Krönika

|

Svårt få grepp om fondsparandet

Insättningarna i fonder var förra året 54.000 kronor brutto per svensk, men det totala värdet vid årsskiftet var bara 133.000 kronor per svensk. För att detta ska bli begripligt behövs information om månadssparande, byten och värdeförändring.

Är fondsparandet stort – eller litet? Ökar det? Eller minskar det?

Fondbolagens Förening berättar varje månad om flödet till och från olika fondtyper under föregående månad. Dessutom görs en summering varje kvartal av det samlade kapitalet i olika typer av fonder och vilka grupper sparare som stått för nettoflödet. Allt redovisas i miljarder kronor och totalt gjordes förra året fondaffärer i Sverige värda mellan 52 och 118 miljarder per månad.

Vilseledande

I fredags kom kvartalsstatistiken för helåret 2008 och i tisdags offentliggjordes nysparandet under januari. Tidningar och TV berättar ibland kortfattat om detta. Men de brukar fokusera på det nettoflöde som Fondbolagens Förening lyfter fram i sina pressmeddelanden, alltså skillnaden mellan summa köp och summa försäljningar. Problemet är att nettot ofta är nära noll, eller åtminstone väldigt litet jämfört med det totala fondsparandet. Det gör dessa nyheter vilseledande.

För att göra siffrorna begripliga tror jag det är bättre att fokusera på de totala beloppen, men omräknade per person. Befolkningen i Sverige är enligt SCB nästan 9,3 miljoner och det sammanlagda svenska sparandet i fonder var 1235 miljarder kronor vid årsskiftet, så fondsparandet är 133.000 kronor per svensk.

Kvartalsstatistiken startade för drygt åtta år sedan och i december 2000 var den sammanlagda fondförmögenheten 888 miljarder kronor. Under de senaste åtta åren har insättningarna netto varit 428 miljarder enligt månadsstatistiken, men marknadsvärdet hos fondsparandet har bara ökat 347 miljarder. Omräknat per person betyder det insättningar på i snitt 46.000 kronor netto per person på åtta år, medan värdet på sparandet samtidigt har minskat med i snitt 8.700 kronor per person.

Tvångssparande

Hur kan det komma sig att vi svenskar har fortsatt att sätta in mer pengar i fonder än vi tar ut, trots att avkastningen har varit så dålig?

Svaret är att det gör vi inte. Inte frivilligt. Tvångssparande via PPM och tjänstepensioner står bakom hela ökningen av sparkapitalet i fonder de senaste åtta åren, hushållens direktsparande har länge varit negativt (större uttag är insättningar).

Trycket från uttagen har dock blivit allt större. 2008 var första året sedan månadsstatistiken startade 1994 som nettot totalt sett var negativt – de svenska uttagen ur fonder var 7,8 miljarder större än insättningarna. Samtidigt är ett negativt flöde naturligt, för huvudsyftet med fondsparande är normalt att få en positiv avkastning, vilket till slut betyder att ta ut mer pengar än man satt in. Under en period när intresset för fondsparande ökar kraftigt kommer insättningarna att vara större än uttagen – men i längden ska uttagen vara större.

Byten bakom hälften av insättningarna

Därför kan det verka paradoxalt att de svenska insättningarna i fonder brutto förra året var 504 miljarder kronor – motsvarande 54.000 kronor per svensk. Hur kan de vara så stora?

Den viktigaste förklaringen är att även byten ingår i flödesstatistiken. Exakt statistik saknas som visar hur stor del byten är av de totala insättningarna i fonder. Men enbart PPM stod förra året för byten värda 44 miljarder kronor, så totalt sett är det rimligen ungefär hälften av alla fondaffärer som är byten. Fast där ingår en liten grupp väldigt aktiva fondsparare som byter minst en gång per månad, så en liten del av det totala fondkapitalet står för en stor del av både in- och utflöden varje månad.

Dessutom är det inte alls bara privatpersoner som sparar i fonder. Företag äger numera för 16 procent av det svenska fondsparandet, PPM 18 procent, tjänstepension och andra fondförsäkringar 26 procent. Hushållens direktsparande har länge minskat sin andel och var nu vid årsskiftet 31 procent av totalt 1235 miljarder kronor. Tvångssparandet via PPM och tjänstepensioner dominerade helt inflödet i fonder förra året, medan både hushåll och företag tog ut pengar – i snitt var deras nettouttag 4 miljarder per månad (drygt 400 kronor per svensk).

Månadssparandet ger å andra sidan ett stadigt inflöde. Det lanserades brett när allemansfonderna kom 1984 och sedan dess har det långsiktigt ökat. Enligt en undersökning av Prospera har 40 procent av den vuxna befolkningen automatiska överföringar på i snitt ungefär 900 kronor, vilket ger insättningar på ungefär 2 miljarder kronor i fonder per månad.

Bättre statistik

Svenska folket skulle kunna få en mycket bättre bild av fondsparandet om statistiken blev bättre. Flertalet fondbolag i Sverige rapporterar summa uttag och summa insättningar i sina fonder till Fondbolagens Förening varje månad. Om de även rapporterade tre andra summor – månadssparande, byten och anskaffningsvärdet hos sålda andelar – så skulle statistiken ge en mycket mer komplett bild.

Att skilja byten från transaktioner med pengar behövs för att statistiken ska kunna visa om de ”äkta” insättningarna i fonder har ökat eller minskat. Dock är det främst byten mellan fonder hos samma fondbolag samt via PPM och andra mellanhänder som enkelt går att särskilja, men rimligen dominerar dessa och skulle göra resterande bruttoflöden enklare att tolka.

Dessutom vore det bra om statistiken innehöll andelen månadssparande, dels för att visa om användningen av automatiska överföringar ökar eller minskar, dels för att svängningarna i aktiva sparbeslut ska bli tydligare. Men mest skulle nog fondbranschen tjäna på att via anskaffningsvärden kunna visa hur stor del av uttagen som är värdeförändring. Troligen är det fortfarande en stor del av uttagen ur fonder som är reavinster som uppstått under 1980- och 1990-talet.

Genom att rensa för byten och värdestegring skulle det plötsligt bli möjligt att i statistiken se hur mycket av det ursprungliga sparkapitalet som lämnar fonderna, jämfört med inflödet av nytt sparkapital. Jag gissar att det fortfarande under 2008 var ett positivt inflöde netto av sparkapital till fonder – men jag vet inte.
Xfbf Xmånadssparande Xppm Xstatistik

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,7 0,6 0,7 stängt
Frankfurt (DAX30)
0,7 0,4 0,7 stängt
London (FT-SE 100)
0,9 0,5 0,7 stängt
Paris (CAC 40)
1,0 0,7 1,0 stängt
Tokyo (TOPIX)
0,4 0,1 0,5 stängt
New York (S&P 500)
0,4 0,4 0,7 stängt
New York (NASDAQ 100)
0,5 0,5 0,9 stängt
Moskva (RTS)
1,6 1,6 1,8 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
0,4 0,5 0,7 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,0 -0,2 0,0 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
1,4 1,3 1,5 15:06