Krönika

|

Snart revansch för värdefonder

De senaste fyra åren har värdefonder har haft svårt att hänga med under uppgångarna, men den långsiktiga fördelen finns rimligen kvar.

Enbart namnet på en fond räcker sällan för att tala om vilken typ av investeringar den gör och därmed vilken avkastning den kommer att ge under olika typer av marknadsutveckling.


Fonder som fokuserar på aktier i en viss bransch eller enbart i små börsbolag har normalt med inriktningen i fondens namn. Men även fonder som baserat på namnet borde köpa ungefär samma aktier får ofta stor skillnad i avkastning. En förklaring är förstås att förvaltarna är olika skickliga på att pricka rätt bland enskilda aktier, men det finns även permanenta skillnader i ”stil” som bland annat beror på att fondbolagen har olika metoder för att hitta köpvärda aktier.


Vissa förvaltare lockas främst av aktier i börsbolag med hög framtida tillväxt, även om aktiekurserna därmed är högre i förhållande till historisk försäljning och vinst. Andra förvaltare föredrar lågt värderade aktier, med hopp om att andra investerare är för pessimistiska om framtiden.


Style Box


Morningstar har försökt fånga en del av dessa skillnader med ett verktyg som kallas Style Box. Den enklaste varianten är ett diagram med tre gånger tre rutor där fondens placering beror på två beräkningar, dels börsföretagens genomsnittliga storlek, dels aktiernas genomsnittliga värdering. Beräkningen av ”stil” börjar med en analys av enskilda aktier, där Morningstar beräknar ett genomsnitt av tio nyckeltal. Detta ger ett stilvärde för varje aktie och med hjälp av rapporterade portföljer med innehav går det sedan att beräkna ett genomsnittligt stilvärde för fonden (mer detaljer finns under Hjälp / Morningstar i huvudmenyn).


De två största regionerna på den globala aktiemarknaden är USA och Europa. Här finns så många fonder att Morningstar har delat in de aktiefonder som främst placerar i storbolag i tre grupper: värde, mix och tillväxt. Bland USA-fonder är det 35 procent fonder som främst investerar i tillväxtaktier, medan 34 procent av Europafonderna är inriktade på värdeaktier. Hos Pensionsmyndigheten och bland fonder registrerade i Sverige är andelen ”mix” större, men det finns ändå fonder med egen stil även där.


Revansch efter IT-bubblan


Under andra halvan av 1990-talet växte intresset kraftigt för börsbolag med hög förväntad tillväxt. IT-bubblan gällde förstås främst IT-företag, men även i branscher som media, underhållning och finans drevs aktiekurserna upp kraftigt när försäljningen framöver såg ut att stiga. Men förväntningarna var kraftigt överdrivna och under fem år i rad – 2000 till 2004 – kom revanschen. Varje år gav det bättre resultat att investera i billigare aktier i värdebolag.


Under 2005 och 2006 minskade dock skillnaden och 2007 blev det första året med revansch för tillväxtaktier och tillväxtfonder. Både bland USA- och Europafonder var det då åter en stor fördel att ha en hög andel tillväxtaktier. Under börsraset 2008 föll alla typer av aktier ungefär lika mycket, men de senaste 18 månaderna har åter tillväxtfonder haft en bättre utveckling.


I ett längre perspektiv finns dock statistik som talar för att lägre värderade aktier ger en fördel. Det enklaste beviset är MSCI beräkning av världsindex, som sedan december 1974 finns uppdelat i ”value” och ”growth”. Världsindex för tillväxtbolag har under dessa drygt 35 år stigit i snitt 7,1 procent per år, medan världsindex för värdebolag samtidigt har stigit 8,3 procent per år. Skillnaden är bara drygt en procent extra avkastning per år, men under längre spartider ger även detta en betydande skillnad. Dessutom har MSCI delat upp aktiemarknaden i mitten, så att även alla börsaktier nära snittet ingår, medan forskare som enbart jämfört högt värderade tillväxtaktier med aktier i lågt värderade problemföretag rapporterar större skillnader.


Vinnare framöver


En rimlig förklaring till att aktier i börsbolag med hög tillväxt tenderar att ge lägre avkastning är att många investerare föredrar att äga dessa företag, dels eftersom de ger lägre risk för konkurs, dels är det lättare att gilla tillväxtföretag som ofta levererar nya uppfinningar och modern teknologi. Större efterfrågan driver i genomsnitt upp aktiekurserna för långt och avkastningen framöver blir därmed lägre.


För långsiktiga placerare är det rimligt att dessa psykologiska samband kommer att gälla även framöver. Nu har dessutom som sagt tillväxtfonder utvecklats bättre under de senaste fyra åren, vilket talar för värdefonder snart får revansch.

Läs fler krönikor i arkivet.