Krönika

|

Fler sorters fondbetyg kommer

Det är svårt att spå framtiden, men det finns fler sätt att hjälpa fondsparare hitta rätt i det växande utbudet fonder. Sverige är dock litet, någon måste ta kostnaden. Pensionsmyndigheten?

Jag får ibland frågan varför Pensionsmyndigheten inte visar fondbetyg från Morningstar.


Pensionsmyndigheten ville i sin upphandling ha fondbetyg som är lite mer framåtblickande, som även delvis är baserade på en subjektiv bedömning av förvaltningens kvalitet. De visar numera enbart Wassums fondbetyg som dock bara täcker 28 procent av hela PPM-utbudets 844 fonder.


Morningstar Rating täcker 656 av PPM-fonderna (78 procent) men baseras enbart på historiska resultat och maximala avgifter. Genom att avstå från subjektivt tyckande och låta datorer sköta analysen blir utvärderingen kostnadseffektiv. Morningstar Rating ger ändå en tydlig och lättbegriplig sortering av fondförvaltarnas historiska prestationer jämfört med andra liknande fonder. En fördel är att alla fonder i Europa jämförs med varandra, vilket ger mer rättvisa kategorier.


Idag samlar dock Morningstar in mycket mer information om fondföretagen och deras fonder, så möjligheterna har ökat att ta hänsyn till andra samband och anpassa utvärderingen till olika behov. Redan gör vi ett par mer avancerade utvärderingar:


Morningstar Analyst Rating ges till ett urval stora fonder i Nordamerika, Europa, Indien, Australien och Nya Zeeland. Dessa fondbetyg baseras på egen analys och kvalitativ bedömning av varje enskild fond (process, resultat, människor, moderbolag, avgifter), vilket är resurskrävande men också mer framåtblickande. Morningstar har över 100 anställda som arbetar med fondanalys, men ännu så länge ingen specialist i Sverige.


Därför täcker Analyst Rating bara ett fåtal svenska fonder men ändå 103 av PPM-fonderna (12 procent). Fem av dessa har högsta betyg ”Gold”: Allianz Europe Small Cap, BGF Global Allocation, BGF World Gold, BGF World Mining och Skagen Kon-Tiki.


Stewardship Grade talar om hur välskött fondbolaget är baserat på kvalitet inom fem områden (styrelsen, företagskulturen, avgifter, bonussystem och eventuell kritik från myndigheter). Minuspoäng ges till exempel om fondbolaget tar ut höga avgifter, lanserar fonder i kategorier som är trendiga, ger dålig information eller har hög personalomsättning. Detta betyg ges idag enbart till fondföretag med fonder registrerade i USA och Kanada.


I framtiden tror jag att fler verktyg kommer att skapas för att sortera fram fonder med framtidsutsikter som är bättre än snittet. En dimension som återstår att täcka är att ge betyg som är anpassade för olika typer av sparare (till exempel risktagare, PPM, låginkomsttagare, eller extra långsiktiga sparare).


Det är svårt spå framtiden, så fondbetyg kommer även framöver bara att kunna bidra genom att öka chansen att välja fonder som ger bra resultat jämfört med sina konkurrenter. Störst nytta har Morningstar Rating hittills gjort genom att varna för fonder med höga kostnader och detta är nog så viktigt.


Vem tar kostnaden?


Problem här i Sverige är att befolkningen är ganska liten och att ett fåtal banker och försäkringsbolag dominerar. Någon måste ta kostnaden för den oberoende analys av fonderna som behövs för att skapa mer avancerade fondbetyg.


Den enklaste lösningen vore att en statlig myndighet bestämmer att det finns ett allmänintresse i att bättre betygsätta de fonder som erbjuds och genomför en offentlig upphandling. Premiepensionen står för 24 procent av det svenska fondsparandet, så ansvaret ligger i första hand hos Pensionsmyndigheten.

Läs fler krönikor i arkivet.