Krönika

|

Så kan du tjäna på avkastningsgapet

De flesta fondsparare väljer fel tidpunkter att köpa och sälja. Men genom att följa 4 regler kan du göra tvärtom mot majoriteten och skapa ett positivt avkastningsgap.

Morningstars granskning av skillnaden mellan fondernas avkastning och spararnas avkastning (avkastningsgapet) visar att fondsparare i Europa i snitt har misslyckats. De köper, byter och säljer i genomsnitt vid fel tillfällen, så att mer pengar finns i fonderna under perioder då de utvecklas dåligt, vilket ger förluster på i snitt 0,34 procent av sparkapitalet per år (mer om detta i ”Ny studie visar dold kostnad för fondbyten”, länk ovan till höger).


Orsaken till att människor väljer fel är ofta att de tror att investeringar liknar idrottslag eller produktkvalitet, där förra veckans vinnare normalt fortsätter lyckas. Men värdepapper och fonder beter sin snarare tvärtom, förra årets vinnare har en tendens att bli nästa års förlorare. Fast det går att göra tvärtom mot majoriteten och skapa ett positivt avkastningsgap, här är fyra regler:


1. Stå emot girighet och rädsla


I diagram som visar börsindex historiskt syns tydligt att aktiekursernas svängningar ofta har varit överdrivet stora. Det går att peka ut nyheter som har satt igång extra kraftiga rörelser, men dels är den rent ekonomiska effekten av dessa nyheter nästan alltid mindre än förändringen i börsvärdet, dels följer ofta snart en brant återhämtning trots att den ekonomiska effekten finns kvar.


Förklaringen till de överdrivet stora svängningarna är att människor reagerar känslomässigt och låter sina beslut påverkas av girighet och rädsla, vilket ger flockbeteende på aktiemarknaden. Spekulanter försöker dra nytta av känslomässiga reaktioner genom att till exempel sälja i början av ett ras och senare köpa tillbaka till ett lägre pris, vilket förstärker svängningarna.


Ju större överdrivna svängningar, desto mer lönar det sig att göra tvärtom mot flocken, och försöka vara modig under nedgångar och undvika girighet efter branta börsuppgångar. Helt enkelt försöka köpa billigt och sälja dyrt. För att lyckas med denna strategi underlättar det om du har en tydlig uppfattning om när aktiemarknaden är normalt värderad. Det kan vara svårt att avgöra, för överdriven optimism eller pessimism kan behålla greppet i flera år. Men diagram som visar utvecklingen hos olika nyckeltal (till exempel genomsnittligt p/e, direktavkastning och kurs/eget kapital) under långa tidsperioder tycker jag ger bra stöd.


2. Undvika dyra och smala fonder


Om du frestas att sätta in pengar i en fond trots att den har hög årsavgift, så tänk efter ordentligt om argumentet för fonden främst är att det nyligen har varit en period med hög avkastning för just de innehav som fonder råkar ha. Bästa anledningen att investera i en högriskfond är tvärtom att förvaltaren har lyckats mycket bättre än sina konkurrenter under en nedgång, för det är kombinationen av en skicklig förvaltare och lågt värderade tillgångar som ger störst chans att det lönar sig att betala en hög årsavgift.


Efter långvariga börsuppgångar är det troligen bättre att försöka undvika extra risktagande. Ett bra sätt är att flytta pengar till breda indexfonder med den inriktning som fungerar bäst, investeringar i stora börsbolag i Europa och USA.


3. Spara långsiktigt och undvik fondbyten


Det kan vara svårt att stå emot årets trender när du byter fonder. Därför är det klokt att utvärdera fonder baserat på långsiktiga argument som låga avgifter, stora förvaltningsresurser och prestationer under 10-årsperioder, samt att i första hand justera sparandet i de fonder du redan har. Ibland inträffar dramatiska förändringar som att ett fondbolag blir uppköpt eller ett helt team förvaltare slutar, men i de flesta fall är de bästa argumenten för att välja en viss fond hållbara.


4. Rebalansera ett par gånger per år


Ett klassiskt sätt att dra nytta av variationer i utvecklingen mellan olika marknader är att med jämna mellanrum återställa den ursprungliga fördelningen, att ”rebalansera”. Anta att du till exempel har bestämt att lagom risktagande för dig är att spara 50 procent i en global aktiefond och 50 procent i en svensk företagsobligationsfond. Efter några månader så kommer svängningar i både aktiekurser, valutakurser och räntor att göra att fondernas utveckling skiljer sig åt, så att risknivån i fondportföljen ändrats.


Om till exempel aktiemarknaden globalt efter ett halvår har fallit 20 procent medan svenska kronan samtidigt har stärkts 20 procent så betyder det att fördelningen ändras till 40/60. Därmed har risknivån i fondportföljen sänkts, men går att återställa genom att sälja en sjättedel av innehavet i obligationsfonden och investera mer i aktiefonden. Och att sälja andelar i den fond som stigit i värde och byta till andelar i den fond som fallit är tvärtom mot normalt flockbeteende.


Du behöver inte återställa portföljens andelar särskilt ofta, för den positiva effekten av att sälja dyrt och köpa billigt förstärks om skillnaden i värdeutveckling hinner bli stor. Dessutom behövs en stor skillnad i avkastning för att tydligt ändra portföljens risknivå. Det händer att stora omvärderingar av aktiemarknaden sker på bara 1-2 månader, men de flesta år räcker det att göra en eller ett par rebalanseringar.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,1 -0,1 -0,1 09:50
Frankfurt (DAX30)
-0,1 -0,3 -0,4 09:51
London (FT-SE 100)
-0,1 -0,3 -0,3 08:51
Paris (CAC 40)
0,0 -0,3 -0,2 09:51
Tokyo (TOPIX)
1,2 0,2 -1,0 stängt
New York (S&P 500)
0,6 0,6 -0,5 16:39
New York (NASDAQ 100)
0,7 0,7 -0,2 stängt
Moskva (RTS)
0,1 0,1 0,1 10:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,3 0,4 -0,2 15:51
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,5 0,9 0,3 13:21
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,0 -0,2 -0,3 08:51