Krönika

|

Många miljarder kvar att pruta

Nästa vecka får svenska folket tillbaka 3,8 miljarder kronor från fondbolagen, tack vare PPM. Men totalkostnaden är ändå nästan 1 procent av BNP, 50% mer än polisen kostar. Och statligt och fackligt tvångssparande gör att fonderna kommer att växa snabbt, så vi behöver pruta mer.

Nästa vecka kommer Pensionsmyndigheten att sätta in 3,8 miljarder kronor på 6,9 miljoner PPM-sparares konton, rabatter på fondavgifterna för 2014. Beloppet per år har vuxit snabbt tack vare börsuppgången och tuffare regler och är fem gånger större än för tio år sedan.


3,8 miljarder kan verka som mycket pengar, men bleknar i förhållande till det totala fondsparandet i Sverige. Per 31 mars hade vi svenskar 3355 miljarder kronor i fonder, enligt Fondbolagens Förenings statistik. Som jämförelse var Sverige BNP förra året 3908 miljarder och om de nuvarande trenderna fortsätter så kommer fondsparandet snart att vara större eftersom det växer betydligt snabbare än ekonomin som helhet.


Den genomsnittliga årliga avgiften hos fonder som säljs till svenska småsparare är 1,53 procent per år. Det är dock ett ovägt snitt och många av de största fonderna är också de som har lägst avgifter. Bästa exemplet är AP7 Aktiefond som innehåller 269 miljarder kronor och bara har en årlig avgift på 0,15 procent. Det är dessutom fler än Pensionsmyndigheten som har krävt rabatter. Mycket av tjänstepensionerna sköts av valcentraler, till exempel Collectum, som också har förhandlat ned priserna rejält.


Extratjänster


Å andra sidan betalar många extra för olika typer av administrativa skal och förvaltningstjänster, till exempel kapitalförsäkringar och PPM-förvaltare. De extra avgifterna brukar vara mellan 0,5 och 1 procent av förvaltat kapital, vilket gör att totalkostnaden stiger rejält. Ingen vet exakt hur stora de extra kostnaderna är totalt, men en stor del av omsättningen i företag som Söderberg & Partners, Max Matthiessen och Säkra är intäkter som kommer från extratjänster kopplade till fondsparande.


Ändå tror jag att rabatterna som kommer kunderna till del idag är större, trots att resten av mellanhänderna inte är lika bra som Pensionsmyndigheten på att pressa priserna. Därför är min gissning att totalkostnad inte är så hög som 1,53 procent per år, utan snarare kring 1 procent. Det motsvarar en total kostnad för svenska folkets fondsparande på 34 miljarder kronor.


Mer än polisen


En jämförelse för att få perspektiv är att den svenska polisorganisationen enligt regeringens budget för 2015 kostar 21 miljarder kronor. Vi betalar alltså om jag räknar rätt drygt 50 procent mer för en trygg hantering av vårt fondsparande jämfört med den trygghet som polisen ger. För mig är den proportionen inte rimlig. Samhällets kostnad för polisen borde vara större, inte mindre än fondkostnaderna.


Den avgörande skillnaden är att riksdagen bestämmer statens budget. Kostnaderna för fondsparande bestämmer vi till stor del individuellt, vilket gör att bekvämlighet och reklamens inflytande väger tyngre. Men summan av miljoner svenskars gemensamma beslut är att vi betalar mer för vårt fondsparande än för polisen.


Fast en stor del av de 34 miljarder kronor som vi betalar är ersättning till alla de säljare som har övertalat oss att spara våra pengar långsiktigt istället för att konsumera. Utan höga avgifter skulle det inte ha lönat sig att sälja fondsparande brett till svenska folket via bankkontor och försäkringsförmedlare. Så utan de höga avgifterna skulle fondsparandet ha varit mindre och vi skulle ha fått en mindre del av den globala börsuppgången.


5-10 gånger större


Tänkvärt är också att fondsparandet fortfarande är ganska litet jämfört med storleken om 20-30 år. Den stora uppbyggnaden av tvångssparande i fonder för både statlig pension och tjänstepension började för 20 år sedan och är långt ifrån färdig. Inklusive värdestegring så kommer sparkapitalet i fonder troligen att vara 5-10 gånger större i förhållande till BNP när sparsystemet har kommit i balans (när summan av värdestegring och inflödet av nya pengar är lika stort som uttagen). Då blir det uppenbart orimligt att fortsätta ta ut lika höga förvaltningsavgifter som idag, för i så fall skulle 5-10 procent av BNP i Sverige gå till att betala fondförvaltningen.


Alltså behöver vi svenskar gemensamt pruta mer på kostnaderna för vårt fondsparande.

Läs fler krönikor i arkivet.