Krönika

|

Glöm inte utdelningarna

Många fondbolag jämför sina aktiefonder med börsindex utan utdelningar. Ibland kan det vara rimligt, men i år har Sverigefonderna i genomsnitt fått 3,4 procent utdelning.

I år har det varit ovanligt gott om påståenden i stil med "80 procent av våra fonder har slagit index." Både fondbolagen själva och tidningarna har ofta givit en bild av att nästan alla fondförvaltare har varit framgångsrika.

Men om man granskar fondbolagens rapporter, så upptäcker man att fondernas avkastning ofta jämförs med börsindex utan utdelningar. Detta trots att börsbolagen ger sina ägare stora utdelningar, både kontanter och annat (till exempel teckningsrätter när dotterbolag börsnoteras).

Bakgrunden är att alla ”vanliga” börsindex är baserade enbart på aktiekurserna (vilket brukar kallas prisindex), utan hänsyn till utdelningar. Orsaken är dels att det är enklare att räkna då, dels att det ursprungliga syftet med börsindex är att jämföra en enskild aktiekurs med utvecklingen hos hela marknaden, eller att visa hur aktiekurserna i genomsnitt har utvecklats. Därför är nästan alla välkända börsindex, till exempel Affärsvärldens generalindex eller S&P500, vanliga prisindex.

Investerare vill ha totalindex

Men för en investerare som vill jämföra avkastningen hos sitt sparkapital med genomsnittet på en aktiemarknad är det förstås viktigt att ha med utdelningar. Det gäller att få med både de utdelningar som har ökat på sparkapitalet och den genomsnittliga utdelningen på aktiemarknaden (mätt i procent av aktiekurserna brukar den kallas direktavkastning). Därför räknar indexleverantörerna numera nästan alltid även ut börsindex inklusive utdelningar (som brukar kallas totalindex). För Stockholmsbörsen använder de flesta Findatas Avkastningsindex, som är detsamma som Affärsvärldens generalindex plus utdelningar. Det ägs av SIX och förkortas numera SIX RX. Det finns även ett index där inget börsbolag får ingå med mer än 10 procent (vilket motsvarar UCIT-fondernas regler) som kallas SIX PRX.

Svenskregistrerade fonder ger också utdelningar, vilket de tvingas till av det svenska skattesystemet. Men både fondbolagen själva och utomstående som Morningstar räknar alltid ut fondernas avkastning inklusive utdelningar (varje utdelning ger en korrigeringsfaktor strax över ett, som kurshistoriken divideras med). Om ingen hänsyn tas till att fonderna har kostnader som inte finns med i börsindex, så är det därför självklar att den rättvisa jämförelsen för en aktiefond är med ett totalindex.

34 procent på 10 år

Under korta tidsperioder, några månader eller ett enskilt år, spelar utdelningarna lite roll. Men vid jämförelser av utvecklingen under längre perioder blir de ofta helt avgörande. Redan en mätning av utvecklingen de senaste 5 åren visar att Affärsvärldens Generalindex har stigit 6 procent, medan Findatas Avkastningsindex har stigit 19 procent. För världsindex behövs en lite längre period för att få en lika tydlig skillnad. Men de senaste tio åren har MSCI World prisindex stigit 62 procent medan MSCI World Gross Dividends har stigit 95 procent.

Historiskt har direktavkastningen från aktier ofta varit över 3 procent. Sett över en tioårsperiod innebär 3 procent per år, med ränta på ränta, att ett totalindex kommer att nå ett värde som är 34 procent högre än ett prisindex.

För några år sedan blev dock skillnaden mindre viktig. När aktiekurserna steg kraftigt under slutet av 1990-talet blev utdelningarna allt mindre i förhållande till aktiekurserna. Toppåret 2000 var direktavkastningen på Stockholmsbörsen bara 1,6 procent. Det är bara aningen mer än förvaltningsavgiften i en normal Sverigefond. För MSCI:s världsindex var direktavkastningen år 2000 ännu lägre, bara 1,3 procent.

Men efter tre års börsnedgång är läget annorlunda, dels därför att aktiekurserna har fallit, dels därför att utdelningarna från de flesta börsföretag har höjts. På Stockholmsbörsen är direktavkastningen i år uppe i 3,4 procent och genomsnittet i världen är enligt MSCI 1,9 procent.

Argument mot totalindex

Det finns dock flera argument mot att använda totalindex, både vid beskrivningar av aktiemarknaderna och vid utvärdering av fonder. För det första finns vissa välkända börsindex som enbart beräknas som prisindex. Det gäller till exempel kända börsindex som Dow Jones i New York och Nikkei i Tokyo. Visst kan man så långt möjligt undvika dessa index, men de finns ofta med i dagstidningar och TV.

Även de index som även räknas inklusive utdelningar, till exempel Affärsvärldens generalindex och de flesta index från MSCI, är inte alls lika tillgängliga inklusive utdelningar. Vanliga prisindex finns ofta med i tidningar och på många ställen på internet, men index inklusive utdelningar är leverantörerna snålare med.

Ett annat argument är att fonderna faktiskt har stora kostnader varje år, som index inte tar hänsyn till. Utlandsfonder måste ofta betala kupongskatt på utdelningarna och transaktionskostnader plus förvaltningsavgifter belastar alltid fonderna. När aktiekurserna stod på topp (och direktavkastningen var extra låg) var det därför ganska rimligt att jämföra fonderna med vanliga börsindex. En kompromiss är att använda totalindex justerat för kupongskatter, vilket på engelska kallas ”Net Dividends”. Morningstar använder konsekvent dessa index i våra tabeller och diagram, vilket markeras med förkortningen ”ND” sist i namnet på varje index.

Lätt för Sverigefond klå prisindex

Men även totalindex av typen ND tar inte hänsyn till alla fondernas kostnader. De två största aktiemarknaderna, USA och Japan, har tidvis givit en direktavkastning under 1 procent per år. Det betyder att aktiefonder som har förvaltningsavgifter kring 1,5 procent per år garanterat haft större kostnader än de fått in i utdelningar. Därmed har det varit rimligt att förvänta sig att de på sikt får svårt att ens klara att överträffa ett vanligt prisindex.

Idag är läget dock annorlunda på vissa aktiemarknader, till exempel Stockholmsbörsen. De senaste tre årens börsnedgång har som sagt inneburit att direktavkastningen i år är 3,4 procent. Börsuppgången har ökat skillnaden: Generalindex har stigit 20,8 procent fram till igår kväll medan Avkastningsindex har stigit 24,9 procent. Därmed har det blivit ganska lätt för en Sverigefond att överträffa Generalindex.

Som fondsparare är det därför viktigt att kontrollera fondbolagens jämförelser, så att man inte luras att tro att deras fond har varit framgångsrik bara för att den har överträffat ett vanligt prisindex.

Läs fler krönikor i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-0,4 -0,4 -0,4 10:22
Frankfurt (DAX30)
-0,5 -0,4 -0,5 10:23
London (FT-SE 100)
0,0 -0,4 -0,4 09:23
Paris (CAC 40)
-0,3 -0,2 -0,3 10:23
Tokyo (TOPIX)
0,6 0,4 0,5 stängt
New York (S&P 500)
1,3 1,3 1,3 16:43
New York (NASDAQ 100)
1,0 1,0 0,9 stängt
Moskva (RTS)
-0,2 -0,2 -0,2 12:23
Hong Kong (HANG SENG)
0,3 0,3 0,3 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,7 0,5 0,7 14:53
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
0,7 0,0 0,0 09:23