Krönika

|

Halvering av antalet nya fonder

Fler svenska fonder dödas, färre nya föds. Ändrade PPM-regler är huvudorsaken, men svag börsutveckling förra året och ökat intresse för indexfonder har troligen också påverkat.

Bara 16 nya fonder har startat i Sverige hittills under 2019, knappt hälften av det normala antalet.


I snitt de föregående tio åren har 34 nya svenskregistrerade värdepappersfonder startat under årets första åtta månader, enligt databasen i vårt verktyg för proffs, Morningstars Direct. Både 2017 och 2018 startade 27 nya fonder fram till slutet på augusti. Inte sedan 2003 har så få nya fonder startats som hittills i år.


Antalet nedlagda fonder är samtidigt fler i år än normalt. 37 svenskregistrerade fonder har lagts ned under de första åtta månaderna 2019. Genomsnittet de föregående tio åren är 26 nedlagda fonder fram till sista augusti. Under hösten 2018 var nedläggningarna ännu fler, då dödades 49 fonder.


Nya PPM-regler


En avgörande orsak till minskningen av antalet fonder är uppenbarligen de ändrade reglerna för PPM-fonder, som infördes i november förra året och bland annat innebär att fonder måste ha 3 års historik innan de har chans att bli valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg. Dessutom pågår ytterligare utredningar som kanske kommer att skärpa kraven och begränsa valfriheten ytterligare till ett litet upphandlat urval.


En annan delförklaring är nog att aktiemarknaderna föll brant under fjärde kvartalet 2018 och många aktiefonder slutade året på minus för första gången på många år. Det bekräftas av att samma avmattning delvis syns även i resten av Europa. Luxemburg är det populäraste landet att registrera fonder i och där har 490 nya fonder startat hittills i år, jämfört med 612 nya fonder under de första åtta månaderna förra året. Men minskningen är procentuellt sett betydligt större i Sverige.


Ytterligare en förklaring kan vara det ökade intresset bland placerarna för passiva indexfonder med låga avgifter. För att bli en vinnare i konkurrensen bland indexfonder krävs att fonden är väldigt stor, så det är logiskt att antalet indexfonder är begränsat och att relativt få nya startas. Notera dessutom att analysen ovan enbart gäller helt nya fonder, inte när fondbolag startar nya andelsklasser av samma fond (där enbart avgifter eller noteringsvaluta skiljer sig åt men de underliggande innehaven är desamma).


Udda inriktningar


En genomgång av de 16 nya svenska fonder som startat i år visar att det är stor spridning mellan olika fondbolag och att främst fonder med udda inriktningar startat. Det enda fondföretag som hittills 2019 startat mer än en svensk fond är SEB, som startat två företagsobligationsfonder.


Helt säkert är det dock inte att den stora avvikelsen står sig. Historiskt har både nystarter och dödandet av fonder varit koncentrerade till hösten, ungefär hälften av både lanseringar och nedläggningar brukar ske under årets fyra sista månader. Men det verkar osannolikt att hösten i år fylls av en mycket större våg av nya fonder, vilket skulle krävas för att helåret 2019 ska bli normalt.


För de flesta vanliga fondsparare spelar det ingen roll att antalet nya fonder är lägre än nedläggningarna, så att det totala utbudet minskar lite. Just nu finns ändå 712 svenskregistrerade fonder i Morningstars databas och många, många fler utländska. Däremot är avmattningen i antalet lanseringar kanske lite oroande för de som arbetar i fondbranschen, eftersom färre fonder betyder färre arbetstillfällen.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,1 0,6 0,1 stängt
Frankfurt (DAX30)
0,5 0,7 0,2 stängt
London (FT-SE 100)
0,1 0,3 -0,2 stängt
Paris (CAC 40)
0,7 0,9 0,4 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,7 0,9 -0,1 stängt
New York (S&P 500)
0,8 0,8 0,2 stängt
New York (NASDAQ 100)
0,7 0,7 0,2 stängt
Moskva (RTS)
0,9 0,9 0,0 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,0 0,0 -0,7 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,2 0,4 -0,1 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,3 0,4 -0,5 15:16