycket högre avgifter denna lösning innebär.

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2022 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings