Analys

|

När du kan spara – gör det rejält

Vi svenskar sparade 5 procent av inkomsten i snitt under 2010, men det är främst två perioder i livet vi kan spara rejält. Då gäller det att välja rätt mål.

”Vilka fonder ska jag välja?” är den vanligaste frågan jag får från läsare. Men innan någon kan ge ett vettigt svar på den frågan behövs svar på flera frågor. Den första är vad som är målet med sparandet.


Först: målet


För att säkert nå det viktigaste målet är det bäst att spara till ett mål i taget. Och många som sparar en del av sin lön varje månad har ett tydligt mål för vad pengarna ska användas till. Men minst lika vanligt verkar vara att sparandet görs slumpartat, för att det råkade bli pengar över, eller för att ett stor sparkapital ses som ett egenvärde – målet är ”att bli rik”.


Visst ger det fördelar att ha ett stort sparkapital, för pengar ger frihet att välja mellan fler alternativ. Men om pengarna aldrig används till något, varför bry sig?


Fast när läsaren har valt ett konkret mål – till exempel att spara åt barnbarnen eller för att köpa en större bostad – så kommer återigen ofta frågan ”Vilka fonder ska jag välja?” Men innan en rådgivare kan hjälpa behövs några svar till.


Sedan: hur mycket


Under de delar av livet då vi har störst utrymme att spara, så tycker jag att det är rimligt att spara minst 20 procent av lönen, netto efter skatt. Det kan verka mycket, men förklaringen är att dessa delar av livet normalt är ganska korta.


Totalt sett i Sverige var den frivilliga sparkvoten under år 2010 bara 5 procent av de disponibla inkomsterna (SCB, nationalräkenskaperna). Då ingår inte tvångssparande som PPM och tjänstepensionen. Men det är stora grupper i samhället som snarare försörjs av andra eller konsumerar sitt sparande (barn, studenter och pensionärer). Så under de perioder i livet som vi har överskott att spara, då behöver vi göra det rejält.


Två perioder under livet ger normalt störst utrymme för sparande: den första från att vi börjat jobba heltid tills vi får barn, den andra efter att barnen flyttat hemifrån tills vi går i pension. Med tanke på att barn numera i snitt bor hemma i över 20 år, så är summan av dessa två sparperioder ofta bara ungefär 15 år. Alltså ungefär en femtedel av livslängden.


Ett sätt att tänka kring sparandet under dessa delar av livet då vi har överskott är att först utgå från en enkel uppdelning med lika stora tårtbitar. Tänk dig att utgångspunkten är till exempel två höginkomsttagare som tillsammans tjänar 50.000 kronor per månad efter skatt. Dessa pengar sätts in lika mycket på fem olika konton: boende, bil, mat och kläder, semester och övrigt – samt sparkontot.


10.000 kronor per månad är totalkostnaden för en ny hyfsat lyxig bil inklusive allt (även värdeminskning och ränta på kapitalet). Men om paret vill ha varsin bil så behöver andelen på bilkontot ökas. Å andra sidan kan kostnaden bli lägre om de nöjer sig med en liten bil eller köper begagnat, alternativt hyr bil bara ibland eller åker taxi vid akuta behov.


10.000 kronor räcker också till hyran för en hyfsat stor lägenhet eller till boendekostnaden för en svensk normalvilla enligt mäklarnas kalkyler. Medelpriset för småhus första kvartalet 2011 enligt SCB är 2,1 miljoner kronor och med dagens bolåneräntor kring 4 procent kan mäklaren påstå att räntekostnaden då bara blir 4900 kronor per månad netto. 5100 kronor per månad räcker förhoppningsvis till övriga löpande utgifter som värme, vatten, el, försäkring och sophämtning. Men om paret vill bo i storstäderna eller kanske med sjöutsikt så behöver även denna andel ökas.


Även med ett eller två barn går det att hålla ned kostnaden för mat och kläder till 10.000 kronor per månad, om familjen undviker lyx. Fast räknar man även in dyrare inköp som vinterkläder och skor så är denna budget inte generös.


Semester och övriga utgifter är en blandning av nödvändigt (försäkringar, telefon, tandläkare) och sådant som är lättare att klara sig utan (prenumerationer, välgörenhet, fritid, presenter). Men att totalt sett göra av med i snitt 10.000 kronor per månad är lätt om man åker till fjällen på vintern, utomlands en vecka på sommaren och dessutom kanske har en båt.


Den tredje: Spartid


Sparandet blir ofta dragspelet. Det är svårt att dra gränsen mellan vad som är ett långsiktigt sparande och vad som bara är ojämn konsumtion under året. Men det är alltså viktigt att vara medveten om att det för de flesta är en ganska kort del av livet som vi har stort utrymme att spara. Samtidigt varnar många för att framtidens pensioner är hotade, så åtminstone de som är över 50 år och har haft små avsättningar från sina arbetsgivare till tjänstepensionen borde nog spara mer till sin ålderdom.


Och det är insättningarna som i första hand bygger upp ett sparande, inte avkastningen. Ofta försöker banker och försäkringsbolag ge intrycket att det räcker att sätta in 300 kronor per månad för att bli miljonär. Visst är det tänkbart i extrema exempel. Men det är snarare rimligt att spara ihop en miljon kronor om man sparar 10.000 per månad. Även då tar det lång tid, men det är rimligt att lyckas.


När vi vet målet och beloppet som sparas per månad, så är det ganska lätt att svara på frågan ungefär hur lång spartiden är. Och en tumregel jag har är att spartiden ska vara över 10 år för att det ska vara rimligt att satsa alla pengar i aktiefonder. En generationsfond som minskar andelen aktier mot slutet av spartiden kan vara bekvämt.


Och fjärde: attityd till risk


Men vi människor är väldigt olika när det gäller hur vi mår när sparkapitalet faller i värde. Vissa har ärv pengar och gillar spänning, så de tar förluster med en klackspark – andra som har slitit ihop ett sparkapital kan bli djupt deprimerade av värdeminskning. Därför är det väldigt viktigt att var och en funderar kring hur stora förluster de tål att riskera – och sedan kontrollera vilka fondtyper som var stabila nog under börsras som år 2002 och 2008.


Först därefter: Vilka fonder ska jag välja?


Att svara exakt vilken fond som passar bäst går därför inte i en text som denna. Det finns för många olika möjliga kombinationer av sparmål, belopp, spartid, attityd till risk - plus mellanhänder med olika utbud fonder.


Några generella sanningar finns: Breda fonder som investerar i många länder och branscher är bekvämare. Aktiva sparare som ser över sina val minst en gång per år kan främst tjäna på att leta duktiga förvaltare. Försök undvika att köpa aktiefonder dyrt, strax efter branta uppgångar. Men de flesta fondsparare är passiva och stannar många år i samma fond, vilket betyder att de främst kan förbättra sparresultatet genom att välja breda fonder med låga avgifter. Här på Morningstar.se kan du hitta mer detaljerade tips om vilka fonder som är köpvärda.


I den förra analysen gav jag mer tips om tjänstepensionen, i artikeln ”Hellre rätt jobb än rätt aktiefond”. Framöver kommer artiklar om fondvalet vid andra sparmål, till exempel barnsparande och semestersparande.


[denna artikel skrevs 2011-05-04 och publicerades i Legally Yours nummer 3/2011]

Läs fler analyser i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,4 0,2 -0,4 11:23
Frankfurt (DAX30)
0,2 0,1 -0,5 11:24
London (FT-SE 100)
-0,1 -0,3 -1,0 10:24
Paris (CAC 40)
-0,2 -0,2 -0,9 11:24
Tokyo (TOPIX)
-0,3 -0,5 -0,7 stängt
New York (S&P 500)
-0,1 -0,1 -0,4 stängt
New York (NASDAQ 100)
-0,1 -0,1 -0,5 stängt
Moskva (RTS)
0,7 0,7 0,0 13:24
Hong Kong (HANG SENG)
0,7 0,8 0,5 stängt
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,5 0,6 -0,5 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,3 0,7 -0,2 10:24

Mest klickade fonder

Baserat på de 7 senaste dygnen.

Senast uppdaterad: 11 dec 11:12